Klimatkompassen

Klimatkompassen 2018

Enkäten Klimatkompassen är ett initiativ från Världsnaturfonden WWF och Föräldravrålet. Syftet är att lyfta klimatfrågan på den politiska agendan och göra information om partiernas klimatpolitik tillgänglig för väljare inför riksdagsvalet 2018. I enkäten ställer vi frågor till alla riksdagspartier om flera av de politikområden som klimatomställningen berör. Klimatkompassen omfattar totalt 33 frågor.

Vi har utformat enkäten bland annat utifrån Naturvårdsverkets statistik och uppföljning av klimatmålen. Även när det gäller de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen har vi utgått framförallt från Naturvårdsverkets arbete.

Enkäten skickades ut till partierna i april 2018. Svaren kom in under maj 2018. Vi följde upp inskickade enkätsvar med alla partierna, då vi bland annat kort diskuterade några av svaren och redde ut eventuella otydligheter. I pdf:en Klimatkompassen 2018 kan du se våra frågor och alla partiers svar och kommentarer.

Vilken klimatpolitik behöver vi?

För att klara Parisavtalets mål att begränsa medeltemperaturhöjningen till väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grader, behöver vi på global nivå snabbt minska och nå nettonoll-utsläpp senast 2050 för att därefter åstadkomma negativa utsläpp. Ledande forskning pekar på att vi senast 2020 måste vända utsläppskurvan och sedan halvera koldioxidutsläppen var tionde år på global nivå (den så kallade ”Global Carbon Law”) för att ha rimlig chans att klara 2-gradersgränsen och undvika förödande följder för dagens unga och framtida generationer.

Som ett föregångsland med goda ekonomiska och resursmässiga förutsättningar bör Sverige sträva efter en snabbare minskning än det globala snittet. De jämförelsevis tuffa klimatmålen för Sverige bör därför skärpas ytterligare. Att Sverige lyckas nå sina mål blir ett sätt att visa resten av världen att det går att nå det globala målet och kan även gör att vi tar ledningen vad gäller innovation, fossilfri ekonomi, klimatsmart export, nya jobb och bättre välfärd.

WWFs och Föräldravrålets klimatkompass bygger på följande utgångspunkter:

• Klimatpolitiken ska genomsyra alla andra relevanta politikområden, i enlighet med det klimatpolitiska ramverket och dess klimatlag.
• Varje parti bör före valet, presentera den klimathandlingsplan de vill genomföra. Klimatlagen ställer krav på att varje ny regering efter valet ska presentera en sådan plan för mandatperioden.
• För att nå klimatmålet om nettonoll-utsläpp till 2045, som riksdagen fastställt, behöver utsläppen i Sverige minska med minst 20 procent per mandatperiod (eller 5–6 % per år) räknat från dagens utsläppsnivå enligt Naturvårdsverket
• För att nå klimatmålet om att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 bör vi enligt Naturvårdsverket minska dessa utsläpp med minst 28 procent per mandatperiod (eller 7 % per år) räknat från dagens utsläppsnivå.
• Fler och kraftfullare styrmedel behövs för att nå målen. Naturvårdsverkets första uppföljning av både befintliga och föreslagna klimatstyrmedel visar att dessa inte räcker till för att nå målen.
• Som komplement till klimatmålen för de territoriella utsläppen, bör målsättningar och styrmedel införas när det gäller: bidrag till global klimatnytta (genom innovation/export, internationell klimatfinansiering, policysamarbeten, etc.) och de så kallade konsumtionsbaserade klimatutsläppen.
• För att ge ett rättvist bidrag till Parisavtalets övergripande mål skulle Sverige enligt flera forskare (Rockström, Andersson, m fl) behöva skärpa sina klimatmål ytterligare. Som exempel förespråkas en minskningstakt på minst 10 procent per år, det vill säga minst 40 procents utsläppsminskningar över mandatperioden.
• EU:s klimatmål till 2030 och 2050 behöver skärpas väsentligt för att ge ett rättvist bidrag till Parisavtalets övergripande mål och för att trovärdigt kunna förmå andra stora utsläppare att höja ambitionen i sina klimatplaner. Vi vill som ett första steg se EU-mål på minst -55 % till 2030 och minst -95 % till 2050 för att komma närmare ett rättvist bidrag till Parisavtalet. Sverige behöver därför verka för att EU:s klimatmål skärps.

Klimatlagen och klimatmålen

Sju av åtta riksdagspartier (alla utom SD) står bakom det klimatpolitiska ramverket som röstades igenom av riksdagen 2017. Ramverket består av tre separata delar:

1. Klimatlag med krav på bland annat klimathandlingsplaner, klimatredovisning och avvägning mellan finanspolitik och klimatpolitik,
2. Klimatmålen, bland annat nettonoll 2045 för hela Sverige och mål för transportsektorn att minska utsläppen med 70 % mellan 2010 och 2030 och
3. det oberoende klimatpolitiska rådet som ska granska regeringens klimatpolitik, bland annat att den leder till att klimatmålen nås.