Näckros

 

 

Miljöanpassningar av vattenkraften ger jobb i glesbygd

2015-11-10 (Publicerad på Second Opinion)

Ofta anförs kostnaderna för miljöanpassningar i vattenkraften som ett hot mot jobb i glesbygd, då enskilda småskaliga vattenkraftägare tvingas lägga ner sin verksamhet. Men vår studie ”Rikedomar runt rinnande vatten” visar att de investeringar som krävs i själva verket är en stor vinst för samhället i form av fler arbetstillfällen i glesbygd, bättre lokal ekonomi samt ökade exportintäkter.

 

Svenska vattenkraftverk behöver miljöanpassas för att minska de biologiska skadorna på våra vatten, få tillbaka hotade arter, och för att vi ska kunna nå både europeiska och nationella miljömål. Därför kommer regeringen snart lägga fram ett nytt lagförslag som ska säkerställa att det finns en smidig juridisk process för ny- och omprövning av vattenverksamheter.

Den ska säkerställa att kostnaderna för miljöanpassningar främst läggs hos verksamhetsutövaren och inte som idag, hos staten. Detta välkomnar vi.

Det är bitvis stora investeringar som krävs för att miljöanpassa vattenkraftverk och dammar i form av fiskvägar och omlöp, fiskgaller och ålyngelledare eller utrivningar. Vi anser emellertid att det är rimligt att verksamhetsutövarna, som tjänar pengar på vattenkraften, också tar sitt ansvar för att miljöanpassa den. Precis på samma vis som det är rimligt att det allmänna kan bidra till utrivningar av dammar och småskaliga kraftverk som inte längre fyller en funktion, eller där kostnaderna för miljöanpassningar blir orimliga för ägarna.

Vi menar att de investeringar som krävs för att miljöanpassa vattenkraftproduktionen är en stor vinst för samhället. Den rapport som våra organisationer nyligen tagit fram visar att en rimlig miljöanpassning av svensk vattenkraft, med ambitionen att nå målen i vattendirektivet, kommer att innebära investeringar på 900 miljoner kronor per år under 20 års tid. Detta motsvarar en ökad kostnad på cirka 1,4 öre per producerad kWh i vattenkraften. Dessa investeringar kommer generera intäkter hos projekterare, konsulter, byggbolag och företag som säljer byggmaterial och tillverkar olika tekniska lösningar.

Sammanlagt innebär det ett tillskott av minst 560 arbetstillfällen under åtgärdsperioden. Totalt innebär det över 11 100 arbetstillfällen, framförallt i glesbygd.

Efter åtgärdsfasen kommer dessutom mer liv och mer fisk i våra vatten att gynna lokala fisketurismföretag, boendeanläggningar, redskapsförsäljare och matbutiker, men även övriga serviceföretag runt vattendragen. I 33 utpekade prioriterade vattendrag med hög biologisk och ekonomisk potential beräknas intäkterna från lokala användare och besökare så småningom uppgå till cirka1,6 miljarder kronor per år. För alla svenska vattendrag innebär detta intäkter på drygt 11 miljarder kronor, vilket motsvarar minst 6900 arbetstillfällen årligen.

Och det fina med dessa värden är att de består så länge resurserna förvaltas klokt. Förutom dessa direkta ekonomiska fördelar av att miljöanpassa vattenkraften följer också att naturbaserad rekreation har en positiv, förebyggande och rehabiliterande inverkan på psykisk och fysisk ohälsa hos människor. Detta ökar människors livskvalitet och oberoende samtidigt som det sänker samhällets vårdkostnader. Lokala skatteintäkter längs med vattendrag och i glesbygd ökar också när fler människor både vill och kan bo och verka där.

Vattenkraftproduktionen behöver miljöanpassas för att minska skadorna på vår natur och för att Sverige ska nå upp till EUs miljökrav. Detta kan göras utan att äventyra en samhällsutveckling byggd på förnyelsebar energi. Därför är det hög tid att se miljöanpassningar för vad de är – en god investering i jobben och framtiden för människor som bor i glesbygd.

Mårten Wallberg, vice ordförande Naturskyddsföreningen
Anders Karlsson, generalsekreterare Sportfiskarna
Peter Westman, Naturvårdschef WWF
Christer Borg, ordförande Älvräddarna

Senast uppdaterad 2015-11-11