Gå till huvudinnehållet

Debattartiklar|29 jul, 2019

”Om vi ska rädda Östersjön måste jordbruket förändras”

Den vackra svenska skärgården
Den vackra svenska skärgården, Sverige.

DEBATT. Torskbeståndet minskar. Utbredningen av döda havsbottnar ökar. Kraftig algblomning pågår för fullt. Problemen för Östersjön radar upp sig och situationen kommer inte bli bättre förrän jordbruket tar sitt ansvar. Lösningen finns i ekologiska kretsloppsjordbruk, skriver Artur Granstedt, docent i växtodlingslära, och Anders Alm, Östersjöexpert på WWF.

Publicerad på DN Debatt

Algblomningarna kommer som en årlig påminnelse om att något är mycket fel året om i Östersjön. Mätningar visar tyvärr att övergödningen av vårt innanhav fortsätter trots olika program och punktåtgärder. Hälften av de svenska utsläppen av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer från jordbruket. Ändå är det väldigt tyst om denna stora del av problemet.

Den omställning som behövs verkar vara en för stor och utmanande fråga för politikerna som uppenbarligen inte vågar stöta sig med de starka ekonomiska jordbruksintressena. Men problemen i Östersjön kan inte lösas långsiktigt utan att man tar tag i just jordbruket och dess stora läckage av växtnäringsämnen till havet. Här borde politiker visa större mod. Jordbrukets intresseorganisationer har dock varit skickliga på att trycka ner de här frågorna både i debatt och i politiken.

Mycket av det som diskuteras när det gäller övergödningen av Östersjön handlar om avlopp, reningsverk och vissa industrier. Efter olika åtgärder har man kunnat se vissa lokala förbättringar i kustnära områden, men problemen i Östersjön som helhet har inte minskat. Utbredningen av döda havsbottnar är fortfarande på lika hög nivå som de senaste åren. Dessa havsöknar motsvarar nästan dubbla Danmarks yta.

Även inom det konventionella jordbruket görs en del för att mildra läckaget av näringsämnen, men mest bara på symptomnivå. I Sverige har man aldrig gjort en samlad utvärdering av handelsgödselanvändningen inom jordbruket utan frågan undviks som till exempel i den pågående över­gödningsutredningen. Så länge man inte åtgärdar de grundläggande orsak­erna kvarstår övergödningsproblemet i Östersjön.

Det grundläggande problemet från svenskt håll är att kretsloppet av näringsämnen är brutet i vårt jordbruk. Större delen av lantbruket i Sverige är uppdelat i dels specialiserade, konstgödselberoende växtodlingsgårdar utan djur, och dels stora specialiserade djurgårdar med alldeles för lite växtodling i förhållande till foderbehovet. Dessa båda är också geografiskt skilda från varandra. Vi har ett spannmåls­dominerat, konstgödslat jordbruk i Mellansverige och södra Skåne. Däremellan finns det så kallade animaliebältet i norra Skåne, Blekinge, Kalmar län och via Småland över till Halland. Där har vi koncentrerad djurhållning och det stora läckaget av växtnäring.

Cirka 80 procent av spannmålen som odlas blir djurfoder vilket innebär ett linjärt flöde av växtnäring från spannmålsregionerna till djurgårdsregionerna. Det innebär ett brutet kretslopp i stor skala, där näringsämnen till slut hamnar i haven i stället för att återanvändas på åkrarna. Ovanpå detta tillkommer en stor import av soja för kraftfoder till djur, vilket både ökar näringsläckaget ytterligare och bidrar till kemikaliespridning och avskogning i andra delar av världen.

Problemen är desamma i övriga Östersjöländer. Polen och de baltiska länderna gör nu samma misstag som vi började med redan under 1960-­talet med specialisering av jordbruket i regioner, ökade insatser av konst­gödsel och ökande näringsförluster från gårdar och djurindustrier med för mycket djur. Den samlade belastningen på havet ligger på samma alltför höga nivå, samtidigt som den globala uppvärmningen i sig ytterligare accelererar övergödningsproblemet.

En viktig lösning av Östersjöproblemet är att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk med balans mellan djurhållning och växtodling, vilket utvärderats med typgårdar i hela Östersjöregionen i det EU-finansierade Östersjöprojektet Beras. Det här är ett beprövat jordbruk som är själv­försörjande på foder och gödsel, med fleråriga kvävesamlande vallgrödor i växtföljder och som samtidigt minskar jordbrukets negativa påverkan på klimatet och gynnar den biologiska mångfalden. En av dessa ekologiska kretsloppsgårdar blev prisad som årets svenska Östersjöbonde av WWF.

Här har vi alltså en lösning och aspekt på jordbrukets miljöproblem som har direkt effekt på de tre högst rankade miljöproblemområden vi har i dag – havet, klimatet och den biologiska mångfalden. Det svenska jord­bruket står för ungefär en tredjedel av den klimatpåverkan som vår mat orsakar. Med tanke på detta är det ännu mer anmärkningsvärt att politiker, media och andra talar så tyst om jordbrukets påverkan.

Jordbruket påverkar inte bara den biologiska mångfalden på land utan också i själva Östersjön. De utbredda syrefria, döda bottnarna som över­gödningen skapar gör bland annat att färre torskyngel bildas och torsk­beståndet är nu nere på oacceptabla nivåer. Nyligen införde EU ett totalstopp för kommersiellt torskfiske i södra delarna av Östersjön, vilket inte minst drabbar småskaliga yrkesfiskare. Att få stopp på övergödningen av Östersjön är alltså viktigt även när det gäller att återetablera torskbeståndet. Men även detta är något som sällan diskuteras.

Det som behövs för Östersjön, klimatet och den biologiska mångfalden är att vi återupprättar kretsloppet i vårt jordbruk. Här kommer det att krävas ett strukturstöd eller omställningsstöd till bönder som sitter fast i miljömässigt ohållbara investeringar som man tidigare har uppmuntrats till att göra. Men det ska även kosta att påverka miljön negativt, exempelvis genom en effektiv skatt på konstgödsel.

Jordbruket är en mycket stor del av både problemet och lösningen på bland annat övergödningen av Östersjön. Det måste politiker och andra sluta blunda för.

Dela gärna:

Annat aktuellt

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

Stöd oss

Gåvan som gör skillnad för djur och natur

Din gåva går till projekt för att stoppa utrotningen, verka för biologisk mångfald och göra insatser för att stoppa klimatförändringarna. För djuren, för naturen och för människan!

Ge en gåva

Bli WWF-vän medlem

Tack vare våra trogna naturvänner kan vi fortsätta kampen för djur och natur. Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

Bli medlem

Senast ändrad 12/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se