Debattartikel|03 jun, 2021

Överge inte en fungerande modell för skogsskydd

gammelskog-foto-ola-.jpg

Efter politiska påtryckningar föreslås att dagens modell för skogsskydd ska överges. Vi ser en stor risk att det nya förslaget kommer leda till att de mest värdefulla skogarna inte skyddas och att skyddet fragmenteras. Vi uppmanar därför våra beslutsfattare att stå upp för ett fungerande skogsskydd, skriver Världsnaturfonden WWF.

Publicerad i Altinget 3 juni 2021

I skogsutredningen, som presenterades innan årsskiftet, föreslås en kraftig omgörning av det svenska skogsskyddet. Dagens system innebär att myndigheterna prioriterar formellt skydd av de mest värdefulla skogarna utifrån en strategi för skydd av skog och efter omfattande inventeringar. I det nya förslaget ska i stället initiativ till skydd komma från den enskilda markägaren, som inte har samma kunskap om var det finns störst naturvärden. 

Kan vara viktigt komplement

En snarlik skyddsmodell har redan testats i mindre skala de senaste tio åren, den så kallade KOMET-modellen. När Riksrevisionen utvärderade den för några år sedan kunde man visa att arbetssättet var dyrare administrativt och att dessa skyddade områden hade lägre naturvärden jämfört med övrigt formellt skydd.

Det finns en stor risk att en övergång till enbart frivillig skyddsmodell kommer att leda till att de mest värdefulla skogarna inte skyddas. Det kan också leda till svårigheter med skydd av stora områden och att det försvårar ett snabbt skydd av skogar som är direkt hotade av avverkning. Detta skulle få omedelbara negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Det kan vara ett viktigt komplement att markägare som vill göra reservat av sina marker med höga naturvärden har en sådan möjlighet men att den nuvarande modellen där man utgår från prioriteringar som bygger på naturvärdesbedömningar och prioriteringar i ett landskapsperspektiv bör även fortsatt vara den modell som används.

Arters möjlighet till spridning

För att skydd ska ge bäst naturvårdseffekt krävs fler stora skyddade områden och en förbättrad koppling mellan dessa för att arter ska kunna sprida sig. Det kommer att bli allt viktigare för arter att sprida sig till nya livsmiljöer i ett föränderligt klimat. Att övergå till en modell som i huvudsak baseras på frivilligt formellt skydd gör det betydligt svårare att få till stånd stora skyddade områden i ett ekologiskt sammanhängande nätverk.

Svårigheten ligger bland annat i att få många fastighetsägare med angränsande skyddsvärd skog att frivilligt och gemensamt erbjuda sin skog för formellt skydd. Sveriges myndigheter har stor kunskap om var de mest värdefulla skogarna finns i landskapet och myndigheternas kunskap bör användas som huvudsaklig utgångspunkt för vilken mark som bör prioriteras för skydd.

Skapa positiva relationer

Det är viktigt med incitament för markägare som frivilligt vill främja naturvärden, såsom ekonomiska stöd och rådgivning för frivilliga avsättningar, skötsel och restaurering. Men lösningen är inte att övergå till en ineffektiv skyddsmodell helt baserad på frivilligt initiativ.

Majoriteten av markägarna är redan i dag nöjda med myndigheterna i skyddsprocessen, men arbetet kan stärkas genom mer fokus på att skapa positiva relationer mellan markägare och myndigheter, ökad landskapsplanering och effektivare handläggning. Vi behöver också stärka hänsyn till behov och rättigheter hos urfolk och lokalbefolkning och ta tillvara deras kunskaper i beslutsprocesserna kring skydd.

”Kostnadseffektiva åtgärder”

Inom miljöpolitiken talas ofta om vikten av kostnadseffektiva åtgärder. Samtidigt kommer det att behövas mer skydd av skog för att stoppa kriser för biologisk mångfald. Det är något som såväl EU:s regelverk och internationella åtaganden kräver. Därför är det viktigt att skattebetalarnas medel satsas på kostnadseffektiva åtgärder och skydd av den skog som bäst kan bidra till att stärka den biologiska mångfalden.

Vi menar därför att beslutsfattare inte bör gå vidare med den föreslagna modellen för skydd av skog.

Peter Roberntz, Senior rådgivare Skog, WWF
Emelie Nilsson, Sakkunnig naturvårdspolicy, WWF

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 03/06/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se