Gå till huvudinnehållet
Sötvattenkräfta

Sötvattenkräftor

I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor – den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.

Allätare

Både flodkräftan och signalkräftan är i det närmaste allätare och lever på grunt vatten där de gräver djupa hålor bland rötter och stenar. De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5–20 år. Utseendemässigt är de mycket lika varandra men skiljer sig åt bland annat genom signalkräftans ljusa fläckar i ”tumgreppet” och en rad med små taggar mellan huvud och ryggsköld. Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr.

Nyckelarter i vattendrag och sjöar

Sötvattenkräftor räknas till nyckelarter i vattendrag och sjöar vilket innebär att de fyller en viktig funktion för andra arters överlevnads. Många rovdjur, till exempel mink, abborre och ål, äter kräftor. Kräftorna håller också vegetationen nere genom att en stor del av deras kost består av undervattensväxter. I sjöar där kräftan minskat eller helt försvunnit har man kunnat se att växtligheten brett ut sig.

Samlad fakta om kräftor

Flodkräftan – en hotad art

Antalet flodkräftor i Sverige har minskat stadigt till följd av kräftpest och försurning i våra sjöar. Kräftpest kom till Sverige via Finland i början av 1900-talet och slog ut stora delar av bestånden av flodkräfta.

Under 1960-talet planterades nordamerikansk signalkräfta ut för att bättra på bestånden. Det visade sig snart att signalkräftan var motståndskraftig mot kräftpesten och den blev snabbt en smittspridare som förvärrade problemen. Jämfört med början av 1900-talet beräknas beståndet av flodkräfta vara nere under 5 procent.

Idag fortsätter signalkräftan att sprida kräftpest genom illegala utsättningar i vatten som tidigare var fria från kräftpesten. Flodkräfta är nu endast känd från cirka tusen lokaler i Sverige och arten klassas som akut hotad enligt Artdatabankens rödlista.

För att öka andelen flodkräftor i våra vatten har ett åtgärdsprogram tagits fram. Programmet togs fram av dåvarande Fiskeriverket i samarbete med Naturvårdsverket men ligger nu under Havs- och Vattenmyndighetens ansvar.

Bland åtgärderna finns bland annat insatser som restaurering av flodkräftvatten och informationsspridning om hur man som vattenägare undviker att sprida kräftpest. WWF stödjer detta åtgärdsprogram.

Var försiktig när du köper kräftor!

Flodkräftan är akut hotad och det är därför mycket viktigt att informera sig om att flodkräftan du tänkt köpa kommer från vatten som vårdar flodkräftans bestånd på ett bra sätt och säkrar tillväxt.

Idag finns inget licensierat yrkesfiske på flodkräfta, men däremot ett omfattande fritidsfiske. Att priset för flodkräftan är mycket högre än för signalkräftan är positivt, eftersom det skapar en drivkraft att bevara arten och skydda friska vatten mot utsättningar av signalkräfta. WWF anser att flodkräftan och dess vatten måste skyddas väl så att flodkräftan har en möjlighet att föröka sig och ge en ökad nyttjandegrad. 

När det gäller signalkräftan så är det mycket viktigt att stoppa illegala utsättningarna genom att efterfrågan till oseriösa odlare upphör. Idag sker yrkesfiske av signalkräfta i Vättern och Hjälmaren där signalkräfta medvetet planterades in 1969 då den visade sig vara motståndskraftig mot kräftpest, till skillnad från flodkräftan.

Köper du signalkräftor från andra vatten så försäkra dig om att Havs- och Vattenmyndighetens regler följs och att man inte sprider kräftpest till friska vatten. Det är av stor vikt att människor förstår värdet av att bevara flodkräftan och dess ekosystem för framtiden och den biologiska mångfalden i våra vatten.

Vanligast på den svenska marknaden är den turkiska smalklokräftan och odlad kinesisk kräfta, eller röd sumpkräfta som den egentligen heter. Odling orsakar näringsläckage och spridning av sjukdomar till vilda bestånd och dessa kräftor får därför gult ljus – var försiktig – i WWFs Fiskguide.

Blåfenad tonfisk

Välj rätt fisk!

Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske genom att göra ett medvetet val när du äter fisk och skaldjur.

Fiskguiden Ladda ner mobilappen

Green sea turtle

BLI marinfadder

  • En tredjedel av alla korallrev har redan försvunnit
  • 90% av världens fiskebestånd – nu fiskade till sin gräns
  • Om 30 år kan haven innehålla mer plast än fisk
Det enda vi inte får göra, är inget. BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Marinfadder blir du månadsgivare och bidrar regelbundet via autogiro till WWFs arbete för att skydda haven från hot. Bli Marinfadder idag!

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 20/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se