Debattartikel|10 Feb, 2020

Svenskens konsumtion är ohållbar för klimatet

Luftföroreningar

11 organisationer: Inför mål för utsläppen från det vi köper

DEBATT. Utsläppen från svenskarnas konsumtion är fortfarande ohållbart höga. Regeringen och samarbetspartierna behöver därför skynda på med att leverera det som de har lovat, och se till att mål och åtgärder för minskade konsumtionsutsläpp kommer på plats.

Publicerad i Aftonbladet.

Det har nu gått ett år sedan regeringen och dess samarbetspartier slöt januariavtalet, där de lovade ge ett uppdrag till Miljömålsberedningen om att bereda frågan om mål för de svenska konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen. Trots det har arbetet ännu inte satts igång.

SCB publicerade nyligen uppdaterad och förbättrad statistik för Sveriges konsumtionsutsläpp. I dessa ingår exempelvis utsläpp från byggande, matkonsumtion, drift av vård, skola och omsorg, privatpersoners inköp av kläder och prylar samt transporter inklusive flygresor och internationella transporter.

Statistiken visar att utsläppen från konsumtionen landar på 89 miljoner ton, alltså cirka 9 ton per person och år, varav cirka 60 procent sker i andra länder.

Utsläppen som sker i andra länder finns emellertid inte med i de svenska nationella klimatmålen. En effekt av det är att det möjliggör minskade utsläpp i Sverige genom att flytta utsläpp från Sverige till utlandet.

Därmed skulle vi i Sverige kunna snabba på måluppfyllelsen av våra klimatmål samtidigt som utsläppen ökar i andra länder – en ineffektiv politik som inte skulle gynna klimatet.

Även om det nu finns officiell statistik för svenska konsumtionsutsläpp finns det alltså ännu inget mål om att de ska minska. När svensken drar ner på utrikesflygande, köper svenska livsmedel med lägre utsläpp än importerade eller köper mer hållbara prylar, så påverkar det inte uppfyllandet av svenska klimatmål.

Dagens klimatmål handlar nämligen om att minska utsläpp i svensk produktion och transporter inom landet. Att minska utsläppen i svensk produktion är naturligtvis helt avgörande, men för att klara klimatkrisen behöver även de totala konsumtionsutsläppen minska.

Sverige kan ha stor möjlighet att minska utsläppen i andra länder till följd av att vår konsumtion förändras.

Genom styrmedel kan konsumtionen förändras och utsläppen minska. Exempelvis kan reklamationslagstiftningen stärkas, så tillverkare tvingas sälja produkter som håller längre.

Stöd kan ges till kommuner för att beräkna och minska utsläppen från sin verksamhet, till exempel via upphandling. Ändrade momssatser kan styra från klimatbelastande konsumtion till sådan med mindre klimatavtryck.

Åtgärder kan vidtas för att få ner utsläppen i den mycket utsläppsintensiva byggsektorn, exempelvis genom införande av klimatkrav på byggprocess och material i offentliga upphandlingar och ett stöd till träbyggande där producenter får betalt för den koldioxid de lagrar i byggnaden.

Genom att införa stöd till delningstjänster och uthyrningstjänster och många fler åtgärder kan utsläpp minska både i Sverige och utomlands.

Ett kompletterande mål för konsumtionens utsläpp kan fungera som en samlande kraft som får åtgärder som dessa att hända, och som en stark vision där alla privatpersoner, offentliga institutioner och företag tillsammans kan hjälpas åt för att uppfylla det.

Detta mål bör utformas så att Sverige gör allt vi kan för att minska de svenska konsumtionsbaserade klimatutsläppen till så nära noll som möjligt.

Ett övergripande långsiktigt mål för konsumtionsutsläppen bör kompletteras med etappmål för olika konsumtionsområden, så effekten av styrmedel kan följas upp tätare och mer exakt. Naturvårdsverket har föreslagit indikatorer för byggande och boende, mat, textilier och flyg.

I regeringens klimathandlingsplan som kom i december och som samarbetspartiernas ställt sig bakom aviserades etappmål för utsläpp från flyg och sjöfart. Ett etappmål kan även läggas till för den offentliga sektorn.

Arbetet med de konsumtionsbaserade utsläppen bör också integreras i det klimatpolitiska ramverket och i regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplaner, så att allt arbete för minskade utsläpp samordnas och drar åt samma håll.

Slutligen, ett mål om att minska konsumtionens utsläpp skulle inte ersätta dagens nationella klimatmål, utan komplettera det.

Vi uppmanar regeringen och samarbetspartierna att skyndsamt ta tag i frågan och snarast ge Miljömålsberedningen det aviserade uppdraget om att ta fram ett mål för minskade konsumtionsutsläpp.

Att lösa klimatkrisen är ett gemensamt uppdrag, ge oss nu målen och styrmedlen som vi behöver för att skapa ett hållbart land.

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Johan Pettersson, generalsekreterare Oxfam Sverige
Isadora Wronski, tf. Sverigechef Greenpeace
Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter
Alexandra Davidsson, generalsekreterare Medveten Konsumtion
Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter
Perikles Nalbantis, ordförande Föräldravrålet
Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner
Pia Björstrand, talesperson Klimataktion
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna

Dela den här artikeln

Annat aktuellt

Senast ändrad 10/02/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se