DEBATT. Försäkringsbranschen, som årligen betalar mångmiljardbelopp för skador som uppstår till följd av naturkatastrofer och klimatförändringar, borde istället hitta en affärsmodell som uppmuntrar kunderna till ett körbeteende som bidrar till ett bättre klimat, menar företrädare för bland annat Världsnaturfonden och Energimyndigheten.
Publicerad på DI opinion
Svenska bilförsäkringsbranschen domineras i dag av några få stora försäkringsbolag och ett gammalt försäkringssystem som inte förändrats nämnvärt de senaste 70 åren. Systemet gynnar deras egna verksamheter mer än vad det dagligen tar hänsyn till miljön eller kunders försäkringsbehov. Vi anser att systemet inte tar tillräcklig hänsyn till miljön eller kunders försäkringsbehov när betydligt mer kan göras.
Genom att erbjuda bilägare en så kallad ”Pay as you drive”-försäkring som dagligen uppmuntrar förare att köra mindre, men bättre genom att deras försäkringspremie sänks vid ett smart körbeteende skulle vi kunna uppnå globala besparingar om 100 miljoner ton koldioxid per år - motsvarande vad svenskarna totalt släpper ut årligen i och utanför Sverige.
Ett smart körbeteende bör uppmuntras. Genom att samåka, välja kollektivtrafik istället för personbilen, köra planerat eller miljösäkert gör bilägaren ett aktivt val om att köra smart, minska sina koldioxidutsläpp och spara pengar. Ett val som i dagsläget inte uppmuntras av traditionella bilförsäkringsbolag.
Det traditionella bilförsäkringssystemet bygger på att kunderna betalar en fast årlig kostnad efter hur mycket du tror du ska köra. Det spelar ingen roll exakt hur mycket kunden sedan kör. Ju längre sträckor du anmäler att du ska köra desto billigare blir försäkringen per km. Du riskerar dryga extrakostnader eller att försäkringen inte alls gäller om man du uppgett för låg, trolig körsträcka. Ingen kontinuerlig återkoppling ges heller baserat på hur långt och bra du faktiskt kör i slutändan efter att försäkringen har betalts. Incitamenten för kunden i denna affärsmodell blir allt annat än klimatvänligt och individanpassat.
Detta skulle vi knappast acceptera på andra marknader. Ponera att svenska elbolag tvingade hushållen att betala för en fast årsförbrukning oavsett hur lite el du gjorde av med. Hur många skulle släcka lampor och vara kilowattjägare hemma med en sådan lösning?
Försäkringsbranschen, som årligen betalar mångmiljardbelopp för skador som uppstår till följd av naturkatastrofer och klimatförändringar, borde istället hitta en affärsmodell som uppmuntrar kunderna till ett körbeteende som bidrar till ett bättre klimat - och som i förlängningen skulle leda till win-win för såväl försäkringsbranschen som kunderna och miljön.
Förvisso är det så att historisk olycksstatistik och trolig körsträcka påverkar premien redan i dag. Men föreställ er en försäkring som i realtid är individuellt prissatt, där föraren bara betalar för egna körda kilometrar och där premien varje dag dessutom blir lägre ju säkrare och mer klimatvänligt föraren kör. Med en sådan försäkringsmodell får bilisten ekonomiska incitament att spara mil, utsläpp, energi och liv. Genom att föraren får möjlighet att påverka sin egen försäkringskostnad kan det i sin tur leda till säkrare trafik, bättre klimat i form av lägre koldioxidutsläpp och bättre hälsa genom minskade luftföroreningar.
Sex av tio svenska förare kan nämligen tänka sig att köra säkrare och miljövänligare om försäkringspremien belönade ett sådant beteende enligt en undersökning utförd av GFK Norm på uppdrag av företaget Greater Than.
Enligt beräkningar, gjorda av Världsnaturfonden WWF på uppdrag av Energimyndigheten, kan en bilförsäkring som utgår ifrån hur man faktiskt kör minska de globala utsläppen med 100 miljoner ton koldioxid per år, om 30 procent av bilisterna väljer den. Det skulle motsvara hela Sveriges samlade årliga utsläpp. Vi ser det som rimligt att Sverige går först i en sådan omställning, som skulle nyttja digitaliseringens kraft för att nå klimatmålen och förstärka Sveriges roll som föregångare i hållbarhetsarbetet.
En undersökning från Svenskt Kvalitetsindex 2016 visar att svenskarna ger sina försäkringsbolag underkänt när det kommer till bolagens samhällsengagemang. Inget av de fyra stora försäkringsbolagen får toppresultat när det kommer till trovärdighet inom hållbarhetsfrågor eller aktivt arbete mot att förebygga skador kopplade till klimatförändringar. WWF:s klimatbarometer från 2017 visar också att hälften av alla svenskar uppger att de tänker på klimatförändringarna någon gång i veckan och klimatförändringarna ligger i topp som den samhällsfråga de unga (16-25 år) uppger att de oroar sig mest för.
Det tyder på att svenskarna är redo för en förändring, men att deras försäkringsbolag inte ger dem rätt incitament för det ännu. Försäkringsbolagen i Sverige förvaltar ungefär 2000 miljarder kronor, runt hälften av allt svenskt kapital, och är därmed en potentiell maktfaktor i både den svenska och den globala klimatomställningen. Försäkringsbolagen bör vara mer delaktiga och agera för att minska transporternas koldioxidutsläpp och klimatpåverkan.
Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Sverige
Liselott Johansson, vd Greater Than
Andreas Stubelius, portföljutvecklare Energimyndigheten
Mattias Goldmann, vd Fores / 2030-sekretariatet
