Tunga eller så kallad sjötunga är en populär plattfisk som förekommer i svenska fiskdiskar.
Sjötunga är en plattfisk som tillhör släktet Solea. Tungan lever på grunt vatten invid strandkanten och längre ut till havs på djup ner till cirka 150 meter. Tungans ögon är placerade tätt ihop på kroppens högra sida vilket tillåter den att lurpassa på sina byten halvt nergrävd i sanden. Dess föda består främst av bottenlevande ryggradslösa djur. Leken sker under april–augusti på relativt grunt vatten utmed Jyllands västkust. Sjötungan kan bli upp till 70 cm lång och väga upp till tre kg.
Sjötunga är mycket lik sina släktingar rödtunga och bergtunga. Sjötungan känns igen på sin ovala, avlånga form och på små skäggtrådar på huvudets blindsida. Bergtungan är minst av de tre fiskarna och går ibland under namnet bergskädda och kan bli uppåt 65 cm lång och 2 kg tung med en maxålder på 20 år. Sjötungan kan väga dubbelt så mycket och bli dubbelt så gammal.
Förekomst
Sjötunga finns i Europa längs Atlantkusten, i Medelhavet, i sydvästra Svarta havet och längs Afrikas kust. Bergtungan lever från Portugal längs Atlantkusten över brittiska öarna till Färöarna, runt Island och längs Norges kust upp till Barents hav. I Sverige finns båda arter i Skagerrak och Kattegatt.
Fångstmetoder
Tunga fångas huvudsakligen med trål och garn.
WWFs råd
Var försiktig
- Fiskad med garn i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet, väster om Bornholm, Biscayabukten (S. solea)
- Fiskad med grimgarn i Engelska kanalen (S. solea)
- Fiskad med trål i västra Östersjön (S. solea)
- Fiskad med garn eller trål i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, i östra Engelska kanalen eller vid Island (M. Kitt)
- Trålad väster om Bornholm, Skagerrak, Kattegatt, Öresund eller Bälthavet (S. solea)
Låt bli
- Fiskad med trål i Nordostatlanten (S. solea) (se undantag på gult ljus)
- Fiskad med trål i Nordostatlanten (M. kitt)
