Debattartikel|09 jun, 2020

Orimligt att IT-strul drabbar Sveriges våtmarker

VåtmarkErikaReje
Jordbruksverkets undermåliga budgetprognoser slår mot landsbygden, skriver Världsnaturfonden WWF. FOTO: Erika Reje

Publicerad i ATL 9/6 2020

Regeringen stryper miljöinvesteringsstödet för våtmarker. Fel att miljön och landsbygden får ta smällen av Jordbruksverkets undermåliga budgetprognoser, skriver Världsnaturfonden WWF.

På torsdag ska regeringen fatta beslut om ändringar i Landsbygdsprogrammet. Jordbruksverkets bristfälliga IT-system har orsakat försenade handläggningar av stöd, vilket i sin tur bidragit till dåliga underlag för budgetprognoser. Och nu står man där. Nära en miljard kronor saknas för att budgeten ska gå ihop.

För att hantera situationen föreslås neddragningar i en lång rad projekt- och företagsstöd, varav miljöinvesteringsstödet för våtmarker är ett. Våtmarksstödet förlorar 114 miljoner kronor, vilket försvårar arbetet med att nå miljömålen och sänder helt fel signaler till Sveriges bönder.

Beslutet skapar en ryckighet och oförutsägbarhet som är svår att hantera för de lantbrukare och miljöentreprenörer som arbetar med att anlägga och restaurera våtmarker. Projektering och anläggning av våtmarker är långsiktiga och kostsamma projekt som ofta involverar flera lantbrukare och markägare.

Osäkerheten kring finansiering och politiskt stöd för detta viktiga miljöarbete underminerar tilliten till myndigheter, politiker och miljö- och naturvårdspolitiken. Effekterna är väl beskrivna i en artikel i Sveriges Natur.

 Jenny Jewert, jordbruksexpert, Världsnaturfonden WWF och Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF.

Jenny Jewert, jordbruksexpert, Världsnaturfonden WWF och Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF. FOTO: PRESSBILD

I dagsläget finns ansökningar hos Jordbruksverket för att anlägga och restaurera våtmarker till en kostnad av 90 miljoner kronor. Tillgängligt för utbetalning, efter neddragningen med 114 miljoner, är 38 miljoner. Intresset för att anlägga våtmarker är alltså stort. I stället för att bromsa detta engagemang borde regeringen verka för att öka takten i miljöarbetet.

I slättlandskapen i Skåne och Mälardalen har så mycket som 90 procent av de ursprungliga våtmarksmiljöerna försvunnit under de senaste hundra åren. Klimatkrisen, Östersjön och mångfaldskrisen kräver att vi ökar landskapets vattenhållande förmåga, minskar växtnäringsläckaget och skapar tillräckligt med livsmiljöer för alla rödlistade arter som är beroende av våtmarker.

Så sent som i februari uttalade miljö- och klimatminister Isabella Lövin att arbetet med att ”restaurera och anlägga våtmarker är prioriterat eftersom det är ett effektivt sätt att minska övergödning, utsläpp av växthusgaser, balansera vattenflöden och bidra till den biologiska mångfalden”.

Mot bakgrund av detta är det obegripligt att regeringen väljer att dra ned på anslagen till just våtmarker. Regeringen bör därför skjuta till de medel som saknas. Det får inte bli som 2013 när miljöinvesteringsstödet för våtmarker frystes och inte öppnades igen förrän 2015. Enligt uppgift finns även förslag om att minska anslaget till Greppa Näringen, oklart hur mycket. Även här behöver regeringen tänka om.

Regeringen väljer också att sänka medfinansieringen till Landsbygdsprogrammet i samband med den valutakursjustering som nu görs. WWF menar att man i stället borde bibehålla graden av nationell medfinansiering och på så vis rädda en del av de neddragningar som görs.

Det hela handlar om ett potentiellt ökat utrymme i Landsbygdsprogrammet på 500 miljoner kronor. Regeringen använder 200 miljoner för att trygga stöd till bredbandsutbyggnad, men ”nollar” de övriga 300 miljoner kronorna genom att sänka den svenska medfinansieringen i motsvarande grad. Pengar som annars skulle kunna användas för att bibehålla miljöinvesteringsstödet för våtmarker – och andra stöd – intakta.

Underskottet i Landsbygdsprogrammet beror i hög grad på att vissa miljöersättningar varit översökta i relation till budgeterade anslag. Det rör till exempel miljöersättningarna för betesmarker och ekologisk produktion. Det är positivt att det finns en stor efterfrågan på dessa miljöersättningar och det är viktigt att regeringen tar höjd för detta inför nästa programperiod av jordbrukspolitiken.

Till sist: När denna typ av programändringar görs är det viktigt med öppenhet och begriplighet. De dokument som WWF och Övervakningskommittén (som är knuten till Landsbygdsprogrammet) tagit del är svåra att tolka även för personer som är väl insatta i jordbrukspolitik. Detta måste ändras.

Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

Jenny Jewert, jordbruksexpert, Världsnaturfonden WWF

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 09/06/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se