DEBATT. ”Varför inte passa på att uppgradera dina matvanor i samband med klimatmanifestationen Earth Hour? Vi som individer har stor makt att påverka vad vi äter – och köttet har en betydande klimatpåverkan. Ät mindre men bättre kött, dubblera antalet gröna proteiner och sluta släng ätbar mat – det vinner både du och planeten på”, skriver Anna Richert, WWF:s expert på hållbar mat idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
2017-03-24 (Publicerad på Supermiljöbloggen.se)
Vår köttkonsumtion har fördubblats sedan sjuttiotalet – nu vänder vi tillbaka trenden! Även om köttkonsumtionen faktiskt ökade under 2016 – efter att ha sett ut att nästan plana ut förra året visar Klimatbarometern 2017 som gjorts av Sifo på uppdrag av WWF, att de yngre går före och äter mindre kött för att minska sin klimatpåverkan. Enligt undersökningen uppger 46 procent av de unga (16-25 år) att de kommer att dra ner på köttätandet det kommande året för att minska sin klimatpåverkan.
Det är kanske inte så konstigt; det blir nästa generation som får ta de största konsekvenserna av klimatförändringarna, om de inte stoppas i tid. De unga uppger till skillnad från övriga befolkningen att ”klimatförändringarna” är den samhällsföreteelse som de oroar sig mest för.
En större andel av den yngre generationen är vegetarianer eller veganer – 13 procent jämfört med 7 procent för befolkningen som helhet. Här sticker särskilt de yngsta kvinnorna ut. Var femte kvinna mellan 16–20 år (21 procent) äter inte kött. Detta att jämföra med gruppen män 50+ där motsvarande siffra är 3 procent.
Den främsta fördelen med vegetarisk mat, uppger de unga, är att den är klimatsmart, medan de äldre grupperna av svenska befolkningen uppger ”hälsosamt” som det främsta argumentet för vegetarisk mat.
Vidare uppger 43 procent av de unga (16-25) att de har dragit ner på köttätandet under det senaste året för att minska sin klimatpåverkan. En fjärdedel säger också att de under det senaste året har ätit ”annat kött som har mindre klimatpåverkan”.
Hur ska man ställa om och halvera sin köttkonsumtion? Om alla som äter kött skulle äta max 500 gram tillagat kött (rött kött eller kyckling) i veckan, skulle det ungefär motsvara en halvering av köttkonsumtionen. Det handlar först och främst inte bara om att äta mindre kött, utan om att äta bättre kött när man väl äter kött. Se WWFs köttguide för vilket kött som är miljövänligt, klimataspekten på köttets påverkan ingår i guiden.
Livsmedelsverket rekommenderar faktiskt också en halvering av köttkonsumtionen (men inkluderar då bara det röda köttet och chark) – och då också främst av hälsoskäl som argument.
Det handlar också om att öka andelen gröna proteiner. Det är något av det viktigaste du kan göra för att minska matens klimatpåverkan! Fördubbla din konsumtion av grönt och färgrikt. Det är både klimatsmart och nyttigt att öka andelen baljväxter, rotsaker, kålväxter, grönsaker och fullkornsprodukter.
Ett annat tips är att skippa de tomma kalorierna som ger onödig klimatpåverkan; godis, chips och läsk Visste du till exempel att ett paket skumtomtar ger lika hög klimatpåverkan som en portion kyckling och att chips ger 20 gånger så stor klimatpåverkan som potatis?
Vad som också borde vara helt självklart är att vi måste sluta slänga ätbar mat! Idag når en tredjedel av den mat som produceras aldrig fram till våra magar. Och den allra största delen av svinnet står hushållen för. Lukta och smaka innan du kastar!
Maten vi äter står för en fjärdedel av människans klimatpåverkan, men den orsakar många fler miljöproblem – till exempel att arter utrotas, våra hav blir förorenade och jordens resurser ansträngs allt hårdare. Om alla på jorden skulle leva som vi gör i Sverige skulle vi behöva mer än fyra planeter och maten står för cirka en tredjedel av detta.
Låt oss äta mindre men bättre kött och mer gröna proteiner – då kommer vi också må bättre och hålla oss friskare, samtidigt som vi gör en stor insats för klimatet och miljön.
Anna Richert, Expert på hållbar mat på WWF
Fakta om undersökningen
Undersökningen genomfördes i SIFOs online-panel 23 februari till 6 mars 2017, på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Enkäten bestod av slutna frågor och är riksrepresentativ för Sverige med hänsyn till kön, ålder och geografiska regioner. 1 646 personer i åldrarna 16-79 år ingår i undersökningen.
