Foto: Germund Sellgren

 

Mangroven är byns bank

Mangroveskogarna som frodas längs Madagaskars västkust förser kustsamhällen med såväl mat, skydd och virke. Med hjälp av engagerade skolelever, lokal skogsförvaltning och smartare fiskemetoder får den hotade mangroven en ny chans.

 

Mangrove. Foto: Germund SellgrenEtt av många värdefulla ekosystem på Madagaskar är de mangroveskogar som frodas längs öns västkust. I trädkronorna häckar utrotningshotade fåglar och rotsystemen är en barnkammare för en lång rad fiskarter, kräftdjur och blötdjur. Men skogen är hotad.

– Vi behöver skydda skogen eftersom den håller på att förstöras. Vi har lärt oss att den är väldigt viktig men att den förstörs av människor. Skogen tar upp massor av koldioxid från atmosfären vilket motverkar klimatförändringarna, säger artonårige studenten Martin Ambinignahy.

Han bor i Masoarivo, ett av flera samhällen i regionen som arbetar tillsammans med WWF för att bevara mangroven. Martin är ordförande för miljöklubben på Masoarivo High School som stöds av WWF och under det senaste året har han och hans klasskamrater planterat flera tusen mangrovesticklingar, med hjälp från lärare och föräldrar. Tre fjärdedelar överlever och efter två år har de blivit tillräckligt stora för att skydda kustremsan.

Befolkningen på Madagaskar är ung och för att skydda skogen är det viktigt att den unga generationen får lära sig mer om öns viktiga ekosystem. Skolans rektor, Bénédicte André Rakotozafy, har genom projektet fått nya idéer att använda i undervisningen.

– När vi studerar naturvetenskap tar vi ut eleverna i mangroveskogen och undersöker olika arter med alla sinnen. Det ger bättre kvalitet åt undervisningen, säger han.


Mangrove. Foto: Germund Sellgren


Människor som bor vid mangroven beskriver skogen som både sin marknadsplats och bank. Bland rötterna lever fisk, krabbor och räkor som tjänstgör både som livsmedel och handelsvara. Utan skogen hade kustsamhällena haft stora svårigheter att försörja sig. Men mangroveskogen är mycket mer än så. När det stormar på havet skyddar den fastlandet och förhindrar att hus blåser sönder eller att jordbruksmark översvämmas. Människorna använder också träden som virke.

Samtidigt är mangroven utsatt för en allt större press. Brist på jordbruksmark i andra delar av landet gör att tusentals människor varje år flyttar ut till kustområdet och förvandlar värdefulla skogar till risfält. Samtidigt utarmas djurlivet av alltför finmaskiga fiskenät och fiskare som inte respekterar de tillåtna fiskeperioderna.

Men nu har flera kustsamhällen själva tagit över förvaltningen av skogen från staten, med stöd från WWF. Vissa delar av mangroven skyddas, medan andra träd får huggas ner för att användas för traditionella ändamål, som att bygga hus. Den illegala avverkningen anmäls till myndigheterna, och har idag minskat.

Krabbfiskaren Peran. Foto: Germund SellgrenAllt fler människor försörjer sig dessutom på hållbart krabbfiske. I kustsamhället Mangarahara bor fyrbarnsfadern och krabbfiskaren Peran. Han berättar att det tidigare bara var fattiga människor som fiskade krabbor i mangroveskogarna, eftersom de inte har råd med de fiskenät och större båtar som krävs för att fånga fisk. Men för några år sedan öppnades marknaden upp för export av krabbor till Sydostasien och Kina och i takt med att efterfrågan ökade steg även priset.

– I dag ger krabbfångsten mig pengar som gör det möjligt att försörja min familj, låta mina barn gå i skolan och köpa ny utrustning. Min inkomst har tredubblats jämfört med tidigare, tack vare stödet från WWF som har lärt oss hur vi använder nya redskap, säger Peran.

 

Infångad krabba. Foto: Germund Sellgren


De nya redskapen består bland annat av en nätbur som krabbfiskaren kan sänka ner i vatten och på så sätt hålla krabborna vid liv tills uppköparen kommer, i stället för att förvara dem i en säck och riskera att hälften av fångsten dör. En utvärdering av de nya metoderna tyder på att krabbfiskarnas fångster har ökat, samtidigt som förekomsten av krabbor i mangroveskogen har ökat. Nu vill alltfler människor delta i WWFs projekt.


Projektet samfinansieras med Sida. Läs mer om samarbetet med SIDA här.

Senast uppdaterad 2016-04-18

Madagaskar

Madagaskar

 

Martin Ambinignahy, student. Foto: Germund Sellgren

– Vi behöver skydda skogen eftersom den håller på att förstöras. Skogen tar upp massor av koldioxid från atmosfären vilket motverkar klimatförändringarna.

Martin Ambinignahy, student

Mer om Madagaskar

Sommaren 2014 begav sig de svenska äventyrarna Nicklas, Albin, Alexander och Elias iväg på en resa till Madagaskar. Under expeditionen besökte de olika projekt som WWF bedriver på Madagaskar.

Läs om expeditionen

Kontakt

Vill du veta mer om Världsnaturfondens arbete med Madagaskars mangroveskogar?

Kontakta Risa Rosenberg

risa.rosenberg@wwf.se