Publicerad i Västerbottens-Kuriren 2021-07-12
Svensk skogsindustri och svenska politiker har haft som strategi att åka ned till EU för att berätta hur förträffligt vi i Sverige brukar vår skog. Detta för att undvika att det utvecklas en gemensam skogspolitik inom EU. Men svenska politikers och skogsnäringens bild av den svenska skogen skiljer sig från den som stora delar av civilsamhället har.
Det är dags för våra politiker att först försöka lösa problemen på hemmaplan och utveckla ett konstruktivt förhållningssätt till EU!
Just nu är de skogspolitiska frågorna i hetluften och riskerar att fälla den regering som med knapp marginal fått grönt ljus av riksdagen. Det finns två läger där den ena sidan vill ha mindre statlig styrning och den andra som ser behovet av att växla upp arbetet för att nå våra nationella och internationella miljömål.
Vid sidan om den svenska debatten har skogsfrågorna och hur bland annat Sverige brukar skogen alltmer börjat intressera och ifrågasättas av EU och omvärlden.
De kommande åren kommer en rad policyområden som rör den svenska skogen utvecklas inom EU. Det pågår en tydlig rörelse inom unionen att koppla samman klimatfrågan med hållbarhetsfrågor och framför allt med bevarandet av biologisk mångfald.
Ett behov som också FNs panel för biologisk mångfald IPBES och FNs panel för klimat IPCC nyligen lyfte i en gemensam rapport där man påtalar behovet av att koppla åtgärder för att stävja den globala uppvärmningen och stärka bevarandet av biologisk mångfald.
Frågan om skydd och brukande av skogar kan inte frikopplas från diskussionen om klimat och miljö på EU-nivå eller för den delen den pågående diskussionen och förhandlingen inom konventionen om biologisk mångfald.
Nu i juli är det dags för EU-kommissionen att presentera en rad förslag som på ett eller annat sätt rör den svenska skogen. Detta har föregåtts av omfattande lobbying av bland annat svensk skogsindustri och svenska regeringen eftersom de anser att EU lägger sig i nationell skogspolitik. Det har lett till motreaktioner från miljöorganisationer som WWF.
Det vi ser är en förskjutning av konflikten i den svenska skogen från nationell till europeisk nivå. Men frågan rör också den viktiga frågan om hur en internationell marknad uppfattar svenska skogsprodukters hållbarhet. Något som oftast tyvärr bortses i den svenska nationella diskussionen om en cirkulär bioekonomi.
Att konflikten om den svenska skogen förflyttas till EU är inte en önskvärd situation och det är en konsekvens av bristen på lyhördhet i skogsfrågan från näringen och politiken i Sverige. Vi uppfattar att många företrädare för skogsnäringen och politiken inte vill se hur det står till med den biologiska mångfalden i skogen och problemen med det svenska skogsbruket.
Vissa politiker verkar tro att man kan "ryta ifrån" och därmed övertala omvärlden. Det florerar dåligt underbyggda känslomässiga argument som inte stämmer med varken naturvårdsbiologisk data eller opinion. Skogar med naturvärden fortsätter att avverkas i Sverige samtidigt som åtta av tio svenskar anser att det är viktigt att sådana skogar bör skyddas, enligt WWFs Skogsbarometer.
Det är dags att tänka om! Annars finns ett scenario att makten i ökande grad förskjuts till utanför Sveriges gränser och bort från de skogsbrukare som man påstår sig värna.
Den svenska skogspolitiken måste ses över och måste föregås av en oberoende vetenskaplig bedömning om tillståndet av den biologiska mångfalden i våra skogslandskap. Vidare bör lärdomar av de senaste 30 årens skogspolitik sammanställas och utvärderas.
Men tills dess bör politiken stärka skyddet av de sista resterna av kontinuitetsskogar med naturvärden, säkra artskyddet enligt EU-direktiv, sluta stödja en intensifiering av skogsbruket och uppmuntra ett mer varierat brukande utifrån de naturliga förutsättningarna. Detta skulle minska konflikterna i skogen, dämpa exporten av kritik mot svensk skogspolitik och lägga grunden till ett mer konstruktivt politiskt förhållningssätt gentemot EU.
Vi kan konstatera att skogen fortsatt kommer debatteras i svensk politik i höst. Här måste politiker och näringen ta till sig kunskapen om tillståndet i skogen och lyssna på alla parter. Då kan grunden läggas för en ny modern skogspolitik.
En politik där bevarandet av skogens mångfald och dess ekosystemtjänster ses som förutsättningar för ett långsiktigt hållbart och lönsamt skogsbruk. Först då kan svensk skogspolitik också bli ett internationellt föredöme.
Peter Westman, tillförordnad generalsekreterare WWF
Peter Roberntz, senior rådgivare svensk skog WWF
