Gå till huvudinnehållet
Original_WW281299

Hundar i naturens tjänst

När särskilt utbildade spårhundar började jobba i en av Afrikas mest trafikerade hamnar blev det plötsligt besvärligt att vara smugglare. Mängder av utrotningshotade djur och deras kroppsdelar avslöjades av hundarnas känsliga nosar.
– Hundarna har förändrat hela spelplanen. De är ett nytt, riktigt effektivt vapen mot tjuvskytte och smuggling, säger WWFs Afrikaexpert Allan Carlson.

TEXT: COLETTE VAN LUIK

Drum heter en fyrbent hjälte. Han är en tio månader gammal springer spaniel från England som nu jobbar i Kenya. Han är en så kallad “sniffer dog” som fått specialutbildning för att kunna avslöja vapen och ammunition som smugglas in av tjuvjägare i reservatet Ol Pejeta i Kenya. Hans uppgift är att bevaka ett par extremt värdefulla varelser, några av de sista återstående nordliga vita noshörningarna som finns kvar på jorden.

De senaste åren har tjuvjakten på bland annat noshörning, elefant och tiger ökat i en alarmerande takt. Handeln med hotade arter omsätter idag ofantliga summor. Tidigare i år stoppade till exempel tullen i Hongkong ett rekordstort smugglingsförsök av elfenben och myrkottsfjäll. Mer än 1 000 elefantbetar och fjäll från 13 000 utrotningshotade myrkottar på väg från Nigeria till Vietnam hittades gömda i en container. Värdet uppskattas till hisnande åtta miljoner dollar, drygt 72 miljoner svenska kronor.

Myndigheter och djurskyddsorganisationer har fram tills nyligen fört en fruktlös kamp mot smugglingen. Men nu finns det ett nytt, effektivt vapen att ta till: specialtränade spårhundar.

Hamnen i Mombasa: luften i containrarna dammsugs via ett särskilt filter… …som sedan plockas loss så att hundarna kan kontrollera om det finns doftspår av exempelvis elfenben.

– Det var tidigare svårt att komma åt den illegala jakten, men med hundarnas hjälp är det stor skillnad, säger Allan Carlson, WWFs Afrikaexpert.

Ny teknik har gjort hundarnas arbete väsentligt lättare. Tekniken kallas RASCO, Remote Air Sampling for Canine Olfaction. Luften i containrarna ”dammsugs” genom ett särskilt filter, de specialtränade hundarna får sniffa på filtret, känner de igen lukten markerar de genom att sätta sig ner.

– Tidigare var hundarna tvungna att sniffa sig igenom container efter container, en omöjlig arbetssituation. Det passerar runt 2 000 containrar om dagen bara i Mombasa hamn i Kenya och dessutom gjorde hettan jobbet svårt för både hundar och deras förare, berättar Allan Carlson.

Nu går det snabbt att beta av stora mängder containrar. Även när smugglarna svetsat fast falska väggar inne i containern och gömt illegala varor där, känner hundarna ändå lukten. Dessutom jobbar hundarna i luftkonditionerade rum där de i lugn och ro får sniffa sig igenom de olika filtren.

Att man satsar så hårt just i Mombasa beror på att det är Afrikas nav för bland annat elfenbenssmuggling. Mellan 2009 och 2014 beslagtogs nästan 19 000 kilo elfenben – och det är förstås bara en bråkdel av alla de elefantbetar som egentligen passerade hamnen.

 

De specialtränade hundarna kan både spåra och patrullera och fungerar som attackhundar i skarpa lägen.

Svenska WWF satsade för två år sedan pengar på att utbilda afrikanska ”sniffer dogs”. Nu jobbar åtta hundar i Mombasa på ett rullande schema. Arbetspassen är tämligen korta, att jobba med nosen är ett krävande jobb som snabbt gör hundarna trötta.

Hundraser som springer spaniel och schäfer används gärna som ”snifferdogs”, medan man ofta utbildar belgisk vallhund till så kallade “attackhundar” som används i fält i kampen mot tjuvjägare.

– Men man funderar på att blanda upp dessa raser med afrikanska hundar som tål värmen och parasiter bättre, säger Allan Carlson.

Man börjar träningen när hundarna är unga genom att till exempel ta en bit noshörningshorn eller elfenben, liten som nagel, och lägga i en tättslutande burk. Burken gräver man ner 30 centimeter under jord och så får hundarna sniffa rätt på burken och gräva upp den.

– När jag var där använde de mig i ett experiment. Tränarna la en bit noshörningshorn, litet som ett gruskorn, i en ziplockpåse som jag stoppade i fickan. Sedan fick jag gömma mig flera kilometer bort. En kvart senare kom hunden farandes, ställde sig framför mig och skällde. Det var rätt imponerande, säger Allan Carlson.

Men livet som “sniffer dog” är riskfyllt. Smugglarna har redan förgiftat och dödat minst en hund, i Dar es-Salaam i Tanzania. Och även hundar som används i fält för att lokalisera och angripa tjuvskyttar lever farligt och det händer att de, eller deras förare, skjuts.

– Numera har hundarna skyddsvästar på sig och förarna patrullerar två och två. En är alltid sjukvårdsutbildad för att kunna ta hand om en skottskadad hund eller förare.

Arbetet med hundarna är så framgångsrikt att man pratar om att utöka hundenheten i Mombasas hamn.

– Hundarna skickar en stark signal till smugglarna och tjuvjägarna att det är mycket svårare för dem att jobba nu, säger Allan Carlsson.

Diva är en ”sniffer dog” som jobbar i Kenya.

– I Kenya föds det nu fler noshörningar än det dödas, vilket är helt nytt. Och den extrema slakten av elefanter har minskat på vissa håll. Det har också en positiv påverkan på viltvårdarna. Nu är viltvårdarna mer motiverade för att man har redskap i form av hundar som gör att kriget inte längre är förlorat, fortsätter Allan Carlsson och får medhåll av Ola Jennersten, WWF:s expert på biologisk mångfald, tiger och internationell naturvård. Även i Indien och Nepal används “snifferdogs”, med samma goda resultat.

– Vi är försiktigt positiva men får inte lyfta foten från pedalen. Så fort vi gör det tar tjuvskyttarna och smugglarna över, säger Ola Jennersten.

I Indien används hundar för att spåra tjuvjägare men här har man även specialutbildade patrullhundar som hittar snaror och tigerdelar. Hundarnas arbete i Indien har lett till över 100 arresteringar de senaste åren.

– I tigerreservaten använder man ofta hundar när man hittar en död tiger. Hundarna luktar sig fram till tjuvskyttarnas gömställen så att man kan arrestera dem, berättar Ola Jennersten.

Redan 2008 startade en särskild spårhundsutbildning i Indien. Det var TRAFFIC, som arbetar med att stoppa illegal handel med utrotningshotade djur, som med stöd från WWF tog initiativet. Sedan dess har ett 60-tal hundar utbildats, så kallade “super sniffers”. Förutom tigerdelar lär sig hundarna att sniffa rätt på leoparddelar, elefantbetar, björngalla och “yarsagumba”, en medicinsk fridlyst ört som kallas för “viagra från Himalaya” och som säljs för stora summor på den svarta marknaden.

I Ryssland har hundar lärt sig leta efter delar av björn, tiger och myskhjort som smugglas till Kina.

– De senaste fem åren har man också jobbat med hundar i Ryssland. De har lärt sig leta efter björn, tiger och myskhjort som man smugglar till Kina. En hund som jag träffade där hade veckan innan sniffat rätt på 1 000 björnfötter och flera tigerskinn. Det är helt fantastiskt, berättar Ola Jennersten.

Man använder sig gärna av australiensisk vallhund, schäfer och belgisk vallhund och de jobbar ofta på järnvägsstationer, flygplatser och i hamnar.

Arbetet med “sniffer dogs” kan vara en av flera vägar att gå för att rädda världens utrotningshotade vilda djur och de duktiga hundarna har redan gjort ett anmärkningsvärt värdefullt jobb.

– Men, vi får inte släppa taget nu, då vänder det. Tvärtom måste fler hundar utbildas och sättas i arbete, avslutar Ola Jennersten.

Original_WW281295_1600
Fakta

Spårhundar, eller “sniffer dogs” som de kallas på engelska, används på olika sätt. En del tränas att sniffa efter vapen eller droger, andra använder nosen till att hitta tigerskinn och tigerben, elfenben, björngalla, fåglar, ormar och andra reptiler. Vissa har som jobb att spåra fällor, snaror och tjuvjägare. Hundarna jobbar ofta på flygplatser, stora hamnar och i nationalparker. Spår- och patrullhundar finns bland annat i Kina, Ryssland, Indien, Nepal, Kenya, Tanzania och Sydafrika där de bekämpar tjuvskytte och handel med vilda djur.
Källa: WWF

Dela gärna:

Senast ändrad 08/07/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se