Bonoboer delar hela 98,7% av sin genetiska kod med oss människor, och detta gör dem till våra närmast levande släktingar tillsammans med schimpansen. Mycket är fortfarande okänt om bonoboer. De erkändes inte som en egen art förrän 1929, och den är den sista stora apan som vetenskapligt beskrivits.
Även om storleken på bonobopopulationen till stor del är okänd, har den sannolikt minskat under de senaste 30 åren. Forskare tror att nedgången kommer att fortsätta under de närmaste åren på grund av bonoboers låga reproduktionstakt, samt växande hot som skogsavverkning och tjuvjakt.
- Vetenskapligt namn
Bonobo (Pan paniscus)
- Utbredning
- Afrika
Antal okänt
Bevarandestatus (IUCN)
- LC
- NT
- VU
- EN
- CR
- EW
- EX
- DD
Bonoboer kontra schimpanser
Arten kallas även för dvärgschimpans och förekommer bara i centrala Kongo. Där finner man den på låglandet i sumpregnskog, savann-skogsmosaik och i låglandsregnskog. Huvudutbredningsområdet är i Grand Curvette, som i norr avgränsas av den mäktiga Kongofloden och i söder av Kasaifloden. Artens utbredningsområde överlappar inte med schimpans eller gorilla.
Bonoboer är vanligtvis lite mindre, smalare och mörkare än schimpanser. Bonoboer lever i stora grupper som leds av dominanta honor och är till skillnad från schimpanser mer fredliga och toleranta mot andra individer i gruppen. De upprätthåller också relationer under en längre tid och är kända för att kunna lösa konflikter genom sex. Men livet som bonobo är inte helt konfliktfritt; om två grupper av bonoboer kommer samman kan det uppstå allvarliga strider.
Var bor bonoboer?
Mycket är fortfarande okänt när det kommer till bonoboer och det gäller också deras nuvarandegeografiska utbredning. Salonga National Park på 36 000 km² är den enda nationalpark som skyddar arten. Vid den senaste inventeringen (2004) av arten fann man inte ett enda bo av Bonobo och man såg inte en enda individ. Detta är mycket alarmerande uppgifter, som antyder att människans närmaste släkting är akut utrotningshotad. Det främsta hotet är tjuvjakt och skogsskövling, som tränger allt längre in i deras orörda skogar. I spåren av skogsskövling följer jägare och nybyggare. Enligt de senaste uppgifterna från WWFs Afrikaexpert Allan Carlson är läget fortfarande svårt för arten i Salonga, men ibland observeras ungar och grupper i vissa delar av nationalparken (2013).
Hot mot bonoboer
Inbördeskrig och ökad fattigdom i områdena runt skogarna där bonoboer lever har lett till en ökad tjuvjakt och avskogning.
Tjuvjakt
- Jagas för sitt kött, så kallat bushmeat som efterfrågas bland stadsbor
- Säljs på marknader
- Säljs som husdjur
- Kroppsdelar från Bonoboer används i traditionell medicin
Förstörelse av livsmiljöer
Endast en del av bonoboernas livsmiljöer ligger i skyddade områden. En växande och rörlig mänsklig befolkning i kombination med avskogning utgör ett stort hot mot bonoboerna.
Vad gör WWF?
Övervakar populationer
WWF utbildar och utrustar ICCN (det Kongolesiska naturvårdsmyndigheten) och icke-statliga organisationer som genomför undersökningar av bonobopopulationer. Efter att den första undersökningen av Salonga National Park hittat färre bonoboer än väntat och observerade en stor mänsklig påverkan på deras livsmiljö, gjordes ytterligare ansträngningar för att stärka upp övervakning för att skydda dessa djur.
Skyddshabitat
WWF har hjälpt till att etablera Lac Tumba-Lediima naturreservat som kommer hjälpa till att skydda (de hotade) bonoboerna.
Stöttar lagar
För att bekämpa problemet med tjuvjakt har WWF tillhandahållit utbildning, förbättrade möjligheter till transport och kommunikation, samt annan nödvändig fältutrustning till i nationalparken Salonga. WWF hjälper även den kongolesiska vildmarksmyndigheten (ICCN) att bekämpa tjuvjakten i parken.
BLI REGNSKOGSFADDER
Som fadder bidrar du till att:
- Stoppa avskogningen
- Öka skyddade regnskogsområden
- Stoppa massutrotningen
- Återskapa förstörda skogar
