Miljön i lösdriftstallar för kor kan aldrig ersätta eller kompensera betets fördelar. Det skriver debattörer i en slutreplik om den ifrågasatta betesrätten för mjölkkor.
SLUTREPLIK | DJURHÅLLNING
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Att kor och andra nötkreatur får komma ut på bete några månader på sommaren är viktigt för djuren, för konsumenterna och inte minst viktigt för förtroendet för svenska mejeriprodukter. I ett svar på vår debattartikel om att värna den svenska beteslagstiftningen skriver representanter från Sveriges mjölkbönder och Småföretagarnas riksförbund att bönderna ska få större handlingsfrihet och att ”goda avsikter inte betalar räkningarna”. Vi menar att djurvälfärd är ett gemensamt ansvar och samhällsintresse. Svensk dagligvaruhandel anser att det svenska beteskravet för kor är det starkaste mervärdet, inte bara för svenska mejeriprodukter utan också för den totala bilden av svenskt lantbruk och den mat som produceras i Sverige.
Sveriges mjölkbönder skriver att beteskravet bör ses över eftersom ”de flesta stallar i dag ser annorlunda ut, med fler lösdrifter”. Men miljön i lösdriftstallar kan aldrig ersätta eller kompensera betets fördelar för kor.
På betesmarken får kor gott om plats, kan röra sig mer och på ett naturligt underlag, ligga på ett bekvämt sätt och har lättare att lägga och resa sig. Flera studier visar även att bete förbättrar klövhälsan. Kor som har låg rang kan återhämta sig och betet ger mer utrymme för sociala beteenden mellan korna. Att kors välfärd ska främjas och att de ska ges möjlighet att utöva sina naturliga beteenden är dessutom krav enligt djurskyddslagen. Att ta bort betesrätten är inte att främja kornas välfärd. Det finns tillräckligt med forskning som bekräftar att bete är en fördel för kors hälsa och välfärd i relation till att hålla kor inomhus 365 dagar om året. Det innebär att begränsa kors och andra nötkreaturs rätt till att beta försämrar svenskt djurskydd, vilket är i strid med utredningens direktiv för Stärkt konkurrenskraft för svenska livsmedelsproducenter och ett starkt bibehållet djurskydd. Betande djur bidrar också till flera svenska miljökvalitetsmål som ett rikt odlingslandskap och en rik flora och fauna, det vill säga biologisk mångfald. Bete i sig gynnar också kolinlagringen. Slåtter ersätter inte de positiva effekterna av betande djur.
Debattörerna skriver också att regelverket behöver bli mer flexibelt. Men Jordbruksverket har redan skapat stor flexibilitet när det gäller tillämpningen av kravet på bete sommartid. Mjölkbonden kan hålla sina kor inne om vädret eller andra förhållanden gör bete tillfälligt olämpligt. Det är den sammanlagda tiden för återhämtning på bete som gäller.
Hur kan lönsamheten och konkurrenskraften för svensk mjölkproduktion öka? Till att börja med genom att stärka de svenska mervärdena, inte urholka dem. Om svensk mjölk inte innebär att korna fått gå på bete försvinner incitamentet för många konsumenter att välja svenskt. Lönsamheten i betesbaserad produktion behöver istället stärkas genom tydligare hållbarhetsersättning hos mejerierna som premierar utökat bete, genom att stärka ersättningarna för betesdrift inom CAP samt att arbeta för striktare djurskyddslagstiftning på EU-nivå.
Förhoppningsvis innehåller utredningens redovisning i juni liknande breda förslag på hur djur på bete ska löna sig bättre, snarare än att bara föreslå att försämra svenskt djurskydd och svenska mervärden.
Åsa Hagelstedt
generalsekreterare Djurskyddet Sverige
Roger Pettersson
generalsekreterare World Animal Protection
Camilla Bergvall
riksordförande Djurens Rätt
Gunnela Ståhle
ordförande Vi Konsumenter
Johanna Hållén
generalsekreterare Sveriges Konsumenter
Erika Bjureby
chef Greenpeace Sverige
Gustaf Lind
generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Lillemor Wodmar
ordförande Svenska Djurskyddsföreningen
Eleonor Fredler
ordförande Sveriges Veterinärförbund
Karin Lexén
generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Minna Hellman
hållbarhetsstrateg Konsumentföreningen Stockholm
Johan Beck-Friis
sakkunnig Compassion in World Farming
