Skräntärna (Hydroprogne caspia)

Skräntärna

Skräntärnan är världens största tärna. I norra Europa häckar den främst i Östersjön med dess kuster och skärgårdar.

Vetenskapligt namn

Skräntärnan (Hydroprogne caspia)

Antal i det vilda ( år 2017 )
565 par i Sverige
Bevarandestatus (Artdatabanken)
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Utbredning och status

Skräntärnan (Hydroprogne caspia) förekommer sparsamt och lokalt i alla världsdelar utom Sydamerika och Antarktis.

Det häckande beståndet har med jämna mellanrum inventerats i hela Östersjöområdet (Sverige, Finland och Estland). Under 1970-talet fanns 2 200 par (varav cirka 900 i Sverige) och 44 kolonier, men sedan dess har det minskat. 1984 fanns drygt 1 800 par och 36 kolonier och 1992 1 500 par och 25 kolonier. 1999 fanns det i Sverige bara 9 kända kolonier och minst 86 ensamma par, vilket innebar något mer än 500 par totalt. Det har sedan legat stilla på 500 par för att öka något till 565 par 2017, enligt Sveriges Ornitologiska Förenings fågelrapport ”Fågelåret 2017”.

Ekologi

Skräntärnorna häckar dels i kolonier på upp till 150 par, dels i enstaka par på flacka sand- eller klippöar i havsbandet längs de svenska kusterna från Skåne till Norrbotten samt Öland och Gotland. Några par häckar i Vänern. Ibland kan hela kolonier plötsligt flytta till en alternativ boplats flera mil från ursprungsskäret. Det sker regelbundet ett utbyte mellan kolonierna i Östersjöområdet. När en fågel väl har slagit sig ner i en koloni är den vanligen trogen sin häckplats eller sina grannar hela livet.

Skräntärnan lever enbart på fisk, främst mört och abborre. Fågeln fiskar upp den i floder och insjöar, ofta miltals ifrån häckskäret. Ibland fiskar tärnorna också upp strömming ur havet, särskilt under försommaren när strömmingen går nära ytan.

Fiskemetoden består främst av störtdykning från 10-15 meters höjd, då tärnan helt försvinner under vattenytan några sekunder. Vuxna skräntärnor tas ofta av berguv och mink (från utlandet rapporteras också duvhök). Ungarna tas av havsörn, gråtrut, havstrut, korp och mink.

Skräntärnan häckar för första gången vid 3-5 års ålder. I maj lägger honan en kull med 1-3 ägg. Om det misslyckas lägger hon ofta en ny kull i juli. Äggen ruvas av båda föräldrarna växelvis från första ägget, vilket innebär att ungarna blir olika stora under uppväxten. Inte sällan händer det att den unge som kläckts sist svälter ihjäl och trampas ner. Sedan ungarna blivit ordentligt flygfärdiga (50-60 dygn gamla) beger sig familjerna till större insjöar som exempelvis Hjälmaren, där de vistas några veckor innan de börjar flytta mot Medelhavsområdet och tropiska Västafrika i augusti. Redan på häckplatsen splittras familjerna upp i grupper med en förälder och 1-2 ungar var, där de vuxna fåglarna en längre tid matar ungarna. Ungmatning har till exempel ännu konstaterats i Italien i september. Så gott som alla Östersjöns skräntärnor övervintrar i Nigerdeltat i Mali, tropiska Västafrika. Under sensommar följer de flesta de europeiska floderna och tvärar via Italien och Tunisien över Sahara mot sina övervintringsområden i Nigerdeltat. Ett fåtal tärnor övervintrar i Medelhavsområdet eller flyttar längre söderut i Västafrika mot Ghana och Elfenbenskusten.

Skräntärnorna bildar ofta stabila par under många år och en stor del av beståndet i en koloni består av erfarna fåglar av hög ålder. När man under en tioårsperiod undersökte det häckande beståndet längs den svenska Ostkusten kunde 859 individer identifieras med hjälp av sina ringar. Den äldsta skräntärnan i undersökningen var hela 30 år gammal.

Under de första åren stannar fåglarna i allmänhet kvar i vinterkvarteret eller uppträder som kringströvande individer. Fåglarna kommer tillbaka till Sverige i april i södra Sverige och i maj i norra.

Skräntärna (Hydroprogne caspia)
Skräntärna (Hydroprogne caspia)
Skräntärna (Hydroprogne caspia)
Skräntärna (Hydroprogne caspia)

Hot

Skräntärnan är känd för att under längre tidsperioder variera kraftigt i antal. Ringmärkningsfynd visar att det sker en omfattande jakt på skräntärnan utanför Sverige under flyttning och övervintring. Det handlar om skyddsjakt vid karpdammar i Östeuropa, för att den inte ska konkurrera med människan om fisken. Under övervintringen jagas den för föda och för att den konkurrerar om fisken särskilt under perioder med torka i Sahelområdet i Afrika. Ett stort hot är också minken som under sen tid etablerat sig i tärnornas häckningsområde. Då hjälper det inte att nästan alla skräntärnekolonier är belägna i fågelskyddsområden med tillträdesförbud för människor. Den påtagliga nedgången i antal inträffade dock långt innan minkarna spred sig till de yttre skärgårdarna.

WWF och skräntärnan

Eftersom arten under senare årtionden visat en vikande tendens bedrivs ett mångårigt program för att följa beståndets utveckling och häckningsframgång. Projektet är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Sveriges Ornitologiska Förening och Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseet. Arbetet med skräntärna har pågått sedan 1984, i samarbete med cirka 25 ornitologer som inventerat och ringmärkt ungarna. Skräntärnan betraktas som sårbar i Artdatabankens svenska rödlista.

Afrikansk elefant
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

WWF-fadder

Tillbaka Steg 1 / 3

Månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se tills vidare om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.