Foto: Ola Jennersten

Väljarna är för miljöstöd i jordbruket

2014-05-07 (Publicerad på Supermiljöbloggen)

 

Svenska väljare vill se stark koppling mellan jordbruk och miljö – nu måste re­ge­ring­en visa att man fö­re­trä­der med­bor­gar­na och inte enskilda sär­in­tres­sen.

 

EUs ge­men­sam­ma jord­bruks­po­li­tik – bara orden gör att många slutar läsa och tänker att det inte berör mig. Inget kan vara mer fel. EUs ge­men­sam­ma jord­bruks­po­li­tik utgör en central del av EU-ge­men­ska­pens ak­ti­vi­te­ter. Men hur berör det dig?

 

Det mest uppenbara är att det utgör en stor del av EUs totala budget – alltså våra skat­te­peng­ar. Totalt står jord­bruks­po­li­ti­ken för nästan 40 procent och motsvara runt 450 miljarder kronor om året under en sju­års­pe­ri­od.

 

EU re­for­me­rar också sina fonder i just sju­årscyk­ler och nu börjar den pågående reformen av jord­bruks­po­li­ti­ken komma till ett slut. Det innebär att det na­tio­nel­la arbetet börjar för att få allt på plats. Detta är ett om­fat­tan­de arbete och mycket styrs från EU. Men det finns samtidigt stor nationell frihet att utforma politiken så att den bidrar till de pri­o­ri­te­ring­ar re­ge­ring­en anser vara nöd­vän­di­ga. Man har med andra ord stora möj­lig­he­ter att också lyssna på vad med­bor­gar­na tycker är viktigt.

 

Jord­bruks­po­li­ti­ken består av två pelare – gårds­stö­det och lands­bygds­ut­veck­ling. Gårds­stö­det är ett in­komst­stöd till lant­bru­ka­re. Förenklat kan sägas att man som markägare får en summa pengar, baserad på historisk pro­duk­tion, för att man ska hålla jord­bruks­mark od­lings­bar. Det finns inga andra åtaganden eller krav kopplade till de mellan 1100-2400 kronor per hektar mar­kä­gar­na får. För att rätt­fär­di­ga detta in­komst­stöd har det i den nya reformen införts en så kallad för­grö­ning. Detta innebär att 30 procent av pengarna villkoras med ob­li­ga­to­ris­ka mil­jöåt­gär­der på 5 procent av mark­in­ne­ha­vet.

 

Dessa mil­jöåt­gär­der har pre­sen­te­rats och re­mit­te­rats och ska nu beslutas av lands­bygds­de­par­te­men­tet och i slutändan re­ge­ring­en. På grund av den frihet som finns i ut­form­ning­en har re­ge­ring­en möj­lig­he­ter att ta ett stort mil­jö­an­svar. Och just detta är också något som EUs med­bor­ga­re tycker är viktigt – och speciellt i Sverige.

 

I en rapport (Special Euro­ba­ro­me­ter 410) pub­li­ce­rad i mars och genomförd av EU kom­mis­sio­nens Euro­ba­ro­me­ter ställdes frågan till över 1000 svenskar om de tyckte det var bra eller dåligt ”Att koppla eko­no­miskt stöd till jord­bru­ka­re som följer metoder som gynnar miljön”.

 

Svaret är ett över­väl­di­gan­de ja. 73 procent av svens­kar­na tycker att det är mycket bra och yt­ter­li­ga­re 23 procent att det är bra att koppla fi­nan­si­el­la stöd till åtgärder som gynnar miljön. Sam­man­ta­get är det hela 96 procent av de svarande som tycker att detta är viktigt.

 

Samtidigt finns tydliga tendenser att re­ge­ring­en smiter från mil­jö­an­sva­ret, och med­bor­gar­nas vilja, och utformar åtgärder med begränsad eller till och med tveksam mil­jönyt­ta. Ett exempel är förslaget att ha pro­duk­tion av kvä­ve­fix­e­ran­de grödor (t.​ex. ärter och åkerböna) som en för­grö­nings­åt­gärd utan re­strik­tio­ner för an­vänd­ning av be­kämp­nings­me­del eller han­dels­göd­sel. Ac­cep­te­ras detta som en för­grö­nings­åt­gärd innebär det i praktiken att lant­bru­ka­re kan fortsätta producera som vanligt, utan re­strik­tio­ner, men få räkna det som en mil­jöåt­gärd. Det är inte rimligt.

 

Uppenbart finns ett starkt folkligt stöd för att ha ambitiösa mil­jöå­ta­gan­den kopplade till jord­bruks­po­li­tis­ka er­sätt­ning­ar. Nu är det upp till re­ge­ring­en att visa att man fö­re­trä­der folket och våga sätta ambitiösa åtgärder. Det handlar på kortsikt om att öka för­tro­en­det för jord­bruks­po­li­ti­ken och visa att de pengar som satsas skapar kol­lek­ti­va nyt­tig­he­ter dvs. vinster för hela samhället. På längre sikt måste am­bi­tions­ni­vån och mil­jö­ar­be­tet i od­lings­land­ska­pet öka för att bryta de negativa trender som är för­härs­kan­de både för biologisk mångfald och över­göd­ning.

 

Så använd det fönster som finns nu. Visa att ni är folkets röst genom att ta ansvar för de skatte­me­del som ges till jord­bruksnä­ring­en så att det också kommer lite tillbaks till med­bor­gar­na. Ni har ett starkt stöd för detta.

Jan Wärnbäck, Sakkunnig jord­bruks­frå­gor, WWF

 

Senast uppdaterad 2014-05-12

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se