DEBATT. När spelutredaren Håkan Hallstedt inom kort lämnar ut delar av förslagen för den framtida spelmarknaden finns en stark oro från civilsamhället. Under Almedalsveckan fick spelfrågan stort utrymme men civilsamhällets finansiering tycks vara mindre viktig för utredaren. Lärdomar från Danmark där ett licenssystem införts visar att civilsamhället riskerar förlora 200–300 miljoner årligen.
2016-09-21 (Publicerad på SvD Näringsliv)
Varje år genereras 1,6 miljarder kronor till ideell sektor från lotterier. Ideell sektor använder dessa medel i sin tur för att arbeta med både stora ödesfrågor och mindre samhällsfrågor. Det handlar om allt från fritidsaktiviteter för ungdomar till forskning och insatser för miljön. Sveriges föreningsliv är på många sätt unikt. Den oberoende finansieringen från lotterier skapar förutsättningarna för det omfattande frivilligarbete som varannan invånare engagerar sig ideellt i cirka 16 timmar per månad. Det skulle kosta samhället stora summor om den verksamheten uteblev.
Lotterimedlen är ett av de fåtal stora intäktskällor som ideell sektor kan förlita sig på. Medlen är inte öronmärkta, vilket ger både större flexibilitet och snabbrörlighet. Det skiljer sig från stöd som kan sökas från både stiftelser och myndigheter, där det ofta exempelvis finns tidsbegränsning eller krav på innovativa projekt. Det är med dessa medel som ideell sektor kan lägga örat mot marken och agera på behoven som uppfattas här och nu – både när det gäller akuta insatser i flyktingströmmen och det långsiktiga arbetet för att uppnå de globala hållbarhetsmålen.
Senaste åren har det skett en betydande förändring på spelmarknaden. Oreglerade spelbolag har tagit steget in på den svenska marknaden och tv-tittare översköljs av spelreklam. Agerandet hos de oreglerade spelbolagen genom massiv marknadsföring, höga bonusar och omsättningskrav visar med all tydlighet att nuvarande reglering inte fungerar.
Tyvärr har allmännyttiga organisationer fått en undanskymd roll när den framtida spelmarknaden diskuteras. Finansieringen för ett fortsatt starkt civilsamhälle på den framtida spelmarknaden kommer kräva en större vilja från regeringen och partierna i utredningens parlamentariska grupp. Utmaningarna kring juridiska och marknadsmässiga regelverk kommer inte lösa sig själva. Än så länge har politikens agerande för de allmännyttiga lotterierna skiljt sig klart från agerandet i frågan om moms för ideell secondhandverksamhet. Där stod politikerna upp för en svensk modell.
Likt secondhandfrågan är vi oroliga att EU-institutionerna inte förstår det svenska civilsamhällets särart och betydelse i samhällsutvecklingen. Här behöver våra folkvalda på nytt stå på sig i frågan om att värna civilsamhället. Det är skillnad på ett lotteri som drivs för en allmännyttig organisation och ett oreglerat kasinobolag med sina anställda på Malta eller Gibraltar.
Politikerna i den parlamentariska gruppen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna måste tydligare beakta vad civilsamhället betyder för samhället. I annat fall riskerar viljan till kontroll och reglering av spel som vänder sig till svenska konsumenter att oavsiktligt slå undan benen för svenska ideella föreningars lotterier och intäkter till allmännyttiga ändamål.
När förslagen för den framtida spelmarknaden läggs fram kommer det inte bara innebära principiellt viktiga vägval för spelmarknaden utan också för den framtida utvecklingen av civilsamhället. Därför vill vi att en ny spelreglering bygger på:
1. En avgränsad spelmarknad för allmännyttiga lotterier digitalt och fysiskt.
2. Skattefrihet för ideella organisationer som arrangerar lotterier.
3. Ett stärkt främjandeförbud för att stoppa marknadsföring från spelbolag som inte har tillstånd i Sverige.
Det svenska civilsamhället gör och har gjort mycket för Sverige. Oberoende finansiering av civilsamhällets verksamhet runt om i landet är en grundläggande förutsättning för att lyckas. Byt inte ut delar av Sveriges föreningsliv mot oreglerade spelbolag.
Charlotte Rydh
generalsekreterare FRII – Frivilligorganisationernas insamlingsråd
Per Leander
Barncancerfonden
Cecilia Chatterjee-Martinsen
generalsekreterare Wateraid
Peter Moilanen
generalsekreterare IOGT-NTO
Morgan Olofsson
kommunikations- och insamlingschef Svenska Röda korset
Stefan Bergh
generalsekreterare Riksidrottsförbundet
Håkan Wirtén
generalsekreterare WWF Världsnaturfonden
Lena Ag
generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Anna Hemlin
generalsekreterare Hjärnfonden
Mona Örjes
ordförande IOGT-NTO:s juniorförbund
Lise-Lotte Jansson
generalsekreterare Alzheimerfonden
Lise Lidbäck
ordförande Neuroförbundet
Johan Oljeqvist
vd Fryshuset
Fredrik Torberger
ordförande Nykterhetsrörelsens scoutförbund
Lotta Säfström
ordförande Sveriges stadsmission
Katarina Hedberg
generalsekreterare Scouterna
Sam Olofsson
generalsekreterare Star for life
Lars Lundström
generalsekreterare Friluftsfrämjandet