Gå till huvudinnehållet
En cell med daggflugelarver. Fluglarverna lever på pollen som murarbin samlat in. Med så här många fluglarver överlever sannolikt inte murarbiets larv.
Natur

Bihotellet inifrån

Vi är många som sätter upp bihotell för att hjälpa de viktiga pollinerarna. Det surrar spännande runt hotellen – men vad händer inuti? WWFs Ola Jennersten har kikat in i rören och upptäckt en oväntad dramatik.

TEXT och FOTO: OLA JENNERSTEN

Ordet bihotell är nytt i svenska språket, men har snabbt blivit välbekant. Idag finns bihotell på många husväggar!

De insekter som bor i håligheterna får en bättre chans att reproducera sig. Vi som har bihotell får en spännande plats för att studera insekter.

Vad som däremot är lite besvärligare är att få insyn i vad som händer inuti själva bihotellet. Jag, och humlespecialisten Björn Cederberg, har därför låtit nyfikenheten ta överhand och öppnat några hotell.

Det vi fann är fascinerande och visar att ett bihotell är ett eget litet ekosystem! Vi hittade olika arter av vildbin, solitära getingar, rov- och vägsteklar och deras parasiter.

När vi öppnade ett bihotells bamburör fanns det bin i alla rör av olika diametrar. Rödmurarbin främst i de grövre, men flera arter små bin i de tunnare rören (3-4 mm i diameter). Det lönar sig därför att borra med olikgrova borrar när man bygger sitt eget bihotell. De bör också vara så djupa som möjligt, gärna 150 – 200 mm djupa, eftersom många av de undersökta rören var fyllda ända in. Där är larverna väl skyddade från hackspettars och talgoxars näbbar.

Det mest intressanta fyndet i de öppnade rören var nog mängder av en liten fluga med stora rödbruna ögon. Det var daggflugor, släktingar till den välkända bananflugan. Flugan sitter på lur vid boet och rusar snabbt efter murarbiet när hon skall lägga ägg. Väl där inne lägger flugan sina ägg vilket resulterar i en mängd fluglarver som gör livet surt för bilarverna. Fluglarverna växer snabbt och äter upp bilarvernas pollenförråd.

Daggflugan visade sig ha stor påverkan på rödmurarbinas reproduktion. I mer än en fjärdedel av cellerna hade fluglarver ätit upp så mycket pollen att bilarverna svultit ihjäl eller blivit dvärgväxta.

Förutom rödmurarbin fann vi också många väggbin i rören. En av väggbiets boparasiter, väggpansarvi, fann vi också. Där fanns dessutom både smörblommebin och citronbin. (se bilder härintill)

Man kan konstatera att biholkar utgör ett otroligt spännande ekosystem med en mängd intressanta arter som samlever, mer eller mindre fredligt med varandra.

Jag har själv haft bihotell under många år. Trädgårdens rödmurarbin har ökat drastiskt i antal och jag har fått kompisar som hjälper mig pollinera äpplen, körsbär, plommon, vinbär och jordgubbar. Extra roligt att jag nu vet också vet hur mycket som händer i hotellens dolda inre!

Björn öppnar ett bihotell

Humlespecialisten Björn Cederberg öppnar ett bihotell.

Bebodda rum i bihotell

De flesta rummen i bihotellet är bebodda!

Daggfluga väntar på äggläggande murarbin i öppningen på bihotellet.

Daggflugan lurar i väntan på äggläggande murarbin.

Rödmurarbin murar i lera

Rödmurarbin är några av våra viktiga pollinatörer, som flyger från april till juni i södra halvan av landet. Det är hanarna som dyker upp först och svärmar runt bihotellen i jakt på nykläckta honor att para sig med. Rödmurarbin tillhör bifamiljen buksamlare eftersom de samlar pollen på ”magen”, bakkroppens undersida. De är solitära bin där honan gör allt arbete med att förse larverna med mat. Hon tillverkar celler av lera som hon ”murar” inuti ihåligheter, därför kallas de murarbin. Sedan fyller hon en del av cellen med insamlat pollen och lägger ett ägg i varje cell. Längst in i bogången lägger hon befruktade ägg som kommer att utvecklas till honor och närmare öppningen lägger hon obefruktade ägg som utvecklas till hanar. Murarbiet behöver gångar som är ungefär 5 till 8 mm i diameter och gärna 200 mm djupa. När bogången är full med celler avslutar honan arbetet med att noggrant stänga hålet.

Andra hyresgäster i bihotellet

Men det är inte bara rödmurarbin som bor i bihotellet. Längre fram på sommaren dyker det upp många väldigt små bin som gillar hål med en diameter av 3-4 mm. Några vanliga arter är väggbin, smörblommebin och citronbin. Alla dessa bin ses regelbundet i trädgården när de besöker sina favoritväxter som timjan, prästkragar, färgkulla, blåklockor och gullris. Smörblommebiet har sparsmakade larver som bara äter pollen från smörblommor. Flera arter av solitära getingar är också vanliga i trädgården och besöker i stora mängder bihotellen. Tillskillnad från bin som är vegetarianer så ger getinghonorna sina larver kött, ofta i form av små fjärilslarver.

Larver från daggflugan äter upp bilarvernas pollen

Parasiter – daggflugans larver äter upp bilarvernas pollen.

Rödmurarbi stänger sitt bo med lera

Rödmurarbi, hona som stänger igen sitt bo med lera sedan hon lagt ägg.

Larver, kokonger, pollen och spillning i murade celler från rödmurarbi

Larver, kokonger, pollen och spillning syns i rödmurarbinas murade celler.

Sorgflugepuppa gräver sig ut ur murarbinas celler i bihotellet

Ännu en parasit – puppa av sorgfluga, som gräver sig ut ur murarbinas celler med sina spetsiga horn i pannan.

Bihotell på väggen hemma hos Ola

Olika bihotell på husets södersida hemma hos Ola.

Sorgfluga surrar framför bihotell

En sorgfluga surrar framför bihotellet. En av flera arter som utnyttjar biholkarna.

Bygg ett bihotell

När man bygger ett bihotell lönar det sig att borra med olikgrova borrar eller kanske fräsa ut gångar med en överhandsfräs, om man har tillgång till en sådan.

Jag brukar rekommendera 4, 6 och 8 mm. Borrhålen bör också vara så djupa som möjligt, gärna 150-200 mm djupa eftersom många av de undersökta rören var fyllda ända in. Bihonan kan ju bestämma kön på avkomman genom att befrukta ägget som då blir honor. De inre cellerna innehåller honlarver som där är väl skyddade från hackspettars och talgoxars näbbar. Hotellet kan byggas av alla olika trädslag.

Det är fantasin som bestämmer hur ett bihotell ser ut! Gran är ju lättast att få tag i så mina bihotell är oftast tillverkade i gran. Hålen i gran kan dock bli fransiga och hindra bina att komma in eller skada vingarna. Hårda trädslag som ask och ek fungerar mycket bra. Bamburör och vassrör fungerar också när man bygger in dem i en ram.

Placering

Vildbin gillar värme, men inte för hög värme. Att sätta bihotell mitt på en södervägg kan därför bli för varmt under extremt varma sommardagar. Bättre att placera bihotellet på en vägg som delvis skuggas under den varmaste tiden på dagen eller på stolpar så vinden mildrar värmen. Sätt gärna biholken i närheten av nektar- och pollenrika blommor. En blomsterrabatt med bisnälla växter från mars till oktober är perfekt. Kantnepeta är en av binas favoriter och bör finnas i stort antal i varje rabatt!

Olika stora borrar framför bihotell

Tillverkning av bihotell med olika stora borrar (4, 6 och
8 mm i diameter).

Bihotell byggt av bamburör

Ett av Olas många bihotell byggt av bamburör.

Specialtillverkat bihotell med brädor som kan tas isär

Varje bräda i detta specialtillverkade bihotell kan tas isär så att man kan studera de boande vildbina.

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se