Gå till huvudinnehållet
fishing-boats-5962846_1920

WWF och fiske

Så arbetar vi för att minska fiskets skadliga inverkan

BLI FADDER  GE GÅVA

Miljoner och åter miljoner människor är beroende av fisket, både som födokälla och som inkomstkälla. Samtidigt är fisket också ett av de största hoten mot livet i havet på grund av överfiske, bifångst, nedskräpning och förstörelsen av marina livsmiljöer.

Haven mår dåligt

Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är stort. Globalt är idag drygt 90 procent av alla kommersiella fiskbestånd antingen maximalt utnyttjade eller överfiskade. Endast omkring en procent av världshaven är i dag skyddade områden. Varje år dumpas många miljoner ton plast i haven. Lägg till detta klimatförändringar, försurning, övergödning samt förstörelse av livsmiljöer och förlust av arter – det är tydligt att våra hav är i kris.

Att haven mår bra är helt avgörande för vår hälsa, matförsörjning och för miljontals jobb i världen. I dag är 850 miljoner människors jobb och matförsörjning beroende av friska hav, och tre miljarder människor får sitt dagliga protein från fisk och skaldjur. Om de marina ekosystemen kollapsar får det allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, funktionen i havens ekosystem och vårt liv på jorden i stort. 

Vad gör WWF för att minska skadorna från fisket?

Vi vill att en mycket större del av haven ska skyddas från fiske, och att det fiske som bedrivs ska vara hållbart med stor hänsyn till ekosystemen. För att nå dit gör vi bland annat detta:

  • Driver på för att minst 30% av haven ska vara skyddade till år 2030 – nationellt, regionalt och internationellt (inklusive djuphaven som ligger utanför nationell jurisdiktion). Viktigt är att områdena också blir skyddade och får regelverk i praktiken, inte bara på papper!
  • Jobbar för ett bindande globalt plastavtal som ska minska plastskräpet i havet – skriv gärna på vårt upprop!
  • För en ständig dialog med de globala certifieringsorganisationerna för fiske och vattenbruk, MSC och ASC, för vidareutveckling av deras standarder.
  • Arbetar för att fiskenät och redskap som försvinner i haven kontinuerligt ska plockas upp och tas om hand på land. WWF är medlemmar i Global ghost gear initiative som syftar till att minska plastskräpet som från fisket med en mängd olika projekt över hela världen. Vi har även varit aktiva projektet Marelitt i Östersjön, som syftar till att bland annat minska antalet förlorade trålgarn och fiskenät i Östersjön.
  • Ger ut Fiskguiden där vi erbjuder konsumenter vägledning mot mer ansvarsfulla och hållbara sjömatsval.
  • Samarbetar med forskare och bidrar till vetenskapliga rapporter, som t.ex. denna om plast och denna om bottentrålning.
  • Driver på för politiska beslut kring den gemensamma fiskeripolitiken i EU som minskar överfisket, ökar kontrollen och främjar en ekosystembaserad förvaltning av våra hav.
  • Aktivt engagerade i RFMOs (Regional Fisheries Management Organisations) för att påverka storleken på fiskekvoter och uppmana till skonsammare fiskemetoder.
  • WWF är engagerade i flera globala processer på FN-nivå inom Agenda 2030 och för att nå hållbarhetsmålen, bland annat SDG 14, som handlar om livet under ytan.
  • Aktiva dialoger och förhandlingar som rör våra hav, och jobbar med att påverka politiker och andra makthavare i Sverige, EU och inom FN. Här kan du läsa mer om det vi driver på för i dessa sammanhang.

Finns det hållbart fiske?

Många pratar just nu om Netflixdokumentären Seaspiracy som bland annat tar upp överfiske och bifångst i haven. Filmens budskap om att det inte finns något hållbart fiske har fått ett stort genomslag. Vi på WWF håller inte med utan menar att det är en utmaning att få till hållbart fiske, men att det absolut går. Det finns fisken som bedrivs mer hållbart. Men exakt vad är då ett hållbart fiske?  

WWF anser att ett hållbart fiske ska bedrivas på ett sätt som tar hänsyn till hur fiskbeståndet mår innan man beslutar om hur mycket som ska fiskas. Men man måste också ta hänsyn till andra havslevande arters födobehov och ekosystemet de lever i. Viktigt är också och undvika bifångst av oönskade arter. Detta kallas ekosystembaserad förvaltning och är sättet som haven och fisket måste skötas på. 

Tyvärr så har man under en alltför lång tid förvaltat kommersiella fiskarter utan att tänka på deras funktion i ekosystemet, något som ju fått allvarliga konsekvenser. Detta måste ändras om vi ska kunna fiska i framtiden och ha hav i balans. 

Kan vi lita på certifieringar och märkningar?

Ett långsiktigt hållbart fiske är alltså ett fiske som säkerställer, välmående och livskraftiga bestånd och innebär minimal ekosystempåverkan – men hur säkerställs det då?

Det utbredda sättet är genom olika typer av certifieringar och märkningar av produkter som ska garantera att de är hållbart producerade. För att en produkt ska få en viss certifiering måste den uppfylla vissa hållbarhetskrav, och genom det är systemet ett verktyg för att driva hållbarhetsarbetet framåt då det ställer krav på producenterna samtidigt som det blir enklare för konsumenterna att göra anpassade val. WWF rekommenderar certifieringar som har oberoende tredjepartsgranskningar; som exempelvis MSC, ASC och KRAV. Dessa har en tydlig spårbarhet, så man man som konsument kan se var och hur fisken är infångad, och är ett säkrare hållbarhetsval för konsumenten än helt omärkta produkter. 

Vissa certifieringsföretag, som MSC, har bland annat fått kritik för att deras märknings återfunnits på vissa produkter som inte uppfyller hållbarhetskraven. Det kan mycket riktigt finnas brister i till exempel kontrollerna av certifieringen som utförs av de oberoende företagen, och det finns tyvärr ingen hundraprocentig garanti för att MSC-märkta produkter är hållbara. Bra att veta är dock att MSC inte är ett kommersiellt företag, och de får inga inkomster från fisket i sig. Granskningen, bedömningen och certifieringen av den infångade fisken gentemot MSCs fiskestandard görs som sagt av andra, oberoende företag. Om ett fiske inte bedöms uppnå satta kriterier så blir det ej certifierat. Om ett certifierat fiske inte bedöms upprätthålla, eller bryter mot satta kriterier så blir de av med sitt certifikat. 

Trots att systemet inte är perfekt så gör det ändå stor nytta när man ser till hur mycket av fisket bedrivs i praktiken: cirka 30% av den totala globala fångsten olaglig, orapporterad och helt oreglerad. Bäst vore förstås om allt fisket var lagligt och utfört med hänsyn till ekosystemen, samt med tydlig spårbarhet och transparens, men då verkligheten är en annan så bidrar certifieringarna till att åtminstone skilja ut dem som frivilligt vill göra bättre ifrån sig. Det är det bästa sättet vi har för att förändra marknaden i mer positiv riktning. Utan dem vore läget ännu värre, och för att göra märkningarna än mer verkningsfulla har WWF en ständig dialog med MSC och ASC (en liknande märkning fast för odlad fisk) för att skärpa kriterierna.

WWF rekommenderar alltså märkningarna MSC, ASC och Krav vad gäller sjömatsproduktion, läs mer om dessa här.

För torsken i östra Östersjön föreslår EU ett fortsatt stopp för det riktade torskfisket, vilket innebär att det inte kommer finnas någon specifik kvot för respektive medlemsland.

Ska vi sluta äta fisk?

En lösning som förs fram allt mer just nu är att vi alla helt enkelt borde sluta äta fisk. Vi förespråkar istället vi ska äta ”mindre men bättre” när det kommer till fisk (och kött). På sätt hjälper vi till att spara på jordens resurser samtidigt som vi bidrar till att knuffa företag som producerar mat i en mer hållbar riktning.

Anledningen till det är att om vi slutar äta fisk så måste vi öka produktionen av annan typ av mat för att kompensera. All livsmedelsproduktion har en miljömässig och social påverkan och kan medföra en negativ ekosystempåverkan om den utförs på ett obetänksamt och icke hållbart sätt. En sådan lösning skulle därför i stort bara utmynna i en förflyttning av problemet.

Vi har stora möjligheter att påverka fiskeindustrin genom vår konsumtion, men då måste vi förstås göra medvetna val. Använd gärna Fiskguiden där vi vägleder konsumenter till att välja de arter och fångstmetoder som anses vara hållbara och som därmed markerats med grönt ljus.

Fisket lämnar plast i haven

Plasten i haven är ett stort och växande problem. Många av havens djur äter och skadas av plast i olika former såsom plastpåsar, de stryps av plastband och pyttesmå plastbitar lagras i deras kroppar – något som i förlängningen även kan drabba oss människor. Ett annat problem är de så kallade spöknäten, alltså tappade fiskenät som driver runt som dödsfällor och fortsätter fiska mängder med fiskar och andra djur. Minst 10% av allt marint skräp uppskattas komma från fisket (läs rapport här). 

För att klara utmaningen med plastskräp på land och i haven krävs långsiktigt arbete, samarbete mellan olika organisationer, företag, regioner och länder. WWF arbetar framför allt för att stoppa problemet redan vid källan – vi vill inte att plasten överhuvudtaget ska komma ut i naturen och våra hav. Vi jobbar direkt mot politiker i Sverige och internationellt inom till exempel EU och FN och ger förslag på lösningar och effektiva åtgärder. 

WWF vill att fiskeutrustning ska kunna spåras till ägaren och att alla som dumpar nät ska få böter. Vi har gett stöd till verktyg som gör det lättare att kunna hitta spöknät. En viktig del för att komma till rätta med plastproblem är är att få till ett internationellt bindande plastavtal för att reglera och stoppa den illegala handeln med plastskräp som läggs på öppna högar. Plastavfall som säljs dumpas ofta illegalt där väder och vind kan ta med sig plastskräp till havet. Skriv gärna på vår namninsamling för att avtalet ska bli verklighet!

Vi jobbar även tillsammans med många andra organisationer med att skapa en medvetenhet om problemet, engagera allmänheten och därigenom få upp frågan på den politiska agendan. Vad gäller mer direkta insatser så är WWF medlemmar i Global ghost gear initiative som syftar till att minska plastskräpet som från fisket med en mängd olika projekt över hela världen. Vi har även varit aktiva projektet Marelitt i Östersjön som syftar till att bland annat minska antalet förlorade trålgarn och fiskenät i Östersjön.

Läs mer om plast i havet

WWF jobbar för havens framtid

En stor del av WWFs arbete består i att delta i förhandlingar och dialoger samt påverka politiker och makthavare inom FN, EU och i Sverige. Här är några av de viktigaste sakerna som WWF vill blir verklighet: 

  • 30% av haven skyddade till år 2030.
  • Ett globalt bindande plastavtal.
  • Att världens länder beslutar om att all verksamhet till havs i skyddade och ekologiskt känsliga områden ska tillståndsprövas. 
  • Att haven och livet däri förvaltas på ett ekosystembaserat och transparent sätt med bland annat fiskekvoter som är baserade på vetenskaplig grund och som förvaltas med hänsyn till ekosystemen.
  • Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden och känsliga områden (t.ex. kustområden). 
  • Att en utflyttning av trålgränsen verkställs, alltså att trålning bara ska få ske ännu längre ifrån kusten än i dag.
  •  Stärkt kontroll av fiskefartyg genom att införa krav på elektronisk fjärrövervakning (det vill säga kamera ombord). 
  • Att sammanhängande och funktionella närverk av skyddade områden etableras. De ska även vara ekologiskt representativa och med effektiva bevarandeåtgärder och planer för hur de ska skötas. De skyddade områdena bör ligga så pass nära varandra i havet att de på så sätt kan skydda och säkra spridnings- och vandringsvägar mellan olika livsmiljöer i havet. 
  • Ett genomförande av havsplaneringsdirektivet, art- och habitatdirektivet, SDG 14 och Aichimålen under konventionen om biologisk mångfald.
Green sea turtle

BLI marinfadder

  • En tredjedel av alla korallrev har redan försvunnit
  • 90% av världens fiskebestånd – nu fiskade till sin gräns
  • Om 30 år kan haven innehålla mer plast än fisk
Det enda vi inte får göra, är inget. BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Marinfadder blir du månadsgivare och bidrar regelbundet via autogiro till WWFs arbete för att skydda haven från hot. Bli Marinfadder idag!

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 06/07/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se