Gå till huvudinnehållet

Lund global vinnare i konkurrens med miljonstäder

När Världsnaturfonden WWF korar världens mest klimatambitiösa städer är svenska Lund i topp. I veckan stod det klart att en internationell jury utsett Lund till global vinnare i One Planet City Challenge – tillsammans med Colombias huvudstad Bogotà. Lund tar även hem titeln Årets klimatstad i Sverige i konkurrens med finalisterna Helsingborg och Stockholm.


Det är bland annat Lunds heltäckande och holistiska synsätt på att planera klimatåtgärder som gjort dem till global vinnare i One Planet City Challenge. Fotograf: © vorDa/iStock

 

– Det här är jättestort. När jag pratar med Lunds invånare och människor i vår organisation hör jag att det är så bra att få uppskattning för det arbete vi lagt ner här i Lund. Men det är också en sporre som får oss att verkligen känna att vi måste jobba ännu hårdare, säger Linda Birkedal, processledare för miljöprogrammet i Lunds kommun.

Men det är också en sporre som får oss att verkligen känna att vi måste jobba ännu hårdare.

Lund har varit i final tidigare i One Planet City Challenge, och står nu äntligen som vinnare. Det expertjuryn fastnade för var bland annat hur stadens klimatmål bygger på tydliga och stegvisa målsättningar med etappmål vart femte år för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar i närtid.

Skarpa etappmål och minus-utsläpp

År 2030 ska Lund vara en klimatneutral, fossilbränslefri kommun och 2045 ska utsläppen vara nära noll. Staden satsar också på metoder för att skapa minus-utsläpp inom sina egna gränser, såsom kolinlagring i skog, mark och våtmarker. De drar även nytta av stadens akademiska närvaro, genom att ett oberoende vetenskapligt klimatpolitiskt råd, med representanter från universiteten, granskar omställningen och ger rekommendationer. Dessutom ingår staden i ett internationellt projekt där verktyget Futureproofed digitalt ska visualisera och utveckla klimatarbetet och de har också fångat upp behovet av att kartlägga och hantera konsumtionsbaserade utsläpp.

– Jag är stolt över mycket av det vi gör men något jag gärna vill lyfta fram extra är hur vi jobbar med fastigheter. Dels i nybyggnadsområdet Brunnshög – där vi verkligen testar nytt och brett, med energisystem, transporter och klimatanpassning – men också i befintliga området Linero, där kommunen, det kommunala bostadsbolaget och energibolaget tillsammans jobbat för att lyfta stadsdelen och göra den mer klimatsmart. Bygg- och fastighetsbranschen har stor klimatpåverkan och vi behöver jobba både med nya och befintliga fastigheter för att sänka utsläppen, säger Linda Birkedal.

Linda Birkedal, processledare för Miljöprogrammet i Lunds kommun. Fotograf: Kristina Fontell

Bra plattform för feedback och samverkan

Lund valde att gå med i One Planet City Challenge för att de ser att klimatfrågorna inte är något som en kommun kan hantera själv, utan att städer måste lära av varandra.

– Utmaningen är en väldigt bra plattform för att få intryck från andra städer men också för att få bra feedback på det man rapporterar in. I de svenska kommunerna har vi också under hela rapporteringsperioden haft ett forum där vi träffas och diskuterar sådana här frågor, säger Linda Birkedal.

Utmaningen är en väldigt bra plattform för att få intryck från andra städer men också för att få bra feedback på det man rapporterar in.

Helsingborg och Stockholm starka finalister

Övriga finalister i den svenska stadsutmaningen var Helsingborg och Stockholm. Helsingborg har ett mål att nå netto-noll utsläpp 2030 och har bland annat halverat skolornas och förskolornas matsvinn på tre år. De bygger också nya stadsdelen Oceanhamnen där de utmanar strukturer inom vatten och avlopp genom att bland annat separera toavatten från bad- och tvättvatten och installera kvarn för matavfall i alla lägenheter. Elektrifierade båtfärjor och en egen anläggning för biokol är också åtgärder Helsingborg jobbar med.

Stockholm lyfts fram för att de mer än halverat sina utsläpp sedan 1990 och nu tågar vidare mot att vara klimatpositivt senast år 2040. En siffersatt budget med återstående maximalt tillåten utsläppsmängd växthusgaser för 2020-2040 tydliggör stadens riktning. Den nya klimathandlingsplanen för 2020-2023 har en bredd av konkreta åtgärder där klimateffekten av åtgärderna är beräknad. En storskalig sorteringsanläggning för plast och arbete med biokol är några av satsningarna som ska hjälpa staden framåt.

Linda Birkedal från Lund tycker att hennes egen stad har mycket att lära av sina medfinalister.

– Vi har tätt utbyte med vår grannstad Helsingborg och av dem har vi lärt oss om bland annat upphandlingsfrågor och om att jobba med kolsänkor. Av Stockholm har vi lärt oss bland annat hur vi kan jobba med fordonsparken och om biokol. Det är ju lättare att nå långt när man har medtävlande som också kan mycket, säger hon.

Lund vinner tillsammans med Bogotà

Att Lund delar den globala titeln med Colombias huvudstad Bogotà tycker Linda Birkedal är väldigt spännande. Bogotà har en ambitiös klimathandlingsplan, de ska halvera sina ”business-as-usual”-utsläpp till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2050. Med helt olika utmaningar är städerna svåra att jämföra, men Bogotàs erfarenheter kan ändå vara till stor nytta, tror Linda Birkedal.

– Det ska bli jättespännande att ta reda på vad Bogotà gör egentligen. Generellt så är det lättare att lära sig av städer som finns i samma politiska system som en själv, men när det gäller klimatutmaningen behöver vi titta utanför Sveriges gränser, för det finns mycket att lära, till exempel inom solceller, energieffektivisering och cirkulär ekonomi, säger hon.

Nu ska Lund fira sin vinst, men sedan är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta arbetet, menar Linda Birkedal. En stor utmaning hon ser nu är transportsektorn.

– Vi har verkligen jobbat systematiskt och stenhårt med transportsektorns utsläpp och rankas ofta högt för vårt arbete i jämförelser, men ändå ser vi att takten är alldeles för låg, vi måste bli ännu bättre, säger hon.

Även att synliggöra och minska konsumtionsutsläppen är något staden vill jobba mer med.

– Sen är det viktigt att den här klimatomställningen görs på ett sätt som skapar förutsättningar för ett gott klimatsmart liv i alla delar av kommunen och där skulle jag säga att vi har några steg kvar att ta, säger Linda Birkedal.

Lundagård Magnolia, Lunds kommun.

 

Så här jobbar Lund för klimatet

  • Gynnar hållbara resvanor genom gröna resplaner för företag, supercykelväg och spännande aktiviteter under skolloven som minskar behovet av att åka någon annanstans.

  • Den kommunala organisationens egen verksamhet var 99 % fossilbränslefri 2021 och detta skalas upp allt mer.

  • Lunds allmännyttiga bostadsbolag har i snart 10 år, i dialog med hyresgästerna i 70-talsområdet Linero, arbetat framgångsrikt med renovering och energieffektivisering med så låg påverkan på hyrorna som möjligt.

  • På Brunnshög utvecklar kommunen världens största lågtempererade fjärrvärmenät för att kunna tillvarata restvärme från forskningsanläggningar.

  • Lund har jobbat med menyförändringar som minskar klimatpåverkan genom bland annat ökad andel vegetariskt och minskat matsvinn.

  • Projektet Rest till Bäst tar Lund fram metoder för kolsänkor i stadsplanering. Det handlar om att placera biokol i parker, idrottsplaner och jordbruksmark. Kommunen jobbar även med restaurering av våtmarker.

  • I ett led att klimatanpassa staden har Lund jobbat med ”svämmytor ”- parkytor som kan svämma över om det regnar kraftigt, och att minska risken för höga vindhastigheter genom att bygga rätt och planera träd på rätt sätt.

Mer om One Planet City Challenge

WWFs One Planet City Challenge engagerade i år 280 städer med omkring 250 miljoner invånare från femtiotalet länder. 20 svenska kommuner deltog. Målet med tävlingen är att utmana världens städer och kommuner att leda vägen till en klimatsäker framtid, bland annat genom att sätta mål som är i linje med klimatmålen och satsa på åtgärder som gör stor skillnad.

Utmaningen är också ett sätt för städer och kommuner att få feedback, dela erfarenheter och sporra varandra. Den har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. Över 700 städer från fem världsdelar har hittills engagerat sig.

Läs mer om WWFs stadsutmaning

Besök WWFs internationella webbplats

 

Artikeln var först publicerad på Aktuell Hållbarhets webbsida: 3 juni 2022

Dela gärna:

Senast ändrad 06/04/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se