Gå till huvudinnehållet
Om Köttguiden

Om köttguiden

Till Köttguiden

Köttguiden är en guide för konsumenter och matlagare som vill bidra till en mer hållbar konsumtion av kött, ost och ägg. Med ett trafikljussystem guidas du som konsument till vad som är bra att välja ibland – och vad som är klokt att låta bli: mindre men bättre helt enkelt!

Varför behövs Köttguiden?

Vad vi äter har betydelse och du som konsument kan göra skillnad. Det livsmedel som i allra störst utsträckning påverkar miljön är köttet och andra animalier. Att äta mer vego, och välja riktigt bra kött när – eller om – du äter det, är alltså något av det viktigaste du kan göra för planeten.

Köttkonsumtionen bidrar globalt till minskad biologisk mångfald, ökade klimatgasutsläpp och ökad användning av bekämpningsmedel. Samtidigt kan kött bidra med viktiga näringsämnen i vår kost och djur som betar på ängar och hagar är viktiga för vår biologiska mångfald i Sverige. Därför är det viktigt att välja rätt. Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött och välja mer protein från växtriket kan du som konsument bidra till en mer hållbar köttkonsumtion. Köttguiden kom till för att visa att det inte går att fokusera på en miljöfråga i taget, exempelvis klimat eller biologisk mångfald. Genom att väga ihop fem hållbarhetsaspekter så hjälper vi konsumenter att fatta beslut inom ett område som är rätt så komplicerat.

Köttguiden vill underlätta hållbara val av kött och andra animalier. Målet är att ge konsumenter, och de som arbetar med mat, vägledning mellan olika typer av kött och andra proteinkällor på tallriken. Ett annat viktigt syfte med Köttguiden är att bidra till en ökad diskussion och medvetenhet kring köttets miljöpåverkan. Tillsammans med WWFs andra konsumentguider Fiskguiden och Vegoguiden hjälper Köttguiden dig att äta så hållbart som bara möjligt inom ramen för en planet – One Planet Plate!

Köttguiden utvecklades ursprungligen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och ingår idag i projektet Eat4Change, vars mål är att inspirera unga och andra konsumenter att göra mer hållbara val av mat. Projektet finansieras av Europeiska unionen.

Vad är det som bedöms i guiden?

Köttguiden baseras på ett vetenskapligt underlag som är framtaget av en forskargrupp på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Guiden är skapad av WWF och har sedan den första lanseringen 2015 utvecklats vidare med hjälp av ytterligare studier, läs mer om dessa här.

Köttguiden innehåller de vanligaste köttslagen och ostarna på den svenska marknaden, från relevanta länder och med eller utan certifieringar. Bedömningen baseras på lagstiftning, regelverk, branschöverenskommelser och forskning. Enskilda företag ställer utöver detta ofta egna krav på sin produktion men eftersom detta inte går att veta för en konsument så kan Köttguiden tyvärr inte ge någon information om detta.

Guiden tar upp fem olika hållbarhetsparametrar som är viktiga när det gäller animalieproduktion: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Läs mer om dem nedan:

Biologisk mångfald är variationen mellan och inom arter, livsmiljöer och hela ekosystem. Det är nödvändigt med en rik biologisk mångfald för att jordens ekosystem ska vara i balans och kunna ge oss människor det vi behöver – som luft att andas, vatten att dricka och mat att äta. Samtidigt är matproduktionen en av de största orsakerna till att den biologiska mångfalden drastiskt minskat sedan 70-talet. Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som alltså tränger undan naturlig vegetation. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och leder till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Samtidigt kan djur som betar ha en positiv påverkan på biologisk mångfald lokalt, det beror på vad det är för mark. Naturbetesmarker är de mest artrika markerna vi har i Sverige och flera av de arter som är hotade lever där. Dessa arter är beroende av att markerna inte sås, gödslas eller bearbetas men samtidigt hålls öppna och inte växer igen. Därför är just bete av djur ett väldigt smart sätt att hålla markerna öppna och bevara den biologiska mångfalden på dem.

Om köttproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Köttguiden bedömer fyra olika aspekter när det gäller biologisk mångfald: 1) Om produktionen innebär bete av naturbetesmarker eller bete i ekologisk produktion. 2) Om det används soja i produktionen och om den i så fall kommer från områden med avskogningsproblematik eller inte. 3) Om produktionen är ekologisk eftersom den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar. 4) Hur mycket mark det går åt för produktionen.

KorOmkring en fjärdedel av en persons klimatpåverkan kommer från maten vi äter. Kött är sammantaget det livsmedel med högst klimatgasutsläpp – kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige.

I Köttguiden bedöms klimatpåverkan i kilo CO2e per kilo produkt och de olika gränserna är satta för att kunna skilja ut mer klimatbelastande köttslag från de med mindre påverkan. Gränserna är alltså inte satta utifrån en absolut gräns för vad som är hållbart att äta eller inte, det beror alltid på mängderna som konsumeras. För att få hjälp med att förstå hur mycket kött som faktiskt ryms inom ramen för en planet – testa Matkalkylatorn!

Fält

Användningen av syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel i foderproduktionen påverkar den biologiska mångfalden och bryter den naturliga växtföljden. Skördarna ökar visserligen men det kan ske till ett högt pris, mycket forskning visar att den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar. Det råder tyvärr stor brist på data när det kommer till bekämpningsmedel, både vilka medel och vilka mängder som används till olika fodergrödor, liksom vilket foder som faktiskt ges till olika djur i olika länder. I Köttguiden beskrivs ”syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel” förenklat som ”kemiska bekämpningsmedel”.

Bedömningen av kemiska bekämpningsmedel i Köttguiden är på grund av databristen mycket generell och baseras på två faktorer. Dels om produktionen är ekologisk eftersom fodergrödorna då måste ha odlats i stort sett utan kemiska bekämpningsmedel. Dels bedöms mängden bekämpningsmedel som krävs för ett kilo färdig produkt.

Svarthöns, tupp

Djurvälfärd handlar om hur våra djur mår och har det, liksom under vilka omständigheter de dör. Utevistelse med bete eller födosök ses som en viktig förutsättning för god djurvälfärd eftersom djuren får stimulans genom att de kan söka efter föda, dessutom blir det sociala kontakter med andra djur. Det finns forskning som visar att djur i mer stimulerande miljöer mår bättre. Sverige har en djurskyddslag som omfattar alla djur som hålls i fångenskap. Här finns regler som handlar om att djur ska ges tillräckligt med vatten och foder, samt att de ska ges vård vid sjukdom. Inom EU finns också en djurskyddslag men med ett svagare skydd än den svenska. Dessutom finns det utmaningar med efterlevnad, dispenser och kontroll i många EU-länder.

I Köttguiden bedöms djurvälfärd inom tre övergripande områden: frihet från smärta, god stallmiljö och skötsel samt utevistelse som inkluderar bete eller möjligheten att picka eller böka. Inom varje övergripande område finns olika kriterier som rör respektive djurslag.

Gris på ekologisk gårdAntibiotika är ett läkemedel som räddar liv, och som används för att behandla bakteriesjukdomar hos människor och djur. Bakterierna kan dock anpassa sig och bli motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika. Resultatet blir att medicinerna gradvis förlorar sin effekt. Det här är en av våra stora folkhälsoutmaningar. I animalieproduktion används ofta antibiotika till friska djur och ges till samtliga djur i en grupp, både för att förebygga sjukdomar och stimulera tillväxt. Antibiotika förekommer inte i köttet vi äter utan används i produktionen. Det är användningen i produktionen som ger indirekta effekter på vår folkhälsa, eftersom det blir ökande antibiotikaresistens bland bakterier. I Sverige har vi låg förekomst av antibiotikaresistens eftersom vi under lång tid har arbetat för en ansvarsfull antibiotikaanvändning och friska djur genom relativt stark djurvälfärdslagstiftning. Sverige var först i världen 1986 med att förbjuda antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt, och sedan 2006 är det förbjudet i hela EU. Globalt ser det dock sämre ut, i och med att den intensiva djurhållningen ökar så ökar fortfarande användningen av antibiotika till djur.

I Köttguiden bedöms mängden antibiotika som ges till djur i produktionen i olika Europeiska länder, bedömningen utgår från statistik från Europeiska Läkemedelsmyndigheten. För importerade produkter ges sämst bedömning då denna information inte finns och då regelverket kring antibiotika oftast är sämre än i EU. Lamm får som sämst gult ljus då lammproduktionen globalt generellt sett är extensiv med låg risk för smitta. Det hade varit önskvärt att mer utförligt kunna bedöma mängden antibiotika som används till respektive djurslag i olika länder, i dagsläget finns dock inte någon sådan djurslagsspecifik statistik.

Matguiden

Ladda ner appen Matguiden

Använd gärna vår app med alla WWFs tre konsumentguider samlade:
Köttguiden, Vegoguiden och Fiskguiden.

Appen finns att ladda ner gratis både i App Store och i Google Play.

Läs mer

Vad betyder ljusen?

Kriterier

Så här sammanfattas Köttguidens olika kriterier:

 

Köttguiden och företag

WWF välkomnar att konsumentguiderna Köttguiden, Fiskguiden, och Vegoguiden marknadsförs mot konsumenter i butik, på restaurang och i konsumentappar och andra verktyg! Många fler behöver göra betydligt bättre val för planeten och vi är glada om företag vill bidra till det. Guiderna kan också fungera bra i utbildningar eller som information till anställda. Här finns marknadsföringsmaterial liksom mer information om hur guiderna får användas i marknadsföring.

Företag som köper in kött, ost eller ägg kan också använda Köttguidens kriterier för att ställa krav på sina inköp. På så sätt bidrar företagen till en hållbar utveckling på marknader som inte har kommit så långt. WWF gör i Köttguiden bedömningar på sådant som kan verifieras, till exempel genom godkända tredjepartscertifieringar eller lagstiftning i det aktuella landet. Men företagen kan gå längre och erbjuda produkter som uppfyller en högre nivå i Köttguiden än WWFs bedömning. Många företag ställer redan idag högre krav på exempelvis djurvälfärd, antibiotikaanvändningen och att sojan i fodret ska vara certifierad.

WWF vill gärna se företag använda Köttguidens kriterier och har därför tagit fram ett inköpsverktyg för att företag enklare ska kunna följa dem. WWF ser positivt på att företag lyfter fram Köttguiden i sin marknadsföring men om den ska kopplas specifikt till företagets egna inköpskrav så är det viktigt att det blir trovärdigt mot konsument och kunder – företaget måste kunna visa att det lever upp till sina påståenden.

Vi har satt upp några riktlinjer för företag som vill visa hur de klarar Köttguidens kriterier:

  • Företaget ska ha ett åtagande, för hela företaget eller för de produkter som påståendet gäller för, öppet tillgängligt på sin egen hemsida. Åtagandet ska visa på vilken nivå i Köttguidens kriterier som företaget kan leverera samt redogöra för hur åtagandet kontrolleras på ett trovärdigt sätt.
  • En oberoende revision av dessa påståenden ska genomföras och den ska vara publikt tillgänglig. Hör gärna av er till oss på mat@wwf.se för att diskutera den revisor ni vill använda er av.
  • För företag eller organisationer som följer Köttguiden i sina inköp så anser WWF att allt kött och andra produkter ska klara de mål som har satts upp. Om köttslag eller produkter köps in som inte finns med i guiden (som kalkon eller renkött) eller om köttslag och andra produkter från andra länder än de som listas i Köttguiden (som kyckling från Litauen etc.) köps in bör därför verifikat kunna visas upp på att de motsvarar den nivå som finns i Köttguiden för att det ska kunna anses likvärdigt.
  • Företaget kan länka till denna sida hos WWF för synlighet och trovärdighet.
  • Här laddas inköpsverktyget med Köttguidens kriterier ned. (Excel)

Underlag till Köttguiden

Köttguiden baseras på ett vetenskapligt underlag som är framtaget av en forskargrupp på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Guiden är skapad av WWF och har sedan den första lanseringen 2015 utvecklats vidare med hjälp av ytterligare studier. I nedan lista finner du flera av dem.

Under 2023 gav WWF konsulten Gunnar Rundgren i uppdrag att kartlägga foderåtgången för att producera kött, ägg och ost i en svensk kontext, detta då det ofta råder brist på en samlad information och öppenhet på området och då foderåtgången är central för att framåt kunna göra bedömningar av både klimatpåverkan och användningen av bekämpningsmedel. Rapporten finns att läsa här och rapportens bilaga med uträkningar här.

Vi vill gärna veta vad du tycker om Köttguiden. Följ länken nedan för att hjälpa oss att utveckla den.

 

Lämna feedback här

Frågor och svar om Köttguiden

Hur görs bedömningarna av klimat i guiden?

Bedömningarna av klimat togs ursprungligen fram av SLU som tog fram den första Köttguiden. Inför lanseringen 2021 har SLU, på uppdrag av WWF, gått igenom alla produkter i guiden och sammanställt uppdaterade data för klimat. Beräkningarna av klimat baserades på redan befintliga livscykelanalyser. Metoden livscykelanalys innebär att man analyserar en produkts klimatpåverkan steg för steg genom hela livscykeln. Nivåerna för bedömningen har sedan baserats på vilka djurslag och andra proteinkällor som är bäst respektive sämst i klassen vad gäller klimatpåverkan.

Siffror för klimatpåverkan kan se väldigt exakta ut. I verkligheten finns det givetvis skillnader mellan olika gårdar, producenter och produktionsländer. I takt med att mer forskning görs på området så blir alla data mer precisa, men dessa studier ger ändå en god bild av de olika köttslagens klimatavtryck och många andra studier av köttets klimatpåverkan pekar åt samma håll.

Hur kan vissa köttslag få grönt fastän de får en röd eller gula bedömningar under vissa kategorier?

Köttguiden gör det enkelt för dig att välja och varje köttslag har därför fått en helhetsbedömning där inget av de fem kriterierna väger tyngre än de andra. Det betyder att köttslag med grönt ljus kan prestera olika bra inom olika områden. När du väljer ett kött med grönt ljus så vet du att viktiga steg har tagits för att minska miljöpåverkan men det är fortfarande viktigt att minska köttkonsumtionen totalt sett.

Jag vet ett företag som säger att de ställer höga krav på kött/ost från ett land som ni ger rött ljus – stämmer inte det de säger då?

Köttguiden bygger på en bedömning av länders lagstiftning, branschöverenskommelser, på certifieringar och forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp eftersom den inte bedömer på företagsnivå. Ibland kan alltså produkterna med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning. Köttguiden visar när du som konsument bör fråga företagen, din butik eller restaurangen om de har särskilda krav för inköp – och den visar när företagen bör ställa högre krav.

Många företag går idag längre i sina inköpskrav än lagarna i olika länder vilket gör att vissa bedömningar i Köttguiden kan vara hårdare än det kött som faktiskt säljs i butiken. Vi på WWF tycker att det är jättebra att företagen tar initiativet att ställa högre krav! För att WWF ska kunna lyfta dessa företag behöver de ha ett åtagande, för hela företaget eller för de produkter som påståendet gäller för, öppet tillgängligt på sin egen hemsida. Åtagandet ska visa på vilken nivå i Köttguidens kriterier som företaget kan leverera. En erkänd extern revision av dessa påståenden ska också genomföras och den ska vara publikt tillgänglig.

Metan från idisslare och fossilt koldioxid bör väl inte bedömas på samma sätt i livscykelanalyser när metanen från idisslare är en del i ett naturligt kretslopp och dessutom stannar i atmosfären så oerhört kort tid?

Metanet från djur ingår mycket riktigt i ett kretslopp där nedbrytningstiden i atmosfären är kort (ca 10 år). Detta skiljer sig starkt från fossilt koldioxid som stannar kvar i atmosfären mycket länge. Alltså gäller att så länge vi inte ökar antalet idisslare bidrar inte dessa till en ökning av metangasutsläpp och temperaturen. Konstanta utsläpp av metan ökar inte ytterligare temperaturen eftersom det metan som släpps ut bara ersätter det metan som försvinner. Men under de år metanutsläppen snurrar runt i atmosfären bidrar de till ett varmare klimat. Om vi dessutom globalt ökar antalet djur (som idag sker) så ökar utsläpp av metan och då ökar uppvärmningen, medan minskade utsläpp av metan medför en temperatursänkning. I dagsläget befinner vi oss i en klimatkris och vi behöver göra allt vi kan för att minska vår klimatpåverkan. En av dessa saker är att minska köttkonsumtionen eftersom det i praktiken skulle innebära färre djur. Läs mer i exempelvis denna rapport: www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/dokument/koroklimat_web.pdf

När man pratar om att köttet har hög klimatpåverkan så baseras de siffrorna på livscykelanalyser, vilket är det vanligaste sättet att kvantifiera påverkan på hållbarhet idag, av livsmedel och annat. I dagsläget är det denna metod som de flesta forskare utgår ifrån och då behandlas metanet omräknat i koldioxidekvivalenter, även om nedbrytningstiden är oerhört mycket kortare än koldioxid. Hur man ser på metanutsläppen från kor är viktigt eftersom det är en så stor del av djurens utsläpp. Det har börjat komma en del forskningsrapporter och metodutveckling som handlar om utveckling av hur man ser på metanet, men i dagsläget behandlas det i jämförelse med koldioxid i avseende hur stark den är i sin uppvärmande effekt.

Vad grundar sig Köttguiden på?

Köttguiden togs ursprungligen fram av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU. Sedan dess har WWF låtit forskare och konsulter inom olika områden ta fram nya rapporter och studier för att kunna vidareutveckla guiden. 2016 utökades den med ett kriterium för antibiotika och en utveckling av djurvälfärdskriteriet och 2019 lade vi till fler sorters ost i guiden. Vid återlanseringarna har även en del uppdateringar av bedömningarna gjorts för att spegla den idag bäst tillgängliga kunskapen.

Vad är målet/syftet med Köttguiden?

WWF vill att Köttguiden ska fungera som ett enkelt verktyg bland konsumenter och människor som arbetar med mat för att ringa in vilka problemområden det finns när det gäller kött. I Living Planet Report 2022 konstaterar vi att de ekologiska fotavtrycken ökar, och livsmedelsproduktionen är en stor orsak till det. Och här ser vi att köttproduktionen står för en stor del av avtrycken: kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala klimatgasutsläppen från maten vi äter i Sverige. Vi vill att Köttguiden ska hjälpa till med att minska det ekologiska fotavtrycket från mat.

Hur kan ni ge grönt ljus till nötkött som är en så stor klimatbov?

Nötkött har hög klimatpåverkan men kan – om produktionen går till på ett bra sätt – bidra positivt till ett annat av våra miljömål: biologisk mångfald. De nötkreatur som betar på naturbetesmarker, som ängar och hagar, under betessäsongen gör ett viktigt jobb i att hålla dessa marker öppna. Naturbetesmark är den mest artrika marken vi har i Sverige och flera av de arter som är hotade lever där. Dessa arter är beroende av att markerna inte sås, gödslas eller bearbetas men samtidigt hålls öppna och inte växer igen. Därför är just bete av djur ett väldigt smart sätt att hålla markerna öppna och bevara den biologiska mångfalden på dem. Nötkreatur äter även gräs som inte vi människor kan tillgodogöra oss som mat. Köttguiden visar just detta – att kött kan vara bra på vissa sätt och sämre på andra sätt. Vi säger också att du alltid måste tänka på att äta mindre kött överlag – bara för att ett kött får grönt ljus betyder det inte att man kan äta hur mycket som helst.

Kan jag jämföra WWFs tre konsumentguider med varandra?

Kriterierna för varje guide är satta för att vara så relevanta som möjligt utefter respektive guides innehåll. Det går inte att jämföra fisk, kött och vegetabilier rakt av då framtagandet av produkterna ser så olika ut och guiderna bör därför inte ställas mot varandra. Inom köttindustrin är till exempel användningen av antibiotika i vissa fall hög och därför ser vi ett värde av att ha med den aspekten i utvärderingen av olika köttslag, något som inte blir aktuellt inom produktion av vegetabilier. I Fiskguiden bedöms bland annat hur beståndet av arten ser ut, det vill säga hur många fiskar av en viss art som lever i ett bestämt område, en fråga som inte heller blir jämförbar mot vegetabilier och i köttindustrin.

Då vegetabilier i allmänhet har ett lägre avtryck på planeten än animalier, har Vegoguiden en extra nivå av grönt – grönt med en stjärna – för att markera att detta är det allra bästa valet att göra om man ska konsumera den råvaran. Att vego generellt sett har ett lägre avtryck än animalier illustreras också av att Vegoguiden inte innehåller något rött ljus. Gult ljus i Vegoguiden betyder “Ät ibland”, för att nå samma betydelse i Köttguiden behöver produkten ha grönt ljus.

Om något inte finns i guiden (exempelvis kalkon) – betyder det att det inte finns några hållbarhetsproblem och att det är fritt fram att köpa?

Nej. I Köttguiden finns främst de produkter som vi äter mycket av i Sverige. De produkter som inte finns med i Köttguiden kan ha hållbarhetsutmaningar om de inte klarar de mål som satts upp i Köttguiden. WWFs rekommendation är därför att de företag eller organisationer som vill köpa in ett köttslag eller produkt som inte finns med i guiden (t.ex. kalkon eller renkött) eller en produkt från ett land som inte listas i Köttguiden (t.ex. kyckling från Litauen) begär ett verifikat från producenten på att produkten motsvarar den önskade nivån som finns i Köttguiden. Exempel: En restaurang önskar köpa in kyckling från Litauen, och vill säkerställa att den inte har en produktion som motsvarar rött ljus i Köttguiden. De begär då ett verifikat av producenten där en oberoende part verifierar att produktionen uppfyller de krav som finns för gul nivå i Köttguiden. Här kan du läsa mer om hur företag kan arbeta med Köttguiden och ladda ner ett inköpsverktyg för att lättare kunna ställa krav enligt guidens kriterier.

Vad är det ni bedömer i Köttguiden?

De kategorier som ligger till grund för bedömningen är:

  • Biologisk mångfald
  • Klimat
  • Kemiska bekämpningsmedel
  • Djurvälfärd
  • Antibiotika

För att det ska vara enkelt att använda guiden har WWF gjort en helhetsbedömning för varje köttslag, där inget av kriterierna väger tyngre än de andra. Anledningen är att det kan finnas målkonflikter mellan de olika kriterierna. Ett köttslag som är bra ur klimatsynpunkt kan vara sämre för djurvälfärd, biologisk mångfald eller bekämpningsmedel. Ett köttslag som är sämre för klimatet kan vara viktigt för den biologiska mångfalden. När vi vägt samman de fem kriterierna är alla med på samma villkor. Inne på respektive köttslag i guiden syns först den sammanvägda bedömningen och längre ner på varje sida återfinns bedömningen av varje kategori. Läs mer om kriterierna och bedömning längre upp på den här sidan.

Varför ger WWF ut Köttguiden?

Kött är en viktig del av kosten för många människor och det påverkar planeten. Det vi äter står för omkring en fjärdedel av våra klimatutsläpp och jordbruket är den främsta drivkraften bakom förlust av biologisk mångfald. Kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala klimatgasutsläppen från maten vi äter i Sverige. WWF vill hjälpa dem som äter kött och andra animalier som ost och ägg att äta på ett mer hållbart sätt – det vill säga mindre men bättre. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.

Kontakt

Mejla gärna dina frågor och funderingar om Köttguiden till oss på mat@wwf.se.

E4C logga

Dela gärna:

Senast ändrad 06/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se