Publicerad i Uppsala Nya Tidning 2019-07-16 gemensamt med Naturskyddsföreningen och Greenpeace. DEBATT: Klockan tickar och Europa kokar. För att undvika en klimatkatastrof måste de globala utsläppen ha halverats 2030, jämfört med år 2010. Sverige bör då vara nere på nära noll för att leva upp till Parisavtalet. Nu ser vi fram emot regeringens handlingsplan för arbetet mot klimatmålen som ska ske under mandatperioden.
För första gången är regeringen enligt klimatlagen skyldig att visa att politiken bedrivs i linje med klimatmålen. Hur denna första klimathandlingsplan utformas kommer att sätta ton och nivå för kommande regeringars handlingsplaner. Den kommer även kunna vara en förebild för andra länders motsvarande planer, om den håller måttet.
I september samlas världens ledare till ett extrainkallat toppmöte under ledning av FN:s generalsekreterare Antonio Gueterres. Han har uttryckt höga förväntningar på att ledarna kommer till mötet redo att presentera nya klimatambitioner och trovärdiga planer för hur Parisavtalets mål ska nås. Samtidigt har Greta Thunberg uppmanat världens vuxna att ansluta sig till skolungdomarna i historiens första globala generalstrejk för klimatet.
Situationen här hemma i Sverige är inte särskilt lugnande. Siffror från Naturvårdsverket visar att utsläppen inte minskar alls just nu. Under 2018 ökade istället utsläppen med nästan 1 procent jämfört med föregående år, enligt den preliminära sammanställningen. Utsläppen från transportsektorn och den tunga industrin, som vardera står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp, står och stampar.
Regeringens egen expertmyndighet Naturvårdsverket har under våren presenterat sitt underlag till handlingsplanen. Regeringens oberoende granskningsråd, det Klimatpolitiska rådet, har parallellt med det presenterat sin granskning av den nuvarande politiken. Budskapen i rapporterna är glasklara: Med nuvarande politik kommer klimatmålen inte att nås. En rejäl kraftansträngning behövs om detta ska förändras.
Naturvårdsverket anser att utsläppen måste minska med 5-8 procent per år om det svenska klimatmålet till 2045 ska kunna nås. I Naturskyddsföreningens och WWF:s enkäter inför valet 2018 ställde sig sju av åtta riksdagspartier bakom förslaget att ta fram och arbeta för genomförandet av en klimathandlingsplan som minskar utsläppen i Sverige med minst 6 procent per år eller minst 20 procent över mandatperioden.
Det är tydligt att det behövs en avsevärt mer ambitiös klimatpolitik. Men ännu mer behövs det reformer inom andra politikområden som, klimatlagen till trots, går på tvärs mot klimatmålen. Klimatpolitiska rådet pekar särskilt ut att de transportpolitiska målen och deras tillämpning i praktiken motverkar klimatmålen.
Vi menar att detta visar sig tydligt i vilka infrastruktursatsningar som görs. Förbifart Stockholm är i full gång att genomföras, liksom ytterligare satsningar på motorvägar, trots att forskning visar att utbyggnad av vägar genererar ökad biltrafik. En diskussion om utbyggnad av Arlanda pågår, trots att flygandet i Sverige glädjande nog minskar och en utbyggnad skulle riskera resultera i det motsatta. I Göteborg är byggandet av en terminal för flytande fossilgas, LNG, i startgroparna trots att en sådan satsning bidrar till ett fortsatt fossilberoende i decennier framåt.
Transportområdet är extra problematiskt och det är därför infrastrukturminister Tomas Eneroths ansvar att tillsammans med miljö-och klimatminister Isabella Lövin komma fram till en lösning som gör att trenden kan brytas och utsläppskurvan börja peka skarpt nedåt.
Tiden för små och stegvisa korrigeringar är förbi. Vi behöver genomgripande och avgörande förändringar. Vi förväntar oss därför att handlingsplanen läggs fram för riksdagen innan höstbudgeten klubbas, så att ny kraftfull politik som genererar stora utsläppsminskningar i närtid kan genomföras under mandatperioden.
Klimatlagen kräver att hela samhället och alla sektorer från och med nu utvecklas i linje med klimatmålen. Därför måste nu hela regeringen, samtliga relevanta departement och partierna bakom Januariavtalet, Centern och Liberalerna, ta ansvar för att handlingsplanen blir så ambitiös som den måste vara för att få skutan på rätt kurs.
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
Parul Sharma, tillträdande Sverigechef, Greenpeace
