Gå till huvudinnehållet

Debattartiklar|16 jun, 2020

Låt den 81-åriga rovdjursförvaltningen gå i pension

sparskola-varg-9-ok

Publicerad i Altinget 16/6

De stora rovdjuren är under stark press i Sverige. Särskilt akut är läget för vargen, då det pågår en omfattande tjuvjakt. För att få ett stopp på konflikterna och samtidigt säkra rovdjurens fortlevnad kräver WWF idag i ett brev till regeringen att den 81-åriga rovdjursförvaltningen byts ut. WWF vill att lagstiftningen förtydligas och att mer resurser avsätts till bland annat skadeförebyggande åtgärder och ekonomisk ersättning. Det skulle gynna både djur och människor.

De stora rovdjuren har sedan mitten av 1970-talet ökat i antal och utbredning, samtidigt som missnöjet med rovdjurspolitiken och rovdjursförvaltningen vuxit sig allt starkare. Illegal jakt, högljudda protester emot myndigheters beslut, demonstrationer och heta debatter är bara toppen på ett isberg. Samtidigt visar ny forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet att tjuvjakten på varg har ökat de senaste åren och har stor inverkan på antalet vargar i landet. Världsnaturfonden WWF uppmanar därför att:

  • regeringen inleder arbetet med att ersätta förvaltningsdelen i jaktlagstiftningen med en ny modern sådan.  
  • regeringen avsätter de medel som behövs för att ersätta skador orsakade av stora rovdjur till förebyggande skadeåtgärder samt till förvaltning och forskning. 
  • riksdagens miljö- och jordbruksutskott stödjer regeringen för att genomföra ett sådant arbete.  
  • organisationer och näringsidkare medverkar på ett konstruktivt sätt genom att stödja arbetet för en långsiktigt hållbar rovdjursförvaltning där alla parter ska vara sedda och respekterade. 
  • myndigheterna fortsätter arbeta långsiktigt nära människor och djur för att öka förtroendet för förvaltningen och minska den olagliga jakten på stora rovdjur. 

Idag saknar många förtroende för rovdjursförvaltningen.  Det handlar både om de som anser att det finns för många vargar som de som är emot vargjakt.  Människor som direkt berörs av rovdjurspolitiken känner sig inte delaktiga och vet inte vad som kommer att hända i morgon. Vissa tar saken i egna händer genom illegal jakt, medan andra är bekymrade över att rovdjuren jagas överhuvudtaget. För att komma vidare krävs politiska beslut för att få till stånd en fungerande förvaltning som säkrar gynnsam bevarandestatus, är accepterad, transparent, långsiktig, förutsägbar och tydlig, så att man förstår varför och när beslut tas. 

Idag saknas en fungerande samordning och politik som tydliggör hur rovdjuren långsiktigt ska vara utbredda i Sverige och i hur stort antal. Lagstiftningen är otydlig, ofullständig och spridd över olika förordningar. Naturvårdsverket saknar mandat i lagen att ta fram övergripande förvaltningsplaner för rovdjuren och det saknas riktlinjer för vad de regionala planerna ska innehålla. Bristerna leder till att planerna skiljer sig åt mellan länen och ibland är föråldrade ellersaknas. Denna otydlighet leder till en upplevd maktlöshet för berörda människor.

WWF har gått igenom de senaste 20 årens utredningar, beslut, möten, rapporter, debatter och insändare och tagit fram ett förslag som kan möta dagens behov för människor och djur.

WWF vill:

  • Höja resurserna till skadeförebyggande åtgärder. För att få en acceptans för de stora rovdjuren är det viktigt att medel till skadeförebyggande åtgärder och ersättningar för rovdjurstagna djur är tillräckliga. Ersättningen för rovdjursslagna renar har inte höjts på 20 år. För en fungerande förvaltning krävs också resurser för att samla grundmaterial via inventeringar och att materialet analyseras med vetenskapliga metoder.
  • Samla all lagstiftning kring rovdjursförvaltningen i jaktlagstiftningen. WWF vill sammanföra de delar som berör förvaltning och grunder för beslut till ett och samma ställe i lagen. Idag finns bestämmelserna spridda i svårtydda paragrafer i olika förordningar samt i vägledning i beslut från Högsta förvaltningsdomstolen och i EU-domstolens yttranden. Förvaltningsplaner kan nu inte heller användas som grund för beslut om exempelvis jakt, då det inte finns angivet i lagen. 
  • Förbättra samordningen av förvaltningen. Naturvårdsverket behöver få mandat i lagen att ta fram övergripande förvaltningsplaner samt riktlinjer för hur de regionala förvaltningsplanerna ska tas fram och vad de ska innehålla. Planerna ska ge möjlighet till flexibilitet över landet utifrån rovdjurens utveckling.  Då kan vi undvika att vissa områden får ta mer ansvar för en större andel djur än andra. 
  • Att förvaltningsplanerna blir tydligare och mer långsiktiga. Planerna bör sträcka sig 10 - 20 år framåt, jämfört med dagens ett- till femåriga planer, med flexibilitet om rovdjurens förutsättningar ändras. Här finns grunden för antal och utbredning för de olika arterna, samt när jakt kan bli aktuell efter att vissa kriterier uppfyllts. Om skador eller andra problem uppstår ska det anges i planen hur de ska hanteras. Det kan handla om förebyggande åtgärder som rovdjursavvisande stängsel eller skyddsjakt som en sista utväg. 
  • Se kraftfulla åtgärder för att stoppa den illegala jakten.

Vi måste bryta den utbredda tystnadskulturen som råder kring brott mot stora rovdjur. Fler brott måste anmälas och förövare lagföras, annars hotas i förlängningen rättsstaten och demokratin. Den illegala jakten ska därför bekämpas kraftfullt av myndigheterna tillsammans med övriga aktörer i samhället.

Dessa förändringar skulle göra det tydligare för berörda människor hur förvaltningen ska gå till. Det minskar osäkerheten kring beslut om jakt eftersom förvaltningsplanerna får större legitimitet och blir mer styrande. Det stärker förtroendet för förvaltningen och motverkar dagens omfattande tjuvjakt. Det är också viktigt för den biologiska mångfalden att de stora rovdjurens viktiga ekologiska roll upprätthålls samt att hävd av de viktiga naturbetesmarkerna underlättas.  

Det krävs politiska beslut över partigränserna för att åstadkomma en förändring och få en långsiktig politik och förvaltning. WWF uppmanar därför berörda människor, organisationer och näringar att aktivt ställa sig bakom detta arbete för att ge politiken en tydlig signal att utveckla en ny och praktisk viltförvaltning som människor kan förstå och känna sig trygga med. Det gynnar såväl människor som djuren i vår svenska natur.

Håkan Wirtén, generalsekreterare  

Linda Berglund, tf  Avdelningschef Skog & Arter

WWFs brev till miljö- och jordbruksutskottet om förslag till en ny rovdjursförvaltning 2020-06-16

WWFs brev till regeringen om förslag till en ny rovdjursförvaltning 2020-06-16

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 16/03/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se