Gå till huvudinnehållet

Debattartiklar|10 jan, 2023

Sverige får inte bromsa EU:s miljö- och klimatarbete

Svenskt skogsbruk
Svenskt skogsbruk. Foto: Marcus Westberg/WWF

Sverige har gått från att vara ett föregångsland till att aktivt motarbeta EU-lagstiftning som ska skydda natur, hotade arter och klimatet. I Bryssel finns en utbredd farhåga att Sverige som ordförandeland i EU ska försena förhandlingar om klimatet och urvattna resultatet. Vi hoppas att svenska regeringen motbevisar kritiken, skriver Gustaf Lind och Thor Greve, Världsnaturfonden WWF.

Publicerad i Göteborgs-Posten 10/1-2023

Nu i januari tar Sverige över som ordförandeland i EU, i kölvattnet av globala möten för klimatet och miljön. Det är tydligt att vi behöver agera mera kraftfullt för att begränsa de sammanflätade kriserna för biologisk mångfald och klimatet.

Från januari till och med juni då Sverige har ordförandeskapet, väntas en rad viktiga beslut tas. Bland annat ska regeringen leda förhandlingar om restaureringslagen, som är en stor möjlighet att reparera skadade naturområden och ekosystemtjänster som vi människor och andra arter är beroende av. Under den här tiden fortsätter också förhandlingarna om EU:s klimatpaket ”Fit for 55”, som utgör kärnan i unionens arbete för att leverera på Parisavtalet och kan begränsa de allra värsta konsekvenserna av klimatkrisen.

Huvuduppgiften för ett ordförandeskap i EU är att föra den gemensamma dagordningen framåt. Ett ordförandeland ska inte utnyttja sin maktposition för att främja upplevda nationella särintressen på bekostnad av unionens bästa. Men nu hörs ifrågasättande röster om Sveriges ordförandeskap från politiken, civilsamhället och forskare. Inom EU har förhandlingar påskyndats inför att Sverige tar över, just på grund av oro över hur svenska regeringen kommer att agera i klimat och miljöfrågor.

Sverigebilden krackelerar

I Sverige vill vi gärna tro att vi ses av omvärlden som ett föredöme inom miljö- och klimat, men bilden av Sverige som föregångsland håller på att krackelera. Det finns en rad aktuella exempel på när Sverige aktivt motarbetat miljö- och klimatförslag inom EU.

Riksdagen beslutade nyligen i slutskedet av förhandlingarna att rösta emot EU:s förslag om att öka kolinlagring i skog och mark (LULUCF), om det skulle riskera att påverka avverkningsnivåer i det svenska skogsbruket. Detta är en viktig del av EU:s bidrag till Parisavtalet och Sveriges position bidrog till att förslaget försvagades.

Sverige motarbetar EU-förslag för att värna om hotade arter. Nyligen röstade regeringen för att sänka vargens skyddsstatus i EU. Detta trots att vargen i Sverige och stora delar av EU är klassad som sårbar eller hotad. På samma sätt har Sverige, genom landsbygdsministern, nyligen motsatt sig EU-kommissionens förslag om att begränsa fisket på den akut hotade ålen.

Sverige har arbetat för en urvattning av EU:s förslag på lag mot avskogning. Bland annat en kraftig försening av när lagen ska träda i kraft, att det inte ska finnas några minimum-krav på antal kontroller av företag, att kraven på spårbarhet av grödor ska sänkas samt att stryka eller kraftigt begränsa begreppet skogsförstörelse i förslaget för att undvika krav på det egna skogsbruket.

Skogspolitik viktigt för att nå klimatmålen

Regeringen har signalerat positioner som motverkar en ambitiös EU-lag om naturrestaurering. Bland annat vill regeringen ta bort kravet på att restaurerade områden ska bevaras i gott skick utanför EU-skyddade områden, vilket skulle undanta 88 procent av Sveriges natur från kravet. Regeringen vill dessutom att länder själva fattar politiska beslut för att uppskatta hur mycket natur som ska restaureras, i stället för att utgå ifrån en vetenskaplig bedömning.

Sverige hävdar konsekvent att nya lagkrav inte får påverka svensk skogspolitik, trots att skogen är central för att nå våra gemensamma miljö- och klimatmål. Sverige har också motsatt sig EU-kommissionens bedömning att planering och uppföljning kring skogarna brister i EU och hävdar att Sverige redan har ett hållbart skogsbruk. Men det överensstämmer inte med bedömningar av myndigheter och forskare.

Regeringen har givit efter för starka särintressen, som inte bara underminerar Sveriges möjlighet att leverera på våra egna miljömål, utan också miljö- och klimatambitioner för hela EU. Det försämrar också unionens möjlighet att driva på i globala förhandlingar. Både klimatpaketet och restaureringslagen innehåller mål och verktyg som krävs för att EU ska klara sina internationella åtaganden inom klimat och biologisk mångfald. Sverige måste under sitt ordförandeskap se till att dessa förhandlingar inte dras i långbänk eller att resultat urvattnas.

Den europeiska miljörörelsen, internationell media och svenska folket kommer att syna regeringens agerande. Om vi ska kunna rädda klimatet och naturen för kommande generationer måste regeringen sätta särintressen åt sidan detta halvår. Det är nu upp till bevis om vi ska hjälpa eller stjälpa flera decenniers arbete för att bygga upp Sveriges rykte som ett föregångsland inom klimat och miljö.

Gustaf Lind
generalsekreterare WWF
Thor Greve
policyrådgivare WWF

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 13/01/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se