WWFs valgranskning 2022

Fråga 1. Kommer ni agera för att det ska bli obligatoriskt för framtida regeringar att ta fram en samlad nationell plan för biologisk mångfald motsvarande klimathandlingsplanen?

Klimatlagen och klimathandlingsplanen har varit ett effektivt sätt att lyfta klimat på den politiska agendan. Krisen för biologisk mångfald är ett lika allvarligt hot. Trots det brister genomförandet. WWF vill därför göra det obligatoriskt för framtida regeringar att ta fram en samlad nationell plan för biologisk mångfald motsvarande klimathandlingsplanen.   

Centerpartiet: En nationell plan kan spela en viktig roll men det är av vikt att den beaktar både ekologiska och ekonomiska värden i bla. skogen och lantbruket. 

Kristdemokraterna: Ett hot mot biologisk mångfald är de stora rovdjuren samt för låg lönsamhet i jordbruket vilket ger för lite betesdjur. 

Liberalerna: Arbetet för den biologiska mångfalden fungerar otillfredsställande och behöver bättre samordning.
 

Miljöpartiet: Ett Parisavtal för den biologiska mångfalden behövs, med ramverk, lagstiftning och handlingsplaner, som för klimatet. 

Moderaterna: Miljömålen och att flera myndigheter har i uppdrag att arbeta mot dessa innebär i praktiken att en handlingsplan finns. 

Socialdemokraterna: – 

Sverigedemokraterna: Bestämmelserna i miljöbalken pekar ut ansvaret att förvalta naturen o den biologiska mångfalden, detta är tillräckligt. 

Vänsterpartiet: –

Fråga 2. Kommer ni agera för att införa ett nytt etappmål om minst 30 % representativt skydd av svensk natur till 2030?

Skyddet av natur i Sverige är idag otillräckligt för att bevara biologisk mångfald. Skyddsmålet är idag 20% för land och 10% för hav. Målet behöver höjas och bättre stämma överens med de ambitioner Sverige ställt sig bakom inom EU och globalt. Ett etappmål om skydd av 30% av svensk natur (land, hav och sötvatten) till 2030 behöver införas inom miljömålssystemet. WWF anser att dessa områden ska utgöra ett representativt nätverk av ekologiskt sammanhängande och väl förvaltade skyddade områden. WWF anser även att de 30% ska ha ett effektivt och långsiktigt skydd och att dessa kan bestå av formellt skyddade områden och till mindre del andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder så kallade OECMs (Other Effective Conservation Measures). 

Centerpartiet: Vi har redan en hög andel skyddad mark, som vi vill ska förvaltas bättre samt att Sverige rapporterar skyddad mark enligt IUCN:s definitioner. 

Kristdemokraterna: Vi skyddar redan mer arealer än vi kan ta hand om på bra sätt. Felinvesterade pengar att öka ytterligare. 

Liberalerna: Liberalernas fokus kommer att vara att skydda rätt områden, inte bara att nå målet genom att skydda stora ytor. 

Miljöpartiet: MP vill ha ett nationellt mål om minst 30% representativt skydd (varav minst 10% strikt) av både land och hav till 2030. 

Moderaterna: Stora arealer skyddas/undantas redan. En stor ökning skulle begränsa viktiga verksamheter som t.ex. skogs- och jordbruk. 

Socialdemokraterna: Skyddet måste vara ändamålsenligt. Det innebär att fler skogstyper kan behöva skydd eller klassas om. 

Sverigedemokraterna:
Vi ser idag inte att detta behöver utökas. 

Vänsterpartiet: Viktigt att målsättningen kan ingå som etappmål med tydlig definition för att säkra områdenas ekologiska betydelse.

Fråga 3. Hur mycket vill ni satsa per år på formellt skydd av värdefull svensk natur? 

Resurserna behöver ökas kraftfullt för att nå mål om 30% representativt skydd i ett ekologiskt sammanhängande nätverk av väl förvaltade skyddade områden, till 2030. Därför vill WWF se minst fem miljarder årligen för skydd av värdefull natur. Till formellt skydd räknar vi Nationalparker, Naturreservat, Natura 2000 områden, Biotopskydd, samt långsiktiga Naturvårdsavtal (minst 50 år). 

Centerpartiet: : Vi vill se en ökad andel biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, och att naturvård på redan formellt skyddade områden prioriteras. 

Kristdemokraterna: Vi anser att dagens budget räcker. Resurserna ska användas mer effektivt för att skydda värdefull natur. 

Liberalerna: Utöver statsbudgetens medel har vi föreslagit att överlåta mer av Sveaskogs innehav för att byta mot skyddsvärd skog. 

Miljöpartiet: Skydd av värdefulla skogar och annan natur i hela landet måste öka, inklusive de stora, sammanhängande fjällskogarna. 

Moderaterna: Fokus bör flyttas från nya områdesskydd till underhåll av befintliga skyddade områden, så att naturvärdena utvecklas. 

Socialdemokraterna: Vi vill att 85 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark ska kunna erbjudas som alternativ ersättningsform 

Sverigedemokraterna:
Pengar är inte det centrala utan vilka åtgärder. 

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet har haft högre anslag till skydd än regeringen (sammantaget Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen). 

Fråga 4. Hur mycket vill ni satsa per år på skötsel av och andra åtgärder för värdefull svensk natur? 

För att skydd av natur ska vara effektivt behövs en hållbar förvaltning och restaurering samt att skötsel av områdena måste ges tillräckligt med resurser. Till exempel är många formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar är idag eftersatta avseende naturvårdande skötsel. Vidare behövs det resurser till restaurerande åtgärder för att återskapa naturvärden. Ofta är detta akuta och viktiga åtgärder för att bevara och främja den biologiska mångfalden. Det är tydligt att det saknas resurser för att naturvärdena ska bibehållas långsiktigt i områdena. 

Centerpartiet: Landets redan skyddade områden, på land och till havs, behöver förvaltas bättre än idag och dess livskraftiga ekosystem måste säkerställas. 

Kristdemokraterna:
Samhället måste prioritera det mest skyddsvärda bättre än nu. 

Liberalerna: Det behövs en punktinsats för att komma ikapp. Liberalerna kommer även framåt att prioritera naturvård. 

Miljöpartiet: Det behövs kraftfulla satsningar på våtmarker, naturskötsel, pollinatörer och biologisk mångfald, nationalparker m.m. 

Moderaterna: Vi satsar 280 miljoner mer än regeringen för detta i budgeten för 2022. Skötseln är idag eftersatt enligt myndigheterna. 

Socialdemokraterna: Skyddsvärda skogar ska inte avverkas men formellt skydd av skog i Sverige ska i huvudsak ska ske utifrån frivillighet. 

Sverigedemokraterna: Ex insatser för skogsbruket inklusive skötselavtal, åkermarksinventering, växtförädling, satsningar på Forskningsrådet. 

Vänsterpartiet: I vårt senaste budgetförslag framgår att det behövs mer pengar till detta jämfört med regeringen de kommande åren. 

Fråga 5. Kommer ni agera för att införa ett mål och åtgärder för en ökad andel hyggesfritt skogsbruk? I så fall hur många procent till 2030? 

För att stärka den biologiska mångfalden men också andra ekosystemtjänster, såsom sociala värden, behövs fler sätt att bruka skogen än dagens trakthyggesbruk. Idag uppskattas att det bedrivs ett hyggesfritt skogsbruk på omkring 3% av den produktiva skogsmarken. WWF vill se att politikerna beslutar om ett mål och inför ekonomiska incitament för att minst 30 procent av det totala skogsbruket sker med hyggesfria skogsbruksmetoder. 

Centerpartiet: Vi vill inte detaljreglera svenskt skogsbruk. Däremot välkomnar vi mer kunskap och bättre rådgivning. 

Kristdemokraterna: Modellen frihet under ansvar som praktiserats historiskt har fungerat bra för att kombinera naturvård och produktion. 

Liberalerna:
Skogsbruket ska gå mot mer hyggesfritt men vi sätter inget siffersatt mål. 

Miljöpartiet: Ökad naturhänsyn krävs i hela skogslandskapet, klimatanpassa skogsbruket och begränsa kalhyggen till storlek och antal. 

Moderaterna:
Skogsägaren bör själv få avgöra detta, inom ramen för det skogsvårdslagen tillåter. 

Socialdemokraterna: Hyggesfritt skogsbruk bör öka i omfattning där detta är motiverat ur miljö-, kulturmiljö-, eller skötselsynpunkt eller med hänsyn till rekreationsvärden och rennäringen 

Sverigedemokraterna: Sveaskog bör utveckla metoder för hyggesfritt skogsbruk, trots hittills dåliga erfarenheter. Vi vill inte ha arealmål. 

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet vill fasa ut trakthyggesbruket/kalhyggesbruket.

Fråga 6. Kommer ni agera för ett höjt krav på långsiktigt lämnad miljöhänsyn vid all avverkning? I så fall hur många procent totalt? 

Miljöhänsynen i skogsbruket ligger idag på en otillräcklig nivå inom det helt dominerande trakthyggesbruket, både avseende omfattning, kvalitet och långsiktighet. Det påverkar inte bara arter negativt, utan även kvalitén och flöden i våra vattendrag. Bristande hänsyn påverkar också kultur- och fornlämningar negativt men också upplevelsevärden. Dagens lagtolkning kräver dessutom relativt mindre lämnad hänsyn desto större hyggen man gör. WWF vill att det införs ett generellt lagkrav att minst 20 procent av träden lämnas som långsiktig miljöhänsyn vid avverkning. 

Centerpartiet: Vi värnar nuvarande skogspolitiks ”frihet under ansvar”. Allt är inte perfekt men många trender pekar åt rätt håll. 

Kristdemokraterna:
Vi anser att dagens nivå är en bra balans mellan produktion och naturvård. 

Liberalerna:
Den positiva miljöeffekten hänger samman med fler faktorer, t.ex. avverkningsform. 

Miljöpartiet: Ja, den lagstadgade miljöhänsynen måste skärpas och förtydligas, och Skogsstyrelsens tillsynsarbete måste stärkas. 

Moderaterna:
Sveriges skogsägare tar redan idag stor hänsyn och lyckas kombinera en hög produktion med höga naturvärden. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna: Det är positivt att träd lämnas vid avverkning, men hur mycket som lämnas måste vara beroende av förutsättningarna. 

Vänsterpartiet: En generell hänsyn på 20 procent är rimlig tills nuvarande trakthyggesbruk är utfasat

Fråga 7. Kommer ni agera för en starkare reglering av intensifiering av skogsbruket som exempelvis användning av invasiva främmande trädslag som contorta? 

Den rådande politiken skapar förväntningar på att skogsbruket ska leverera ännu mer biomassa vilket sker på bekostnad av biologisk mångfald. Det är även ett generellt problem att Skogsstyrelsen inte på ett trovärdigt sätt miljöprövar och styr avseende nya odlingsmetoder och -material som kan vara miljöskadliga trots att det bör göras enligt befintlig lagstiftning. Därmed ger staten ett tyst och godtyckligt medgivande till användning av bland annat invasiva främmande trädslag. 

Centerpartiet: Vi anser att det går att öka tillväxten i biomassa utan att försämra den biologiska mångfalden. Mycket går att åstadkomma med normal skogsskötsel. 

Kristdemokraterna: Skogsbruket liksom all annan verksamhet behöver kunna utvecklas och då behövs färre regler, inte fler. 

Liberalerna: Vi bejakar nya odlingsmetoder och trädslag i samklang med skogsbrukets miljömål. En träffsäker reglering är nödvändig. 

Miljöpartiet: Vi måste bort från plantageskogsbruket. Skogsvårdslagen måste skärpas och tillståndsplikt införas för främmande trädslag 

Moderaterna:
Skogsägarna bör ha möjlighet att i hög grad själva ta ansvar för val av produktionsmetoder. 

Socialdemokraterna:
–

Sverigedemokraterna: Vi behöver öka tillväxten i skogen och avverkningarna för att utnyttja bioekonomins potential. 

Vänsterpartiet: Vi har föreslagit detta: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/biologisk-mangfald_H9023279 

Fråga 8. Kommer ni att förändra styrningen och avkastningskravet för statliga Sveaskog för att säkerställa att bolaget inte avverkar skog med höga naturvärden samt bedriver ett naturnära skogsbruk? 

Vårt statligt ägda bolag Sveaskog, har länge anklagats för att avverka skog med höga naturvärden och för att bedriva ett skogsbruk med otillräcklig hänsyn mot andra intressen såsom samisk rennäring. Staten bör förändra styrningen av bolaget för att skapa förutsättningar för bolaget att skydda värdefulla skogar, restaurera naturvärden samt bedriva ett mer naturnära och hållbart skogsbruk. 

Centerpartiet: Det är ett affärsmässigt bolag som agerar på en affärsmässig marknad. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa naturhänsyn. 

Kristdemokraterna:  Sveaskog bör årligen sälja mer skog till privata skogsägare. Avvägningen produktion – naturvård som finns i SVL är bra 

Liberalerna: Staten ska vara ett föredöme i förvaltningen av skogen. Förändringar i styrningen av Sveaskog kan behövas. 

Miljöpartiet: Kvantifierade, uppföljningsbara mål för naturnära skogsbruk och innovation av skogsbruket inom planetens gränser i fokus 

Moderaterna: Sveaskog ska bedriva ett aktivt och hållbart skogsbruk i enlighet med de lagar som reglerar skogsbruk i Sverige och EU. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna: Sveaskog ska bruka o sköta sina skogar väl och att nya bruksmetoder ska utvecklas. Vi motsätter oss att sälja ut det. 

Vänsterpartiet: Statliga skog bör samlas i ett bolag. Det nya bolaget bör ha hållbart brukande av skogen, inte avkastning, som mål. 

Fråga 9. Kommer ni agera för att genomföra huvuddelen av förslagen i artskyddsutredningen som stärker skyddet för hotade djur, växter och svampar? 

Under 2020 avslutades en statlig utredning med fokus på översyn av artskyddsförordningen för att säkerställa att regelverket effektivt och rättssäkert kan skydda arter. Sammantaget bedömer vi att merparten av utredningens förslag skulle bidra till uppfyllelse av miljömål och efterlevnad av EU:s naturvårdslagstiftning. WWF vill att riksdagen ställer sig bakom en proposition som innehåller bland annat förbud mot äggsamlingar, ökade resurser för tillsyn, stärkt arbete mot artskyddsbrottslighet och illegal handel, översyn av vilka arter som är nationellt fridlysta samt att lagstiftningen flyttas från förordning till lag i 8e kapitlet. 

Centerpartiet: Det finns fördelar med delen om artskyddsrelaterad brottslighet. Artskyddsförordningsdelen och fridlysningsreglerna är svårare. 

Kristdemokraterna:
KD anser att brottslighet, oavsett inom vilket område ska bekämpas 

Liberalerna: Artskyddsutredningen innehåller utmärkta förslag som skulle göra stor nytta utan kostnader eller andra konsekvenser. 

Miljöpartiet: Sverige måste säkra att vi når miljömål och klarar EU:s naturvårdslagar, naturhänsynen i hela skogslandskapet måste öka 

Moderaterna:
Vi har inte tagit ställning till alla utredningens förslag. Vi ser dock en risk att de kraftigt begränsar 

Socialdemokraterna: Förslagen i artskyddsutredningen analyseras tillsammans med kvarvarade ej ännu genomförda förslag från skogsutredningen. 

Sverigedemokraterna: Sverige måste agera kraftfullt gentemot EU beträffande Art- och habitatdirektivet respektive Fågeldirektivet. 

Vänsterpartiet:
– 

Fråga 10. Kommer ni förbjuda att vattendrag torrläggs i anslutning till nya och befintliga vattenkraftverk? 

Sverige har genom EUs vattendirektiv åtagit sig att skydda, förbättra och återställa alla vattenförekomster för att nå god status senast 2027. Det är mycket positivt att vattenkraften nu ska miljöanpassas i linje med direktivet. En viktig åtgärd för miljön är att säkerställa ett kontinuerligt vattenflöde vilket kan uppnås genom att införa krav på minimitappning, det vill säga ett konstant flöde av vatten genom vattenkraftsturbin. Hur mycket vatten som ska tappas bör avgöras av de naturvärden som finns i avrinningsområdet. WWF anser att minimitappning genom turbin är ett minimikrav som bör gälla i alla kraftverk. I Umeälven har forskare visat att denna åtgärd endast skulle medföra 0,5 % förlust av vattenkraftsproduktionen per år. Samtidigt skulle hela 240 hektar strömvattenhabitat återskapas. 

Centerpartiet: Om åtgärden har så liten effekt som WWF säger, är det en möjlig åtgärd. Vi får dock inte svara JA med den motiveringen, trots att det var vår önskan. * 

Kristdemokraterna: Den småskaliga vattenkraften behöver värnas. Sverige ska använda de undantagsregler som direktivet medger. 

Liberalerna: Vi vill se en fungerande fiskvandring från kust till inland. Fler tidigare torrlagda strömfåror behöver återskapas. 

Miljöpartiet: Vi anser att det inte ska tillåtas vattenkraft i orörda vattendrag. Minimivattenföring bra utgångspunkt vid omprövning 

Moderaterna: Elbehovet ökar. Vi kan inte riskera att mer produktion försvinner från energisystemet men miljöhänsyn behövs. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna:
Vattenkraften är tillsammans med kärnkraften basen för den svenska elproduktionen. 

Vänsterpartiet: Vi bedömer att det är förenligt med regeln om att miljöåtgärder ska vidtas med minsta möjliga påverkan för produktionen. 

* WWF vill förtydliga att eftersom riktvärdet på 1,5 TWh är ett planeringsmål och inte juridiskt bindande så kan ett förbud mot torrläggning av vattendrag/krav på minimitappning i anslutning till nya och befintliga vattenkraftverk innebära produktionsförluster både under och över riktvärdet. Det saknas idag en beräkning av vad en sådan åtgärd skulle innebära i produktionsförluster, men WWFs bedömning är förlusterna skulle bli marginella. För att ange ett ”Ja” måste därför partierna vara beredda att införa ett krav på minimitappning genom turbin i alla kraftverk oavsett inverkan på elproduktionen.

Fråga 11. Kommer ni att driva ett krav om generellt fiskeförbud i svenska skyddade havsområden? 

WWF anser att fiskefria zoner i marina skyddade områden är av största vikt då ekosystem med biologisk mångfald i annat fall kan äventyras. Generellt fiskeförbud bör gälla i dessa områden till dess att tillståndsprövning genomförts. Fiske kan tillåtas om prövningen visat att fiskemetoder kan bedrivas utan att påverka områdets bevarandevärden negativt. I de fall där det visar sig att dataunderlaget är bristfälligt så en ordentlig bedömning ej kan göras, ska försiktighetsprincipen tillämpas. 

Centerpartiet: Vi vill att det i många fall fortsatt ska kunna ske hållbar samförvaltning. Att fortsatt arbeta för mer skonsamma och selektiva redskap är prio 

Kristdemokraterna: Fisket behöver långsiktiga regler och kustfiskarna möjlighet att finnas kvar. De vill också se hållbara bestånd. 

Liberalerna:
Vi driver kravet om generella förbud med möjlighet till undantag i förvaltningsplanen. 

Miljöpartiet: Fiske, tex bottentrålning, ska förbjudas i skyddade havsområden, utom då naturanpassat fiske tillåts pga föreskrifter 

Moderaterna: Vi vill se både fiskefria zoner samt zoner där fiske får pågå så länge det är tryggt att bevarandevärdena inte riskeras. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna:
Vi ser idag inget ytterligare behov av förbud. 

Vänsterpartiet:
– 

Fråga 12. Hur mycket vill ni satsa per år på nationella stöd för restaurering av naturbetesmarker? 

Naturbetesmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige. Naturvårdsverket och Jordbruksverket har bedömt att cirka 51 000 hektar av naturbetesmarkerna i Sverige kan restaureras under en sjuårsperiod. Behovet av restaurering är mycket större för att nå gynnsam bevarandestatus. Jordbruksverket uppskattar kostnaden för att restaurera naturbetesmarkerna till cirka 40 000 kr/hektar vilket innebär cirka 300 miljoner kronor per år. 

Centerpartiet: Vi har inte tagit ställning till exakta nivåer än, men vi ser ett större budgetbehov än regeringens indikativa budget från dec 2021 där 11 miljoner kronor nämna. Behövs även kapacitet att bevara restaurerade marker. 

Kristdemokraterna: Rovdjur och låg lönsamhet är hotet mot betesmarkerna. VARFÖR det har försvunnit betesmark är det viktiga att fundera på. 

Liberalerna: Stödet måste fokusera på åtgärder med hög klimat- och naturvårdseffekt, som återskapande av naturbetesmarker. 

Miljöpartiet: Det behövs en stor satsning på naturbetesmarker, nuvarande stöd är inte tillräckligt för att behålla och öka arealen 

Moderaterna: Vi inväntar den utredning av stödet som pågår och tar sedan ställning till vad som ska prioriteras och vilka nivåer som är rimliga. 

Socialdemokraterna: Vi ber att få återkomma med hur mycket i stöd som behövs till restaurering av naturbetesmarker. 

Sverigedemokraterna:
En förutsättning för naturbetesmarker är att Sverige har ett konkurrenskraftigt jordbruk. 

Vänsterpartiet: Vilken nivå vi kommer att föreslå lämplig avgörs i vår kommande budgethantering som vi inte kan föregripa i nuläget. 

Fråga 13. Kommer ni att införa ett nytt klimatmål om att minska svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp? 

Sverige har relativt stora konsumtionsbaserade utsläpp, som nästan är dubbelt så stora som de totala inhemska utsläppen. Ansvaret för konsumtionsutsläppen ligger hos såväl Sverige som de länder vi importerar från, men vi tar inte vår del av ansvaret. WWF vill därför att ett mål införs för de konsumtionsbaserade utsläppen för att synliggöra och minska de utsläpp som uppstår i andra länder till följd av konsumtion i Sverige. 

Centerpartiet:
Vi vill införa mål för hur vi minskar utsläppen från konsumtion både i Sverige och andra länder. 

Kristdemokraterna: Det krävs en rättvis modell för hur man räknar på export/import. Svenskproducerade varor har ett lågt klimatavtryck. 

Liberalerna: Liberalerna har i miljömålsberedningen medverkat till förslag med denna innebörd. Betänkandet presenteras inom kort. 

Miljöpartiet: Ett mål för konsumtionens utsläpp är ett viktigt första steg. Nu börjar arbetet med att också faktiskt minska utsläppen! 

Moderaterna: Målet bör kombineras med ett mål om att öka klimatnyttan från svensk export för att mäta Sveriges samlade klimatavtryck. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna:
Konsumtionsbaserade utsläpp, vilket kan bidra till att skapa jobb och tillväxt i Sverige. 

Vänsterpartiet: Vi har under mycket lång tid föreslagit detta i riksdagen samt verkat för det i Miljömålsberedningen.

Fråga 14. Kommer ni ta fram en bindande utsläppsbudget för Sverige som är i linje med 1,5C-målet i Parisavtalet?

Sverige har idag klimatmål som talar om när vi ska ha netto-noll utsläpp men det är inte tillräckligt. För att kunna hålla nere temperaturökningen är det viktiga vilken total mängd som släpps ut i atmosfären. Därför behöver Sverige skärpa sina klimatmål och införa en nationell utsläppsbudget som binder oss till att minska utsläppen redan nu. 

Centerpartiet: Det skulle endast frigöra utsläppsutrymme. Istället vill vi stärka klimatmålen för att nå klimatneutralitet redan 2040. 

Kristdemokraterna: Svenskt företagande riskeras och med det möjligheten att bekosta välfärd och klimatomställning med höjda ambitioner. 

Liberalerna: Klimatpolitiken samordnas inom EU. Därför måste detta göras på EU-nivå och brytas ned på medlemsstatsnivå. 

Miljöpartiet: Nivåerna i en sådan budget måste ta hänsyn till rättviseaspekter. Rika länder med stora historiska utsläpp ska gå före. 

Moderaterna: Våra nationella klimatmål, EU:s utsläppshandel och ansvarsfördelning innebär tydliga mål. Nu måste politiken verkställa. 

Socialdemokraterna: 
–

Sverigedemokraterna: Vi har redan ett av EU:s lägsta utsläpp av växthusgaser. Det finns ingen anledning att Sverige ska gå ytterligare före. 

Vänsterpartiet: Vi kommer i regeringsställning verka för att en utsläppsbudget/koldioxidbudget tas fram. 

Fråga 15. Kommer ni driva att svenskarnas flygresor ska minska väsentligt, bland annat genom att inte bygga ut flygkapaciteten på flygplatser? 

Svenskarna flyger mer än fem gånger så mycket som det globala genomsnittet vilket motsvarar utsläpp i storlek med hela den årliga utsläppsbudget vi svenskar på sikt måste klara om vi skulle leva i linje med Parisavtalets mål. Vi måste därför parallellt både minska flygresandet och utsläppen från flyget. WWF vill därför bland annat se ett stopp för att spendera mer statliga medel på investeringar som har sitt syfte med att öka flygtrafiken, till exempel en utbyggnad av en fjärde landningsbana på Arlanda flygplats. 

Centerpartiet: Vårt främsta fokus är på att göra flyget fossilfritt, senast 2040, snarare än att begränsa människors möjlighet att röra sig. 

Kristdemokraterna:
Vi vill skapa förutsättningar för flyget att göra samma klimatresa som tåget. 

Liberalerna: Det är inte flyget som är problemet. Det är utsläppen. Vi arbetar aktivt för att möjliggöra elflyg och elektrobränslen. 

Miljöpartiet: Att inte bygga ut flyget är viktigt. Men andra styrmedel behövs. T.ex. höjda flygskatter och investeringar i tåg. 

Moderaterna: Det är inte resandet som ska minska, utan utsläppen. Vi vill ställa om flyget genom bland annat elflyg och biodrivmedel. 

Socialdemokraterna: Vi behöver effektivisera all trafik, alla kan inte sitta i varsitt fordon. Möjligheterna att åka kollektivt måste öka. 

Sverigedemokraterna: Vi är beroende av väl fungerande trafikslag – bil, flyg, järnväg och sjöfart. Att slå ut flyget är samhällsskadligt. 

Vänsterpartiet: Vi vill även göra det lättare och billigare att välja tåg framför flyg, så att flygresandet minskar. 

Fråga 16. Kommer ni att agera för att endast bilar som enbart går på el, vätgas eller biogas säljs i Sverige från 2025 genom att justera reglerna för bilbeskattning?

WWF har sedan länge drivit på för att regeringen ska införa ett försäljningsstopp för bilar med enbart förbränningsmotor från 2025, det vill säga att bara nya bilar som är laddbara ska få säljas. Många laddhybrider har visat sig ha relativt dålig räckvidd på el och dålig laddkapacitet vilket gör att de körs betydligt mindre på el än vad tester visar. Därför bör enbart elfordon som helt drivs av batteri eller vätgas få möjlighet att säljas från 2025. Då EU-regler sätter stopp för ett totalförbud är ett alternativ att justera reglerna för nya bilar (till exempel genom bonus-malus) så att det blir avsevärt dyrare att köpa en ny bil som inte helt drivs av batteri eller vätgas. Ett undantag bör skapas för fordon som drivs på biogas. 

Centerpartiet: Vi vill ha fler miljöbilar, särskilt om biogas inkluderas, men för att hinna ställa om är vår målsättning 2030. 

Kristdemokraterna: Marknaden bör leda utvecklingen åt ett mer miljövänligt sätt snarare än politiken som ofta riskerar att navigera fel. 

Liberalerna:
Liberalerna vill se ett stopp för nyförsäljning av fossildrivna bilar inom EU till 2030. 

Miljöpartiet: Flera styrmedel måste användas för att vi ska kunna fasa ut nybilsförsäljning av bensin- och dieselbilar. 

Moderaterna: Utfasning av nya fossila bilar bör ske gemensamt inom EU, genom krav på nollutsläpp 2030 och krav på laddinfrastruktur. 

Socialdemokraterna: Vi vill att omställning ska ske så att industrin, människor i hela landet får framförhållning och rätta förutsättningar. 

Sverigedemokraterna:
Produktionen av basel liksom laddinfrastruktur måste byggas ut först. 

Vänsterpartiet: Vi är för ett förbud mot nybilsförsäljning av fossildrivna bilar 2025 men inte att fossilfria laddhybrider förbjuds. 

Fråga 17. Kommer ni att införa ett mål för minskad biltrafik? I så fall hur många procents minskning (jämfört med prognos) till 2030? 

En rapport av IVL visar att även med en ambitiös omställning mot eldrift och inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel så måste biltrafiken minska med 30 procent om vi ska ha en chans att nå klimatmålet för transportsektorn till 2030. WWF vill därför att regeringen tar fram ett särskilt mål och fokuserar på styrmedel för hur vi ska nå 30 procents minskad biltrafik i jämförelse med de befintliga prognoserna, en minskning som framförallt behöver ske i och nära större tätorter där alternativ till bilen finns. 

Centerpartiet: Det är viktigt att utsläppen jagas, inte bilarna. Vi vill effektivisera energianvändningen och ställa om till förnybart drivmedel/eldrift 

Kristdemokraterna: Befolkningen väntas öka. Då orealistiskt att minska trafiken. Det är utsläppen som ska minska inte bilåkandet. 

Liberalerna: Transporteffektivitet är ett viktigt verktyg. För att helt få bort klimatpåverkan måste fossilbränslen bort. 

Miljöpartiet: Särskilt i städer behöver biltrafiken minska, där det redan finns bra alternativ som kollektivtrafik, gång och cykel. 

Moderaterna: Fokus är att minska utsläppen, inte resandet. Alla transporter ska bli fossilfria, genom elektrifiering och biobränslen. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna: Bilen är mer än en frihet, även en nödvändighet och möjliggörare. Fokus bör inte vara på resandet i sig utan utsläpp. 

Vänsterpartiet: Vi anser att biltrafiken måste minska, i synnerhet i storstadsområden. 

Fråga 18. Kommer ni att ta bort skattesänkningen och skatterabatten på bensin och diesel? 

En bibehållen och helst höjd skatt på fossila bränslen är enligt forskare och myndigheter nödvändigt för att hålla tillbaka en kraftigt ökad biltrafik. Trots detta har regeringen de senaste två åren valt att inte justera upp skattesatsen på bensin och diesel enligt den ordinarie planen. Den budget som röstades igenom 2022 innebär större sänkningar av skatten vilket medför ännu större utsläppsökning. 

Centerpartiet: Nuvarande skatterabatt för det fossila ska utgå. Vi vill istället införa skattenedsättning för förnybara drivmedel. 

Kristdemokraterna: Om skatterna höjs kommer stora delar av företagandet att krascha, vilket skulle inverka negativt på skatteintäkter. 

Liberalerna: Effektiva och långsiktigt klimatstyrande skatter är absolut centralt. Nivån beror på världsmarknadspriserna. 

Miljöpartiet:
MP är idag det enda partiet som inte vill öka subventionerna till fossila bränslen. 

Moderaterna: Utsläpp från dagens bilar är lägre genom bla ökad inblandning av biobränslen. Då är det rimligt att skatten också sänks. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna: Varför världens högsta drivmedelsskatter? Sveriges transportsektor står för endast 1/3 promille av växthusgasutsläppen. 

Vänsterpartiet: Vi är för hög skatt på fossila drivmedel av klimatskäl, men för temporär sänkt i detta extrema läge av fördelningsskäl

Fråga 19. Kommer ni att införa en “rätt att ladda”-regel som ger boende i flerbostadshus rätt att installera en laddplats på sin parkeringsplats? 

Enligt ansvariga myndigheter hindras en snabbare omställning mot elbilar av för låg tillgång till laddinfrastruktur för boende i flerfamiljshus och samfälligheter trots förmånliga bidragslösningar. En lösning för det som bland annat har lyfts av Energimyndigheten kan vara att införa en ”rätt att ladda”-regel för boende i hyresrätt, bostadsrätt och samfällighet som har tillgång till parkeringsplats. 

Centerpartiet: Vi har länge varit drivande för att öka utbyggnadstakten av laddstolpar och mer effektiv infrastrukturutbyggnad för att minska utsläppen. 

Kristdemokraterna: Vi avsätter mer pengar i vår budget till laddinfrastruktur, men har inte politik om en ”rätt att ladda”-regel. 

Liberalerna: Vi vill genomföra detta och har drivit på för skärpta retroaktiva krav i byggreglerna kombinerat med statligt stöd. 

Miljöpartiet: Miljöpartiet vill att staten ska ta ett helhetsansvar för att laddinfrastruktur ska finnas tillgänglig i hela landet. 

Moderaterna: Vi vill se en rätt att installera laddstolpe på egen bekostnad. Den exakta utformningen får dock utredas ytterligare. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna: Vi föreslår 350 Mkr att användas till uppsättning av infrastruktur för laddning av elfordon vid hem och lokala miljöer. 

Vänsterpartiet:
–

Fråga 20. Hur många procent kommer ni driva att EUs utsläppshandel ska minska utsläppen med till 2030 (jämfört med 2005)? 

De flesta av basindustrianläggningarna i Sverige omfattas idag av EUs system för utsläppshandel. För att säkerställa att systemet sätter ett effektivt tak på utsläppen och skapar incitament till utsläppsminskningar i hela EUs basindustri och energisektor är det viktigt att skärpa ambitionsnivån i linje med maximalt 1,5 graders uppvärmning. WWF anser att ambitionen skulle behöva höjas under den pågående översynen från föreslagna 61 % till 70 % minskade utsläpp inom systemet till 2030 (räknat från 2005) för att vara i linje med 1,5-gradersmålet. 

Centerpartiet:
Centerpartiet vill att minskningen ska ligga i linje med 1,5 gradersmålet. 

Kristdemokraterna: Varje minskning är bra men svensk och EU-industri riskerar slås ut om kraven att sänka utsläppen ställs alltför högt. 

Liberalerna: Vi ville se -65 % totalt i EU till 2030, men accepterar att uppgörelsen är 55 % (och därmed 61 % för EU-ETS). 

Miljöpartiet: MP vill se en engångsminskning på 450 miljoner ton utsläppsrätter samt en årlig minskning på 5,2 procent/år 

Moderaterna:
I dagsläget stöttar vi det mål som är satt. Ambitionerna i klimatpolitiken kan dock behöva revideras. 

Socialdemokraterna: Vi driver, i linje med kommissionens förslag, att utsläppen ska minska med minst 61 procent inom handelssystemet till 2030. 

Sverigedemokraterna: Fler länder utanför EU med liknande styrmedel ingår i samma utsläppshandelssystem som EU-länderna. 

Vänsterpartiet:
–

Fråga 21. Kommer ni driva att all gratis tilldelning av utsläppsrätter i EUs utsläppshandelssystem tas bort 2023? 

Cirka hälften av utsläppsrätterna i EUs utsläppshandel har delats ut gratis, framförallt till industrisektorerna och flyget, under den senaste sjuårsperioden (2013–2020). Gratis tilldelning av utsläppsrätter till industrin har bidragit till att EU:s utsläppshandel inte har skapat tillräckligt skarpa incitament för utsläppsminskningar inom EU. WWF vill därför se en snabb utfasning av all gratis tilldelning senast 2023, i stället för att den förlängs till 2035 som föreslås av EU-kommissionen. 

Centerpartiet: Den ska fasas ut snarast möjligt, utan att riskera koldioxidläckage. Vi vill att det ska ske senast 2035. 

Kristdemokraterna: Vi följer tidplanen för utfasning men satsar 1 miljard kr extra i år på att annullera överblivna utsläppsrätter. 

Liberalerna: Med gränsjusteringsmekanismen på plats kan den fria tilldelningen tas bort. Till 2023 är det dock inte realistiskt. 

Miljöpartiet: MP vill ta bort all fri tilldelning. Problem med global konkurrens kan man lösa med koldioxidskatt på importerade varor. 

Moderaterna: Fria tilldelningen bör fasas ut, men en för snabb takt skulle flytta produktion till länder som tillåter större utsläpp. 

Socialdemokraterna: Gratis tilldelning av utsläppsrätter bör fasas ut snarast men i vilken takt det ska ske bör analyseras. 

Sverigedemokraterna:
Vi noterar behovet att ha fasta spelregler d v s följa regelverket. 

Vänsterpartiet: Alla utsläppsrätter ska auktioneras ut och inkomsterna från detta tillfalla medlemsländernas klimatarbete.

Fråga 22. Stödjer ni en fortsatt satsning för att ställa om svensk tung industri till fossilfrihet genom Industriklivet, eller liknande stöd, på minst samma nivå som idag, och som succesivt ökar i linje med myndigheternas behovsanalys? 

Regeringen och riksdagen bör stödja en fortsatt satsning för att ställa om svensk tung industri till fossilfrihet genom det så kallade Industriklivet, eller liknande stöd, på minst samma nivå som idag. Satsningen bör succesivt öka under mandatperioden i linje med myndigheternas behovsanalys. 

Centerpartiet: I vårt budgetförslag presenterade vi en satsning för minskade klimatutsläpp och mer miljöteknik, där ett utökat industrikliv ingår. 

Kristdemokraterna: Samtidigt måste nyttan stå i proportion till satsade pengar. Risk att gynna små klimatvinster till stor kostnad annars. 

Liberalerna: Industrins elektrifiering är avgörande för klimatarbetet och den brådska som råder motiverar att staten stöttar arbetet. 

Miljöpartiet: Utöver direkta stöd driver MP en politik för att industrin ska få billig el och rätt arbetskraft i närtid. 

Moderaterna: I vår budget för 2022 satsade vi 500 mkr mer än regeringen, totalt 1,4 mdr. Framtida nivåer behöver studeras närmre. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna: Vi föreslår driftsstöd för bio-CCS. Vi anslog 250 Mkr även till testning och utveckling för resterande budgetperiod. 

Vänsterpartiet: Vi vill genomföra ett massivt grönt investeringsprogram med satsningar på ny teknik för industrin.

Fråga 23. Kommer ni införa styrmedel och genomföra budgetsatsningar för att minska energi- och effektefterfrågan i det svenska energisystemet? 

Energieffektivisering kan bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan samtidigt som det stärker konkurrenskraften och energiförsörjningstryggheten. I industrin kommer exempelvis en effektiv användning av energi bidra till att befintliga energiresurser räcker till fler industrier och övriga användare vilket är viktigt nu när flera industriinvesteringar är på gång i Sverige. Energieffektivisering leder i de allra flesta fall även till lägre effektbehov, och bidrar därmed till att hålla förbrukningen nere när det behövs, vilket kommer vara viktigt för elsystemets leveranssäkerhet och robusthet framöver när vi får mer väderberoende elproduktion. WWF vill därför se ekonomiska och andra styrmedel som ökar effektiviseringen både ur energi- och effekthänseende. 

Centerpartiet: Vi har som enda parti lagt skarpa budgetförslag för att gynna både hushåll och företag som energieffektiviserar. 

Kristdemokraterna: Hushåll som byter bort direktverkande el bör få ta del av befintlig skattereduktion för grön teknik. 

Liberalerna: Regler och marknadsekonomiska mekanismer behövs för att använda energisystemet effektivt. Mer energi/effekt kan behövas. 

Miljöpartiet: MP vill gå fram med en bl.a. kvotplikt för energieffektiviseringar och stöd till hushållens energieffektiviseringar. 

Moderaterna: Vi satsar på en snabb omställning av industrin. Det leder till energieffektiviseringar och minskade utsläpp. 

Socialdemokraterna:
– 

Sverigedemokraterna: Energieffektivisering har betydande potential och är samhällsekonomiskt lönsam o kan stärka industrins konkurrenskraft. 

Vänsterpartiet: Staten måste ta ett ökat ansvar för ett robust energisystem med ökad förnybar elproduktion och energieffektivisering.

Fråga 24. Kommer ni agera för att fastighetsskatten från vindkraft, eller motsvarande ersättning, ska tillfalla kommunerna eller lokalsamhällen för att stärka den lokala nyttan?

En fortsatt utbyggnad av vindkraften är helt avgörande för att Sverige ska uppnå ett 100 procent förnybart och hållbart elsystem. Bland annat konstaterar Energimyndigheten och Naturvårdsverket i nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad att acceptansen för vindkraft hos de som berörs av utbyggnaden är en central fråga för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Genom att skapa lokal nytta finns möjlighet att skapa acceptans för vindkraftsutbyggnaden. Den av regeringen tillsatta utredningen En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53) bedömer att ”ett system för ekonomisk ersättning till kommuner eller lokalsamhällen bör utarbetas för att kompensera dem vars omgivning påverkas av vindkraftsutbyggnad. 

Centerpartiet: Vi vill regionalisera fastighetsskatten och införa ersättning även till närboende som påverkas av en vindkraftsetablering. 

Kristdemokraterna: Den enskilda människan är KD:s prio. I första hand de som direkt berörs ska få ersättning för intrånget. 

Liberalerna: Det skulle skapa ojämlikhet mellan kommuner och driva på exploatering även i områden t.ex. med höga naturvärden. 

Miljöpartiet: Vi vill ge ett mycket större stöd än fastighetsskatten till kommunerna för förnyelsebar elproduktion – ny som gammal. 

Moderaterna:
Vi utesluter inte att se över åtgärder för att öka den lokala acceptansen för vindkraft. 

Socialdemokraterna:
Det behövs ekonomiska incitament till kommuner som bidrar till utbyggd vindkraft. 

Sverigedemokraterna: Vi vill införa reglerad bygdepeng för vindkraften, en ek. ersättning för bygder som påverkas av utbyggnaden. 

Vänsterpartiet: Vi vill ha en lagstiftning om reglering av vindkraftens närområdesersättning så att den blir obligatorisk.