Att haven mår bra är helt avgörande för vår hälsa, matförsörjning och för miljontals jobb i världen – ja för hela mänsklighetens framtid. Bland annat så producerar haven ungefär hälften av allt syre på planeten. Välmående hav är grunden till människans välfärd och till god ekonomi.
Men haven är i kris. De marina ekosystemen är hårt pressade. Utfiskning, försurning, föroreningar och döda havsbottnar med mera innebär stora utmaningar. För att haven långsiktigt ska må bra måste vi säkerställa att vi använder dem på sätt som inte förstör dem.
WWF arbetar för en ”hållbar blå ekonomi” och att verksamheter som utgår från havet som till exempel fiske, sjötransporter, turism, fiskodling, energi och bioteknik görs på hållbara sätt. För att skapa en bred förståelse om vad som karaktäriserar en hållbar blå ekonomi har WWF genom en bred samrådsprocess utvecklat ett antal principer för detta – Principles for a Sustainable Blue Economy. Dessa innebär en tydlig definition, vägledning för styrning och policy, och ett antal nödvändiga insatser för att en hållbar blå ekonomi ska bli verklighet.
Världens länder har redan kommit överens om att säkra levande hav till år 2030, ta ansvar för havens framtid för att uppnå FNs globala utvecklingsmål om haven. Målet för hav och marina resurser kallas SDG 14 och antogs år 2015 tillsammans med de övriga 16 globala målen. Principerna för hållbar blå ekonomi ska kunna hjälpa till i arbetet för att uppnå SDG 14.
Under hösten 2018 lanserades även ett antal principer riktade till den finansiella sektorn – The Sustainable Blue Economy Finance Principles. Dessa principer ska hjälpa till att säkerställa att investeringar inte skadar den marina miljön och är framtagna i samarbete mellan EU-kommissionen, Europeiska Investeringsbanken (EIB), World Resources Institute (WRI) och WWF. Tanken är också att kunna påvisa hur lönsamhet kan gå hand i hand med miljömässig och social hållbarhet. Fler rapporter finns på WWFs internationella webbplats
Östersjön är idag ett hav i kris. Vårt vackra innanhav är ett av världens mest förorenade. Övergödning, överfiske, den ökande sjöfarten och våra utsläpp av miljögifter är några orsaker till problemen. Men Östersjön går att rädda. Och vi har allt att vinna på att göra det.
Det är många sektorer som påverkar och påverkas av Östersjöns miljö – allt från sjöfart och fiske till utvinning av mineraler och olja, energiproduktion, turism och rekreation. År efter år har konkurrensen om havets begränsade utrymme och resurser ökat.
Ett välmående hav är grunden till vår välfärd och en god ekonomi, och för att havet långsiktigt ska må bra krävs en hållbar användning av dess resurser. Men idag är vår användning inte hållbar, Östersjön är inte välmående och dess potential att ge oss samhällsnytta är betydligt sämre än vad den skulle vara om vårt innanhav mådde bra. WWF tar i rapporten All hands om deck – Setting course towards a Sustainable Blue Economy ett samlat grepp om utmaningen och ger förslag på kursändring och hur principerna för en hållbar blå ekonomi kan guida utvecklingen framåt.
I annan rapport granskar WWF hur Östersjöländerna lever upp till sina åtaganden att skydda Östersjön – Baltic Sea Action Plan Scorecard 2018. I 2018 års granskning ingår även hur länderna arbetar för att uppnå en hållbar blå ekonomi. Undersökningen tyder på att ökade investeringar för att uppnå målen och en hållbar blå ekonomi för Östersjön kommer att löna sig i form av ekonomisk tillväxt och fler jobb. Läs mer i pressmeddelandet: Ny WWF-rapport: Länder dåliga på att skydda Östersjön
Att återställa havsmiljön i Östersjön kan till år 2030 skapa 550 000 jobb och ge cirka 280 miljarder kronor i årligt mervärde till regionen. Det visar rapporten Turning Adversity Into Opportunity: A business plan for the Baltic Sea gjord 2013 av Boston Consulting Group på uppdrag av WWF. Östersjöns hälsa har länge enbart setts som en miljöfråga, men rapporten visar att den också måste ses som en ekonomisk och social angelägenhet. Misslyckas insatserna att återskapa en frisk Östersjö påverkas inte bara havsmiljön, utan också den ekonomiska tillväxten och möjligheterna att skapa arbetstillfällen i regionen. Läs den svenska sammanfattningen Att vända motgångar till möjligheter – En affärsplan för Östersjön.
Under 2014 följde WWF upp med en ny analys av från Boston Consulting Group med siffror på vad en återställd havsmiljö i Östersjön skulle innebära i ekonomiskt mervärde för Sverige. Läs pressmeddelandet Sunda svenska satsningar för Östersjön kan ge friskt hav, fler jobb och ekonomisk tillväxt.
WWFs Arktisprogram presenterade under hösten 2018 en studie som ger en överblick över hur biodiversiteten, de marina resurserna och ekonomierna i Arktis kan utvecklas för att säkra långsiktig ekonomisk och ekologisk hållbarhet för både regionen och planeten.
Läs rapporten Getting it right in a new ocean: Bringing sustainable blue economy principles to the Arctic.
Läs mer i pressmeddelandet Mer sjöfart och turism i Arktis ökar pressen på den känsliga miljön eller på WWFs internationella Arktissida
Inom ekonomi och finans arbetar WWF exempelvis för en hållbar blå ekonomi och de för människan så livsviktiga haven. Under rubriken Investera för en planet ryms arbetet för att stora kapitalägare ska styra om investeringar i linje med klimatavtalet från Paris.
Finansiella flöden behöver styras mot globala hållbarhetsmål. WWF vill se en förändring av investeringsströmmar från offentliga och privata källor så att de bidrar till hållbar utveckling i enlighet med vetenskapliga rekommendationer. Genom att påverka stora kapitalägare, finansiärer och lagstiftare arbetar WWF för att motverka risker för ekosystem och samhällen. Det finansiella systemet behöver användas som en hävstång för att åstadkomma balans mellan människor och naturen.
På drygt 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent i genomsnitt* och ofattbara 1 miljon arter är riskerar att försvinna**. Men det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen.
Stötta vårt arbete för en levande planet – bli Planetfadder!
*Visar undersökningar av 31 821 populationer hos 5 230 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2018. Källa: Living Planet Report 2022. **Källa: IPBES Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019
Senast ändrad 05/07/23
