© Joakim Odelberg

Ge djuren i Arktis en framtid

Packisen i Arktis smälter nu i rekordfart och flera arter hotas när deras livsmiljöer försvinner. Här bor bland annat isbjörnar, vikare, narvalar, valrossar och fjällrävar. Även flera av världens rikaste fisken finns här.

Bli fadder - hjälp oss kämpa för ett levande Arktis!

 

JUST NU: WWFs Isbjörnsexpedition

Följ vår arktisexpert Tom Arnboms spännande isbjörnsexpedition till Svalbard.  Där ska han räkna isbjörnshonor och deras ungar som just kommit ut ur sina vinteriden, samt sätta på dem satellitsändare för att kunna följa deras vandringar. Följ hans blogg live varje dag på vår facebooksida.
Till Isbjörnsexpeditionen

Bli fadder

Bli symbolisk förälder till en isbjörn - skänk 100 kr i månaden!

Som Isbjörnsfadder hjälper du oss i vårt arbete för klimatet, isbjörnarna och de andra invånarna i Arktis. Då blir du inte bara symbolisk förälder till en isbjörn, du bidrar även till att skydda andra hotade arter och till att WWF kan genomföra fler naturvårdsprojekt. Just regelbundenheten i din gåva har stor betydelse, den bidrar till att vi kan få bättre framförhållning och kan sätta in våra insatser med större kraft.

 

Som Isbjörnsfadder får du:

  • En fin isbjörnsmjukis i plysch
  • Polarrapporten (e-nyhetsbrev) 4 ggr/år med rapportering från WWFs klimatarbete och konkreta naturvårdsresultat.
     

 

Följ en isbjörn eller en narval

Nu kan du följa isbjörnar och narvalar som vi spårar med hjälp av satellitsändare. Deras positioner anges från kragar på björnarnas hals och sändare som på ett smärtfritt sätt har fästs på narvalen, via satellit till forskarna och sedan till de här webbplatserna. Detta ger oss möjlighet att få regelbundna uppdateringar på hur djuren beter sig i sin livsmiljö och hur de kan påverkas av klimatförändringarna.

Se var isbjörnarna finns

Se hur narvalarna rör sig

 

Arktis smälter

Se vår film om hur Arktis och dess invånare påverkas när isarna smälter. Basen för allt levande i Arktis kommer att förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner. Arktis kommer att vara i ständig förändring under lång tid framåt, men det innebär inte att det blir till det sämre – det blir något annat istället.

 

 

Arktis & isbjörnen


© naturepl.com / Andy Rouse / WWF-Canon

Arktis - ett stort vitt ökenlandskap

Arktis är det största och minst fragmenterade av de bebodda områdena på jorden. Bland de ca fyra miljoner invånare som befolkar Arktis finns ett fyrtiotal ursprungsfolk, som samer, tjuktjer och inuiter. På många platser håller de än idag fast vid sina uråldriga traditioner och språk och har anpassat sig till ett liv på en av världens mest ogästvänliga platser.

 

Isbjörnen härskar på packisen

Isbjörnen lever i Arktis på packisen nära kuster och öar. De delar sin livsmiljö med ursprungsbefolkningen och djur som vikare, fjällrävar, narvalar, vitvalar, valrossar, renarar och miljoner av flyttfåglar. Isbjörnar är mycket goda simmare och dykare och kan simma sträckor på upp till 50 km i det iskalla vattnet mellan packisen. Deras enorma ramar fungerar som snöskor på snön och paddlar i vattnet. Isbjörnen har en otroligt varm päls och detta tillsammans med ett 11 cm tjockt lager av fett håller dem varma, speciellt under vintern och då de simmar i det kalla vattnet.

 

Föder ungar i idet under vintern

Isbjörnen lever större delen av sitt liv ensam, förutom när det är parningsdags. Honor parar sig första gången vid tre års ålder och får åtta månader senare, runt nyår, 1-3 ungar som väger ca 600 g.

Isbjörnshonan spenderar vintern i idet och ger mjölk till ungarna och i mars/april, när ungarna är ca 3 månader, lämnar de idet tillsammans. Ungarna stannar hos sin mamma till två års ålder. Under den tiden lär hon ungarna hur de ska överleva i den arktiska miljön, de lär sig snabbt att simma i det iskalla vattnet och åka rutschkana nerför snön.

 

Äter bara kött

Isbjörnar jagar sälar  genom att fånga dem då de går upp för att andas. De letar också upp ungar som har fötts i hålor i isen. Isbjörnarna jagar även storsäl intill kalvande glaciärer, och längre ut på isen grönlandssäl och vitval. Isbjörnen kan klara av att dra upp en val på över ett ton på isen helt själv.  Isbjörnar som är strandade på land äter självdöda sälar och valar, samt fågelungar och ägg.

 


© David Jenkins / trackerbaz.com / WWF-Canada

 

Följ en isbjörn eller en narval

Nu kan du följa isbjörnar och narvalar som vi spårar med hjälp av satellitsändare. Deras positioner anges från kragar på björnarnas hals och sändare som på ett smärtfritt sätt fästs på narvalen. Detta ger oss möjlighet att få regelbundna uppdateringar på hur djuren beter sig i sin livsmiljö och hur de kan påverkas av klimatförändringarna.

Se var isbjörnarna finns
Se hur narvalarna rör sig

 

Visste du att ...?

–  Isbjörnen har utvecklats från brunbjörnen.

–  Isbjörnen är världens största köttätande landdäggdjur.

–  I arktiska Kanada har isbjörnar setts i skogar så långt som 200 km in från kusten. 

–  När isbjörnen står på bakbenen blir den högre än en mindre elefant. 

–  Under sommaren spenderar isbjörnarna en fjärdedel av sin tid med att sova.  

–  Isbjörnen har ett andra, genomskinligt ögonlock som fungerar som ett par simglasögon och skyddar deras ögon när de simmar.

 

Vinnare och förlorare i Arktis© Staffan Widstrand

I det framtida Arktis finns det både vinnare och förlorare. Exempel på arter som redan ökar i antal är torsk, blåval och späckhuggare. Just späckhuggaren har börjat ta över som toppredator istället för isbjörnen, i områden där sommarisen har smält bort. Bland de arter som kan nämnas som förlorare, finns isbjörn, vikare och grönlandssäl. De är alla beroende av havsisen för att jaga, vila eller föda sina ungar på. Dessa arter kommer även att finnas kvar i framtiden, men troligen i mycket färre antal i norra Kanada och längs Grönlands kuster. 

Det som är mest oroande, är att basen för allt levande i Arktis kommer att förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda, när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner. Den kemiska strukturen kommer också att ändras, då ishaven försuras i snabb takt. Detta kan medföra att många djur som är beroende av kalk för bentillväxt (såsom fiskar), eller för att bygga skal (musslor) kommer att få det svårare.

Arktis kommer att vara i ständig förändring under lång tid framåt, men detta innebär inte att det blir till det sämre – det blir något annat istället.

 

 

Vad gör WWF?


© Kean Moynihan / WWF-Canada

WWF i Arktis

Sedan 1992 har WWF arbetat med samarbetspartners runt om i världen för att bevara Arktis rika biodiversitet. WWF har som ett av sina huvuduppdrag att försöka påverka regeringar i de olika arktiska länderna (bland annat genom det Arktiska Rådet). Programmet driver också flera egna projekt för att motverka flera av de stora hoten mot Arktis, såsom olje- och gasutvinning och klimatförändringar.

 

"Foto: WWFJag har fyrtio års erfarenhet av Arktis och jag inser att det Arktis som jag såg som tonåring, kommer att försvinna. Klimatförändringarna är så pass snabba i denna kalla region och det har medfört ett hett politiskt intresse. Med havsisens försvinnande öppnar sig enorma möjligheter som tidigare legat skyddade av havsisens tjocka vita lock. Här finns stora fyndigheter av olja och gas, mineraler som efterfrågas på världsmarknaden, okända fiskmängder och en genväg för sjöfarten mellan olika världsdelar.

Arktis är i förändring och kommer så förbli under mycket lång tid framåt. Min utmaning är att skapa förutsättningar för att kunna förvalta det framtida Arktis på ett ekologiskt, socialt och uthålligt sätt. Den stora frågan är dock hur kommer detta Arktis att se ut? Därför är mitt arbete inom det Arktiska Rådet mycket viktigt, eftersom det är där regleringen och förvaltningen av det nya framtida Arktis fastställs."
Tom Arnbom, Arktisexpert Världsnaturfonden WWF

 

Isbjörnspatrull och forskning

Klimatförändringarna drabbar Arktis fortare än väntat och isbristen medför att flera hundra isbjörnar går in i samhällen längs kusten i ryska Arktis för att leta efter mat. WWF har därför bildat en isbjörnspatrull, vars syfte är att minska konflikten mellan människor och isbjörnar och minska den illegala jakten. När läget är akut kör patrullen ut björnarna från samhällena, men den största delen av arbetet är förebyggande. Genom att lägga ut stora matdepåer av självdöda valrossar en bit utanför byarna kommer färre isbjörnar fram till husen för att leta efter matrester bland soporna. Patrullen samlar också in vetenskapliga data, besöker skolor och för diskussioner med de lokala myndigheterna.

Under de senaste åren har även valrossen påverkats av klimatförändringarna och i Ryssland arbetar WWF med att skapa nya reservat och dokumentera valrossarnas situation i samband med framtida sjöfartsleder, och olje- och gasexploatering.

 

Krafftag mot illegal jakt

Den illegala jakten av isbjörn i denna del av Ryssland uppskattas till 100-150 isbjörnar per år, men sedan isbjörnspartullens tillkomst har denna tjuvjakt minskat kraftigt. Detta tack vare att isbjörnspatrullen har stort inflytande på andra jägare längs kusten, samt att polisen efter påtryckningar från bland annat WWF har börjat ta fast tjuvjägare och ställa dem inför rätta.

 

Forskning på Svalbard

WWF stödjer även isbjörnsforskning via WWFs Arktiska Nätverksinitiativ på Svalbard och i Kanada. Dessutom pågår ett arbete om renar, där deras kalvningsområden kartläggs i relation till hur det sammanlagda framtida nyttjandet av olika sektorer kommer att påverka rennäringen. En viktig del i det arktiska arbetet, är att ta fram nya sätt för att förvalta en värld som är i kraftig förändring, exempelvis genom ekosystembaserad fövaltning.

 



© David Jenkins / trackerbaz.com / WWF-Canada

 

WWF på plats i Arktis

Se Rhys Gerholdt från WWF i USA på plats i Arktis, då han berättar om situationen och om hur du kan hjälpa till som Isbjörnsfadder.

 

WWFs klimatarbete


© Rolf Segerstedt

Klimatförändringarna påverkar oss

Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har ofta tagit många tusen år, men nu håller medeltemperaturen på att öka snabbare än normalt på grund av växthuseffekten.

Ungefär två tredjedelar av solens strålar absorberas vid jordens yta och i atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden. För att temperaturen inte ska stiga måste motsvarande mängd energi som kommer in också skickas ut. Men växthusgaserna i atmosfären fångar upp och skickar tillbaka en del av den utgående värmestrålningen. Det är detta som leder till den så kallade växthuseffekten. Den naturliga växthuseffekten höjer jordens medeltemperatur med drygt 30°C och är därmed en förutsättning för livet på vår jord.

Läs mer om klimatförändringar

 

WWF vill stoppa den globala uppvärmningen

WWF arbetar på bred politisk front och tillsammans med olika samhällsaktörer för att bromsa den globala uppvärmningen. Vi samarbetar även med många olika företag för att få dem att verka för en hållbar utveckling och för ett bättre klimat. Vill du också ha en hållbar framtid för vår planet och för oss som bor på den? Stöd oss i vårt arbete att göra förnybar energi till den nya standarden!

Läs mer om WWFs arbete för klimatet

Skriv på vårt globala upprop för förnybar energi - Seize Your Power

 

Klimatsmart vardag

WWF behöver folkets stöd för att lösa den klimatutmaning som vi alla står inför. Bli mer klimatsmart och bidra till ett bättre klimat du också, tillsammans kan vi göra skillnad!

Läs mer om hur du får en mer klimatsmart vardag

 

Exportera klimatsmarta innovationer

WWF vill att Sverige lyfter blicken och bidrar till att minska de globala koldioxidutsläppen med minst 300% av Sveriges utsläpp till år 2020. Sverige ska bli först i världen med en komplett, strategisk och inspirerande klimatpolitik som integrerar miljö-, närings-, utrikes-, handels- och utvecklingspolitik.

För att uppnå detta ska Sveriges regering och kommuner samt svenska företag inleda samarbete med sina motsvarigheter utomlands och stödja deras utveckling, inte minst i Kina och Indien. Detta gör vi genom att bli världsledande på att utveckla, installera och investera i hållbara energilösningar.

Vi ska också bli bäst i världen på att exportera och importera dessa produkter och tjänster. Då kan vi minska våra egna och andras CO2-utsläpp. Sverige ska bli en global ledare i att lösa klimatproblemen, och inte överföra problemen till någon annan eller medverka till att de ökar runt om i världen. På så sätt kommer Sverige också att bidra till att snabbväxande ekonomier, som Kina och Indien, kan utvecklas till energismarta ekonomier. Det handlar alltså kort och gott om att exportera, importera, investera och konsumera mer klimatsmart.

 

  


© Jeremiah Armstrong / WWF-Canada

 

Earth Hour - släck för en ljusare framtid

Earth Hour är världens största miljömanifestation då miljontals människor över hela världen visar sitt engagemang för miljön genom att släcka ljuset under en timmes tid. Earth Hour infaller alltid i slutet av mars och under 2013 slog vi återigen nytt globalt rekord. Totalt deltog 157 länder och 7 000 städer i alla världsdelar. Enligt Sifo-undersökningar har mer än varannan svensk under flera års tid släckt ljuset den sista lördagen i mars, som en signal till beslutsfattarna att agera för klimatet.

Earth Hour är en global klimatmanifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien. Idén är att människor över hela världen kan förenas i en enkel handling vid samma tid, anpassat efter deras tidszon.

Syftet med Earth Hour är att skicka en politisk signal till makthavare om att ta klimatfrågan på allvar. Syftet är att uppmärksamma och skapa engagemang i frågan. Earth Hour är inte en energisparkampanj.

Läs mer om Earth Hour här

 

Dags att ta tag i klimatvärstingarna - fyra viktiga B:n

Earth Hour i Sverige handlar också om fyra klimatvärstingar: bilen, biffen, bostaden och börsen. Politiker, städer och företag måste göra det enklare för människor att resa och äta klimatsmart. För det krävs fler goda, prisvärda och klimatsmarta alternativ som bland annat leder till halverad köttkonsumtion. WWF vill också få politikerna att satsa på förnybar energi och energieffektivisering. Ett annat krav är att AP-fonderna slutar placera våra pensionspengar i olja, kol och gas och investerar mer i förnybar energi.

Läs gärna mer om hur dessa fyra områden påverkar vår planet, få tips på vad du själv kan göra åt det och viktigast av allt: uppmana Sveriges politiker att göra det lätt och lönsamt att leva klimatsmart!

 

       

 

Bli Isbjörnsfadder!

(*) Obligatoriska uppgifter
Månadsbelopp *:
Förnamn * Förnamn *
Efternamn * Efternamn *
c/o c/o
Adress * Adress *
Postnummer * Postnummer *
Postort * Postort *
E-post * E-post *
Personnummer *
(ååmmdd-nnnn)
Personnummer *
(ååmmdd-nnnn)
Telefon Hemtelefon
Mobiltelefon Mobiltelefon
 Jag vill inte ha något mjukdjur

Betalsätt

Autogiro med blankett (WWF skickar dig en autogiromedgivan via post)
Så här hanterar vi dina uppgifter

 

Tom Arnbom, WWFs arktisexpert

Varför är du så intresserad av Arktis?
Jag är drabbad av polarbacillen, jag tycker att Arktis är en fantastisk miljö med häftiga djur, extrema växter och dramatiska landskap. Jag vill alltid återvända dit.

Vilka är de största hoten mot Arktis?
Utan tvekan de pågående klimatförändringarna. Den plats på jorden som är mest drabbad i stor skala är Arktis. Havsisen minskar både i utbredning och i tjocklek på ett skrämmande sätt. Att isbjörnen drabbas vet de flesta, men även många andra djur har nu börjat få problem. När havsisen drar sig tillbaka öppnar sig ishavet för sjöfart och exploatering av olja, gas, mineraler och fiske. Det är viktigt att detta regleras så att vi inte råkar ut för katastrofala oljeutsläpp och utfiskade hav. På land påverkas permafrosten på tundran, som håller mer metan än vad det totalt finns koldioxid i luften. Om metanen kommer ut kan detta orsaka stora problem eftersom det är en mycket aggressiv typ av växthusgas.

Är det kört för Arktis?
Knappast, det finns fortfarande möjlighet att minska vår påverkan. I framtiden kanske vi har ett annat Arktis, med andra arter, men det gäller att se till att ekosystemprocesserna fungerar i framtiden. Jag är en sann optimist och Världsnaturfondens arbete är en viktig del i att rädda både djur och växter i Arktis; allt från att stödja isbjörnspatruller och bildandet av valrossreservat, till att informera myndigheter om hur det står till i detta fantastiska polarområde. Ett av de bästa sätten att stödja och rädda Arktis, är genom att bli Isbjörnsfadder.