Vallen-Lars-Åke-Rapp_Vaxjo-kommun_1600x1080

Växjö

På trähussafari i de småländska skogarna

I småländska Växjö räds man inte stora drömmar och ett kvartssekel har redan gått sedan orten satte mål om att bli fossilfritt. Idag snickras det flitigt på de olika delar som ingår i målet och en av dessa är byggnader. I en stad står dessa ofta för över hälften av klimatutsläppen, så det är viktigt att gå före och både bygga och renovera klimatsmart precis som Växjö gör. Här berättar vi historien om hur den lilla staden mitt i skogen blev ett centrum för visionärt byggande, och vad deras åtgärder kan betyda för världens klimatutsläpp.

På vägen mellan två sjöar växer det så det knakar

Mitt i de småländska skogarna hittar vi orten som är berömd för sin kyrka, och numera för sin visionära arkitektur. Dess plats mellan sjöarna är det som gett Växjö (Väg-sjö) sitt namn. Detta var en av de första städerna i världen att sätta målet om att bli fossilfritt 2030, och sedan 90-talet har kommunens växthusgasutsläpp minskat med över 40 %. Samtidigt flyttar allt fler hit, och ekonomisk tillväxt per invånare har dubblerats under de senaste decennierna. Delvis är det ett resultat av att Växjö sadlat om från industristad till universitetsstad. Här har nu Linnéuniversitetet ett av sina säten, och med ett namn som förpliktigar är hållbar utveckling fast integrerat i lärosätets kärna.

Växjö är idag allt annat än en trött småstad. Något som de signalerar inte minst genom sin innovativa arkitektur och sina byggnader. Vi samtalar med Henrik Johansson, en erfaren klimatstrateg som stöttat stadens fossilfria ambitioner de senaste 20 åren.

När kraven blev till dialog

Den energi som världen använder till byggnader står för en ansenlig del av våra klimatutsläpp. I en stad kan byggnader stå för väl över hälften av klimatutsläppen. Globalt ligger utsläpp kopplade till byggnader på över 13,6 gigaton av totalt 58 gigaton (uttryckt i koldioxidekvivalenter).

Växjö attackerar idag byggnadsutsläppen på flera fronter. Allt började för 12 år sedan med en strategi för att minska användningen av energi i de nya byggnaderna. Växjö satte skarpa energikrav för allt som skulle uppföras på stadens mark, men detta tilltag stoppades av regeringen. Sådana så kallade särkrav är inte tillåtna. För Växjös del var detta ett allvarligt streck i räkningen, men staden tänkte inte ge upp. Istället bytte de metod och startade dialoger med byggherrarna där det gällde att vara tydlig med stadens visioner och mål. Idag är Henrik positivt överraskad av resultatet:

– När vi bjöd in till dialog så visade det sig att vi många gånger kunde få byggnader med ännu bättre klimatprestanda än vi hade tänkt oss, och att vi plötsligt drog till oss byggföretag som ville lära sig att skapa den här typen av hus. På så sätt blev Växjö något av ett centrum för visionärt byggande, menar han.

På sikt ledde detta till att entreprenörer, företag och hantverkare i hela orten lärde sig att bygga klimatsmart, och när kunskapen väl fanns på plats blev det enkelt att ta nästa steg. I synnerhet som kostnaderna inte är särskilt höga.

– Nu när vi kan detta har vi sagt att varje gång vi renoverar en byggnad så ska vi samtidigt energieffektivisera. Vi fixar fönster, balkonger, ventilation och andra energiläckor och installerar smarta system som gör att vi använder minimalt med energi i fastigheten, säger Henrik.

På detta sätt har Växjö kunnat minska mängden energi som används med över hälften (53%) vid dessa renoveringar.

The Big Five kommer till Småland

Cement är en av de saker som gör att byggnader har höga klimatutsläpp. Det kräver mycket energi att tillverka betong; dels frigörs koldioxid ur själva kalkstenen vid tillverkning och dels krävs mycket energi för att värma cementugnarna. För en stad som är belägen mitt i skogen är det därför betydligt smartare att använda trä, även till bärande stommar. Det för Växjö tillbaka till de småländska rötterna. Idag har de satsat mycket på sin trähusstrategi och är numera kända för denna arkitektur. Skulle du vara på besök kan du gå på Trähussafari och spana in The Big Five. Man får förmoda att de är lättare att hitta än djuren på savannen. Passa också på att leta efter de solceller som installerats på många av de nya husen.

Det är dock viktigt att lägga till att ett visst material inte behöver vara rätt i hela världen. Det beror på de lokala förutsättningarna. Även i Växjö är nästa steg faktiskt att sätta ett vasst koldioxidkrav på byggmaterial som inbegriper hela livscykeln, istället för att styra specifikt mot trä som tidigare. Meningen är att öppna upp för fler möjligheter. Det kan finnas utveckling som gör att tegel eller betong kan bli lika klimatsmarta på sikt, och Växjö vill såklart ligga i framkant.

Vad Småland kan betyda för världen

Med ett förhållandevis klimatsmart energisystem av den typ vi har i Sverige, och med en välutbyggd fjärrvärme som Växjö också har satsat på, så ger den här typen av åtgärder faktiskt inte särskilt stora effekter på stadens totala växthusgasutsläpp. De lokala vinsterna handlar mer om ekonomiska besparingar, energisäkerhet och minskad energianvändning. Men på internationell nivå så kan Växjös lösningar göra stor skillnad för att halvera världens klimatutsläpp till 2030. Vi har räknat ut att om hälften av alla kommuner världen över följer Växjös exempel och energieffektiviserar med i genomsnitt 40-50 % i bostäder och lokaler i samband med renoveringar, samt ställer högre krav vid nybyggnation så skulle det minska den globala energianvändningen med mer än 600 TWh per år vid år 2030. Det motsvarar en årlig minskning med omkring 36 miljoner ton koldioxid, ungefär två tredjedelar av vad Sverige släpper ut på ett år!

Kommer Växjö halvera utsläppen till 2030?

Växjö uppskattar att de mellan nu och 2030 kommer halvera utsläppen från byggnaderna i staden, men ser svårigheter när det kommer till enskilda hus och lokaler som kommunen inte råder över. Här behöver hela samhället hjälpas åt.

På global nivå är det också viktigt att se hur vi kan minska behovet av nya byggnader, bland annat genom att dela kontorslokaler eller bo på en mer kompakt yta. Vi ser fram emot att få se Växjös innovativa strategier även här.

Så har vi räknat

Beräkningen utgår från Växjös erfarenheter som visar på att de kan spara i genomsnitt ca 53 % av den energi som används till värme i bostäder och 40 % i lokaler genom en rad ambitiösa åtgärder vid renoveringar i kommunen. De kan även bygga med i genomsnitt 35-38 % lägre energianvändning jämfört med Boverkets nya normer. Vi har gjort en grov beräkning av vad som skulle hända om hälften av världens kommuner gjorde samma sak, dels på sina egna byggnader och dels genom att ställa krav på andra aktörer att göra samma sak.

I beräkningen tittar vi på hur mycket värme som förväntas användas i bostäder respektive kommersiella byggnader globalt vid år 2030. Sen antar vi att hälften av dessa byggnader skulle kunna genomgå samma sorts renoveringar eller krav vid nybyggnation som Växjö gör till år 2030. Kommuner har inte direkt kontroll över alla byggnader men vi antar här att utöver de byggnader de själva äger så kan de även påverka andra byggnadsägare genom upphandling såväl som genom att vara ett inspirerande exempel. Därför räknar vi på att hälften av byggnaderna skulle kunna gå att påverka direkt eller indirekt. Energibesparingar från minskad användning av kyla ingår inte i beräkningen men många av de åtgärder som Växjö genomfört skulle även leda till stora energibesparingar i minskat behov av kyla i vissa delar av världe.

En genomsnittlig utsläppsfaktor används för uppvärmning i byggnader globalt och slutligen räknar vi på att hälften av världens kommuner skulle kunna göra detta fram till år 2030.

Fakta byggnader i världen

Beräkningar uppskattar att de årliga utsläppen från befintliga byggnader låg på 9,9Gt CO2e 2016.
Av dessa kom 60 % från bostadshus och 40 % från lokaler.
Årliga utsläpp från byggnadskonstruktion ökar och uppskattades till 3,7Gt CO2e 2016.
I en stad står byggnader i genomsnitt för över 50 % av utsläppen.
År 2016 hade världen ett utrymme på 235 miljarder kvadratmeter i byggnader. Man förväntar sig att detta ska dubbleras till 2050. Medan energianvändning per byggnad minskar med 1,5 % årligen så motverkas detta av en ökning i golvyta med 2,3 % varje år. Ökningen de närmaste decennierna förväntas ske främst i Indien, Kina och Afrika.
Åtgärderför att komma till rätta med dessa utsläpp handlar om att minska tillväxten av antalet nya byggnader, minska energianvändningen i byggnaderna, använda energisnål uppvärmning och kylning, samt minska klimatutsläppen som uppstår under byggnationen.
För att halvera utsläppen från byggnader till 2030 behöver vi se ett paket av policyåtgärder, initiativ och regleringar som åtgärdar dem. Växjö uppskattar att de mellan 2019-2030 kommer halvera utsläppen från byggnader, men ser svårigheter när det kommer till enskilda hus och lokaler som kommunen inte råder över.

Summering av lösningar för att halvera byggnadsutsläppen till 2030
Energieffektivisering av gamla byggnader                                             1.95Gt
Minskad energianvändning i användningsfas                                       1.59Gt
Klimatsmart nybyggnation                                                                        0.47Gt
(Smartare uppvärmning/kylning – fjärrvärme                                   1.14Gt)

Källa: exponentialroadmap.org

Fakta byggnader i Sverige:

I flerbostadshus användes i genomsnitt 138 kWh/kvm 2016.
Men i flerbostadshus byggda år 1960 eller tidigare användes 147 kWh/kvm.
I lokaler användes i genomsnitt 122 kWh/kvm 2018.

Boverkets krav från 2019:
Flerbostadshus (lägenheter) får använda max 85 KWh/kvm
Lokaler får använda max 80 kWh/kvm.

Fakta Växjös byggnadsstrategi

Bygger på erfarenheter från ett EU-projekt för över 10 år sedan.
Mål 2020 50% av byggnaderna ska vara av trä. Utfall: 2019 var det 46%
Mål: <55 kWh/kvm för nya flerbostadshus (lägenheter)
Mål: <50 kWh/kvm för nya lokaler
Mål: Max 75 kWh/kvm vid renovering av gamla byggnader
Byggnader renoveras av kommunen efter 40-60 år.
Mål: Se alltid om solceller kan installeras vid nybyggnationer
Växjös lokala energiproduktion (värme, kyla och el) är nu 100% förnybar.

Framtida mål: Krav på max klimatpåverkan per kvadratmeter för hela byggnadens livscykel.

Solcellsutveckling i Växjö:
År 2015: 640 MWh (varav 105 i bostäder)
År 2016: 1050 MWh (varav 465 i bostäder)
År 2017: 1750 MWh (varav 925 i bostäder)
År 2018: 3370 MWh (varav 2065 i bostäder)
År 2019: 5360 MWh (varav 3540 i bostäder)
Detta trots att Växjö är känt för få soltimmar och mycket nederbörd.
År 2019 års solelsproduktion motsvarar 2,2% av den elproduktion som sker inom Växjö.

https://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/bostader/energistatistik-for-flerbostadshus-2016.pdf
http://www.energimyndigheten.se/statistik/den-officiella-statistiken/statistikprodukter/energistatistik-for-lokaler/
exponentialroadmap.org
Ang byggnader i städer: https://www.c40.org/programmes/building-energy-2020-programme

US_handbook_omsl_lutande
Handbok

Urban Solutions Handbook

Här presenteras en rad städer som på något intressant sätt jobbar med att minska det ekologiska fotavtrycket och att bevara och öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett urbant sammanhang.

Ladda ner Besök webbplats

OPCC-folder
Översikt

One Planet City Challenge

Läs OPCC-översikt (Engelsk).

Ladda ner

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om Världsnaturfondens position för hållbara städer?
Välkommen att kontakta oss.

Sabina_A_talespersoner_1024x655
Victoria_Olausson_810x800px

Victoria Olausson

Program Manager, Lead WWF Cities Sweden

victoria.olausson@wwf.se

Dela gärna:

Senast ändrad 19/05/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se