Köttguiden

Kött och antibiotika

Kött och antibiotika

Antibiotika är ett läkemedel som räddar liv, och som används för att behandla bakteriesjukdomar hos människor och djur. Bakterierna kan dock anpassa sig och bli motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika. Resultatet blir att medicinerna gradvis förlorar sin effekt. Det här är en av våra stora folkhälsoutmaningar.

Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. Främsta orsaken är att antibiotika ges till samtliga djur i en grupp för att stimulera tillväxt och/eller förebygga sjukdom. För Köttguidens del har antibiotikakriterier stått på önskelistan sedan den först lanserades. Nu är vi stolta att presentera en unik konsumentguide som tar upp frågan om ansvarsfull antibiotikaanvändning i köttproduktionen

Antibiotika förekommer inte i köttet vi äter. Det är användningen i produktionen som ger indirekta effekter på vår folkhälsa, eftersom det blir ökande antibiotikaresistens bland bakterier.

Köttguiden bedömer inte mängden antibiotika som används, eller om antibiotika kan spåras i köttprodukterna. I Köttguiden bedömer vi endast hur ansvarsfull användningen av antibiotika är.

I Sverige har vi ett gott läge

I Sverige har vi låg förekomst av antibiotikaresistens. Det beror på att vi i Sverige under lång tid arbetat för friska djur och en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Sverige var först i världen 1986 med att förbjuda antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. I de flesta länder ges ungefär 90 procent av all antibiotika som gruppbehandling i foder eller vatten. I Sverige är motsvarande siffra drygt 10 procent.

Inom EU börjar man komma ikapp

Användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjöds 2006 inom EU och det finns nu även krav på veterinär ska skriva recept för att djuren ska få antibiotika. Inom EU rapporteras försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur årligen av Europeiska läkemedelsmyndigheten. I bilden nedan ser man skillnaden mellan olika länder inom, och några utom EU när det gäller mängd antibiotika per kg djur för livsmedel.


Källa: AMR Review 2015 1

Som diagrammet visar är det stora skillnader mellan olika EU-länder. Detta kan till viss del förklaras med skillnader i djurslag som föds upp i landet.  Redovisningen av dessa siffror har satt igång processer i många EU-länder. Nederländerna tog redan 2008 ett mål att halvera antibiotikaanvändningen till 2013 jämfört med 2009, ett mål som nåddes 2012. Man har nu skärpt målet och siktar på 70 procents minskning till 2015.2

Nyligen publicerade EU-kommissionen en vägledning för ansvarsfull antibiotikaanvändning i djurproduktionen. Den tar också upp frågor som rör handelns ansvar och hur viktigt det är att upplysa konsumenter som kan bidra genom att välja mindre men bättre kött.

Globalt ser det sämre ut

Dagens globala användning av antibiotika beräknas uppgå till drygt 63 000 ton/år och den antas öka med 67 procent fram till 2030. Främsta orsaken tror man är en övergång från extensiv till intensiv djurhållning i medelinkomstländer för att försörja växande marknader med kött.

Ett flertal initiativ har tagits under 2015 av olika globala aktörer. I maj antog WHO en global handlingsplan mot antibiotikaresistens som bland annat uppmanar medlemsstaterna att anta nationella planer som omfattar både användningen till människor och djur.3 Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) antog strax efter detta en resolution om antibiotikaresistens och ansvarsfull antibiotikaanvändning.4 Trots dessa globala initiativ så är regelsystemen i länder utanför EU ofta underutvecklade. I USA är det till exempel fortfarande tillåtet att utan veterinärordination använda antibiotika i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom hos djur.

Sammanfattningsvis finns det stora utmaningar med användningen av antibiotika i djurproduktionen. WWF hoppas att antibiotikakriterier i Köttguiden ska bidra till att sätta ljus på denna fråga och göra produktion och konsumtion av kött mer hållbar.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?

Läs svaren här

Köttguiden

Köttguiden – konsumentguide för kloka matval

Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.

Köttguiden

Källor

  1. amr-review.org/file/333 2016-02-22
  2. www.government.nl/ministries/ministry-of-economic-affairs/documents/leaflets/2014/02/28/reduced-and-responsible-use-of-antibiotics-in-food-producing-animals-in-the-netherlands 2015-11-27
  3. www.who.int/drugresistance/global_action_plan/en/ 2015-11-27
  4. www.oie.int/fileadmin/Home/eng/Our_scientific_expertise/docs/pdf/AMR/A_RESO_AMR_2015.pdf 2015-11-27

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se

Anna Richert Matexpert

Anna Richert

Ansvarig för matfrågor och Köttguiden, WWF

08-546 57 549

070-637 68 78

anna.richert@wwf.se

Mer om mig

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se tills vidare om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.