Publicerad på Expressen.se 2020-09-30
Nu avgörs EU:s framtida klimatpolitik. Allt tyder på att politikerna kommer sätta ambitionen betydligt lägre än vad vetenskapen kräver – men de nordiska länderna har en unik möjlighet att förändra läget. I dag uppmanar miljöorganisationer i Sverige, Danmark och Finland sina regeringar att bilda en allians för höjda klimatmål i EU.
I höst möts EU:s ledare för att fatta ett avgörande beslut. Det handlar om hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska inom EU till 2030. Kommer EU sätta mål i linje med vetenskapen – eller låsa in oss i ytterligare tio år av otillräcklig klimatpolitik? Det är nu, 2020, som den globala utsläppskurvan måste börja böjas brant nedåt.
Vetenskapen är tydlig: Vad vi gör de närmaste tio åren avgör om vi lyckas begränsa uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. För såväl miljontals människor som växt- och djurarter världen över är det en fråga om liv eller död.
Redan vid 2 grader blir konsekvenserna betydligt värre än vid 1,5. Då kommer världens korallrev vara i princip utplånade, en tredjedel av världens befolkning kommer regelbundet att utsättas för värmeböljor och EU:s kostnader för mer frekventa extremväder, översvämningar och torka att ha fördubblats. Det som står på spel är inget mindre än världen som vi känner den.
EU har för låga mål
Det är i år som världens länder ska uppdatera och skärpa sina nationella klimatplaner under Parisavtalet. EU:s nuvarande mål att minska utsläppen med 40 procent till 2030 är varken ett tillräckligt eller rättvist bidrag till det globala arbetet för att förhindra en klimatkatastrof.
Förutom att EU står för mycket stora utsläpp, på tredje plats efter USA och Kina, kommer ambitionsnivån också påverka hur andra länder sätter sina mål. Ett klimatmål som är förenligt med Parisavtalet är dessutom avgörande för att styra investeringar i rätt riktning, till förnybar energi, energieffektivisering, elektrifiering och avveckling av fossila bränslen.
Ett tuffare mål i linje med vetenskapen kommer att kräva mer av alla andra EU-länder, till fördel för planeten och oss alla.
FN:s miljöprogram Unep har gett världens ledare en färdplan som beskriver vad som krävs för att 1,5-gradersmålet ska kunna klaras. De globala utsläppen måste minska med drygt 7 procent varje år fram till 2030. För EU innebär det en minskning med 65–70 procent till år 2030, jämfört med 1990. Inkluderas dessutom rättviseaspekten, det vill säga att rika länder måste göra mer än det globala genomsnittet, måste EU göra ännu mer.
Kolsänkor håller inte
EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen har sagt att klimatförändringarna är av högsta prioritet. Ändå föreslår kommissionen en utsläppsminskning på endast 55 procent, som dessutom föreslås kunna nås delvis med hjälp av kolsänkor. Det skulle innebära att EU inte behöver göra bara reella utsläppsminskningar utan att EU får tillgodoräkna sig upptag av koldioxid i skog och mark. Det duger inte.
EU-parlamentets miljöutskott är snäppet bättre med sitt förslag om en utsläppsminskning på 60 procent. Men det är ändå inte tillräckligt för att vara i linje med vetenskapen.
De nordiska länderna har ett ansvar
Nu måste de länder som har viljan och modet ta strid för högre klimatambitioner i EU. De nordiska länderna i EU är kända för att försvara en stark klimatpolitik. När EU:s klimat- och energilagstiftning reviderades spelade deras agerande en viktig roll, och när EU gjorde om systemet för handel med utsläppsrätter föreslog Sverige en förändring som var avgörande för att stärka hela systemet. Danmark och Finland har genom åren också agerat för att stärka EU:s klimatpolitik.
Alla nordiska länder har redan satt upp klimatmål som är mer ambitiösa än EU:s som helhet. Det bör därför ligga i våra regeringars intresse att driva på för en högre ambitionsnivå för hela unionen. Ett tuffare mål i linje med vetenskapen kommer att kräva mer av alla andra EU-länder, till fördel för planeten och oss alla.
De nordiska länderna har var för sig länge varit drivande i klimatpolitiken. Nu har våra regeringar en unik möjlighet att tillsammans sätta press på EU.
Minska med minst 65 procent
Vi uppmanar våra regeringar att:
Bilda en allians för en minskning av utsläppen med minst 65 procent i EU till 2030.
Öppet uttrycka sitt stöd för denna ambition innan Europeiska rådets möte i Bryssel den 15–16 oktober.
Arbeta för att få fler länder att sluta upp bakom denna ambition.
De nordiska länderna kan i detta avgörande skede tillsammans driva på för ett klimatmål som är förenligt med Parisavtalet – nu måste våra regeringar ta den möjligheten!
Av Johanna Sandahl
Ordförande Naturskyddsföreningen
Håkan Wirtén
Generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
Harri Hölttä
Ordförande Finlands Naturskyddsförbund
Troels Dam Christensen
Sekretariatschef The Danish 92 Group
