FRÅGOR OCH SVAR

Måste man sätta upp nya insektshotell ofta eller kan insekterna återanvända dem? Jag har ett par som är helt fullbelagda!

WWF: Insekter kan återanvända andras tidigare bon, men håll koll så att det kommer nya besökare varje år så att hotellet fortfarande är beboligt.

Bin kan man ju hjälpa att hitta boplats med ett bihotell – hur är det med fjärilar?

WWF: Många insektshotell har också partier som fjärilar gillar att bo i. Det ser ut som långsmala hål.

Nämn gärna om steklarna som kommer till bihotellen. 

WWF: Bra tillägg om steklarna! De uppskattar också bihotellen av olika anledningar.

Hur stor ska en sandhög vara?

WWF: Gällande sandhög så kan man tänka att ju större desto bättre, men även små högar kan vara till hjälp. Tänk att den ska vara minst 50 cm djup.

Kan man hjälpa humledrottningar med boplats?

WWF: Absolut, de gillar att övervintra på skyddad plats vid hus, träd och i håligheter i marken. Humlor gynnas på samma sätt som andra arter av lite stökigare trädgårdar.

Har insektshotell gjorda av bitar av trädstammar. Ser inga insekter som är där eller som satt igen hålen, varför? De har suttit uppe i flera år utan resultat.

WWF: Vad fint att du satt upp insektshotell! Det kan bero på hur stora hål du gjort och var den sitter uppsatt. Insekterna väljer noga var de lägger sina ägg, så försök tänka på att inte ha hotellen i alltför stark sol och inte för nära marken.

Vill du veta mer?

• Artikel från WWF Magasin om bihotell och spännande bilder från insidan hittar du här.
• Artikel från WWF Magasin om sandlevande bin och sandbäddar hittar du här.

Sälg är alltså bra för tidig föda på året. Är det en god idé att för mig som stadsbo ha sälg i kruka på balkongen?

WWF: Ja, sälg är en bra växt att ha även i liten skala. De är gulliga också för en själv att titta på, och blir extra fin när man ser hur populär den är hos pollinatörerna.

Är ringblomma en bra växt enligt er på WWF?

WWF: Det bästa för pollinatörerna är att ha en variation av växter i sin trädgård. Ringblomma är ett bra exempel på en öppen blomma som lockar flera olika pollinatörer.

Rekommenderar ni liljekonvalj?

WWF: Vi rekommenderar en variation av olika typer av växter för våra vilda pollinatörer. Vi avråder dock från att plantera invasiva växter. Liljekonvaljen är fridlyst i vissa delar av landet.

Var ska jag handla mina växter ifrån? Har nu lärt mig att inom handeln säljs blommor som ska vara bra för bin, humlor och andra insekter, men att dessa växter också är behandlade/besprutade med sådant som blir gift för sagda insekter.

WWF: Gränsvärden för olika bekämpningsmedel saknas för prydnadsväxter. Som konsument kan man i första hand tänka på att köpa ekologiska eller KRAV-märkta plantor eller frön. Fråga gärna plantskolan du handlar på om plantorna de säljer innehåller bekämpningsmedel.

Vi rekommenderar att välja en fröhandlare som säljer fröer av inhemska svenska växtarter. Företag som fokuserar på detta är bland annat Pratensis, Lilla Beddinge och Norrlands blomsteräng.

Ett annat tips är att dela sticklingar/plantor med någon. Gärna från plantor som då inte är nyplanterade.

Hur invasiva är jättelokor och hur tar man bort dem på bästa sätt?

WWF: Jätteloka klassas som en invasiv främmande art i Sverige. Det är markägares skyldighet att bekämpa invasiva arter. Viktigt är att man rapporterar in fynd, och sedan systematiskt bekämpar arten. Aktuell information om invasiva arter och hur man bekämpar dem kan du hitta på www.invasivaarter.nu.

Är det nåt problem att ha mördarsniglar i komposten?

Jan Wester: Nej

Vad gör man om man har mycket mossa? Behöver man ta bort all mossa till grunden eller räcker det med att mossriva?

Jan Wester: Det finns många beror på, vill du så in ordentligt ska du skapa bar jord. Då räcker inte att riva mossa. Vill du jobba med det du har och göra till en mer ängslik miljö så är det inte fel med lite mossrivming under tiden inte gräs och blommor växer. Men du måste inte.

Bör man välja en solig, halvskuggig eller skuggig plats? 

WWF: Välj gärna en solig plats. Här kan du läsa mer om hur man anlägger en äng: https://www.wwf.se/biologisk-mangfald/pollinering/vildangar/#anlagga-ang

Vad menas med ”släpp upp” gräset?

WWF: Att låta gräset växa sig högt och se vilka växter som dyker upp.

Hur ska jag förbereda en mark som mest består av grus? Tillsätta jord? Vilken sort isåfall?

Jan Wester: Tänker att det alltid är bra att utgå från det man har, vi har 2500 vilda växter i Sverige och 50 000 arter insekter. Så några av dem gynnas av din miljö.

Du kan sprida ut ängsfrön i höst på ytan. Till exempel humleblandning från pratensis – där finns bland annat blåeld som är superfin och trivs i sån miljö. Och mörkt kungsljus samt färgkulla. Eller så kan du samla in frön från blommande växter i liknande miljöer och strö in. Getväppling, sötväppling, fibblor, nattljus mm

Nu utgår jag från att du bor i hyfsat södra Sverige och att det är en hyfsat solbelyst slänt.

Jag har läst att äng ska anläggas med ogödslad torv?

Jan Wester: Nej, om du valt att så in en äng så ska du utgå från den jord du har på platsen för att etablera en naturlig äng som passar just där. Alla ängar ser olika ut och ska inte vara homogena och anlagda på införd jord. Vill du så in så är det viktiga att du gräver om ordentligt och krattar/harvar/hackar flera gånger under sommaren och sår på hösten. Så in med äkta svenska ängsfrön och sköt sen ängen år efter år med årlig slåtter och bortförsling av gräset. Då blir det bra!

Kan jag få en bra äng på en befintlig vall genom att inte göda den? Kan jag göra något mer på ett rationellt sätt?

Jan Wester:  Ja, sen och låg slåtter varje år i slutet av sommaren. Beroende på omgivningarna kommer den mer eller mindre sakta anpassa sig till mer äng. Bara att ha en vall som man slår sent är bra för häckande fåglar.

Du kan hjälpa till genom att så in vildinsamlade ängsfrön eller köpta på små jordblottor du gör.

Jag har en rabatt där man försökt anlägga en marktäckande sort, som dock inte tar sig. Kan man få till en äng istället på en ”nästan tom jordplätt” genom att så ängsfrön? Är det något särskilt jag behöver tänka på i omplaneringen av ”rabatt-plätten”.

Jan Wester:  Läs mer här: https://www.slattergubben.se/ang-i-tradgarden

Hur blir man av med örnbräken?

WWF: Örnbräken är en inhemsk växt med ett invasivt växtsätt. Den är också väldigt giftig och är därför olämplig att ha i och nära hagar. Örnbräken förökar sig främst under marken och om man vill ta bort den behöver man gräva upp och försöka få bort så mycket som möjligt av rotsystemet.

Har ni tips på hur man konkurrerar ut brännässlor som helt har tagit över en gammal hästhage?

Jan Wester:  Inte direkt. Tänk att även nässlor är bra för en del insekter och lägg tiden på andra ytor som har bättre förutsättningar.

Vi har parksallad som växer jämte och lite in i våran ”äng” vad gör vi?

Jan Wester:  Den är ju att betrakta som lite invasiv, jag är tämligen säker på att den inte sprider sig med rötterna så du kan gott låta den blomma lite och sen slå av innan det finns chans för mogna frön. Ha din ”krigszon”

Om man har mycket maskrosor före. Hur blir man av med dem?

WWF: Maskrosor förökar sig med hjälp av vinden, så det kan vara svårt att bli av med helt. De är också viktiga blommor för våra vilda pollinatörer, men om man vill begränsa dem så kan man gräva upp dem.  Man kan också klippa av dem efter blomning så man inte bidrar till mer fröspridning, men ändå får den positiva effekten av blomningen.

Hur får jag bort hundkex som helt tagit över mina hagar, trots avbetning av får och getter?

Jan Wester:  Det är svårt. Du har en enorm fröbank i marken. Och för att få bort de befintliga plantorna behöver du gräva upp rötterna och vara noga med att få med de små avknoppningsrötterna som alltid sitter vid sidan av den stora roten. Kontinuerlig slåtter innan de delar hjälper något.

Vilka fröer rekommenderar ni?

WWF: Vi rekommenderar att välja en fröhandlare som säljer fröer av inhemska svenska växtarter. Företag som fokuserar på detta är bland annat Pratensis, Lilla Beddinge och Norrlands blomsteräng.

Kan man så ängsfrön på våren? vad ska man tänka på isf?

Jan Wester: Man kan, ju tidigare desto bättre men bäst på hösten. Läs med här https://www.slattergubben.se/ang-i-tradgarden

Du nämner sommarblommor – är de lika bra för pollinatörer som en riktig äng?

Jan Wester: Alltså det beror ju på. Att ha en majoritet av vilda svenska växter i sin trädgård är bäst. Helst alla. Många klarar sig i en äng och det är därför ängen är bra men andra växter vill att man gräver om jorden då och då. De importerade och förädlade blommorna har inte speciella insekter knutna till sig.

Jag har torra partier på tomten i sol med mycket bar jord. Kan jag bara slänga på frön på dessa ställen? Typ ”sommaräng”-frön?

WWF:  Ja, det kan du göra. Vi rekommenderar att du använder dig av fröer av inhemska svenska växtarter. Företag som fokuserar på detta är bland annat Pratensis, Lilla Beddinge och Norrlands blomsteräng.

Kan man samla blommande blommor redan nu eller skall det vara fröställningar senare som man kanske inte känner igen?

WWF: För att samla in fröer så behöver blommorna ha blommat över och skapat fröställningar.

Är det för sent att börja rensa sin kvadratmeter nu, för att så i höst?

WWF: Det är aldrig för sent att komma igång, och den naturliga tiden för vilda frön att spridas är på hösten, så det är inte fel att så in frön då i sin trädgård.

Har försökt anlägg äng på tomten i ett par år men varför tar prästkragarna över helt?

Jan Wester: Det är normalt att det är mycket prästkragar de första åren men sen brukar de minska med åren.

Jag får in mycket klöver i min lilla äng. Ska jag låta den vara kvar?

Jan Wester:  Ja, eventuellt kan du komplettera med en tidigare slåtter på frodiga partier. Klövern brukar inte bli dominerande över tid.

Vi har till exempel rödklöver, prästkragar, kärringtand, gullvivor, maskrosor, bellis, och massa timotej. Slår allt sent på hösten, låter det ligga i 2 veckor sedan krattas det upp. Hur begränsar jag timotejen?  Hur får jag in fler blommor?

Jan Wester: Om man är lite nördig och det inte har gått helt överstyr kan man mota en del högväxta gräs som knylhavre o timotej i grind genom att repa av vippor eller slå av dem innan de har mogna frön, eller hugga upp dem en bit ner i marken med rotklumpen med en liten bladhacka. Annars är det bara att leva med dem, med en bra senare slåtter eller ev två på frodiga ytor och bortforsling av gräset blir det en bra äng. Alla ängar är inte blomhav hela sommaren, det är snarare undantag.

Du kan läsa mer här! https://www.slattergubben.se/ang-i-tradgarden