Senaste magasinet
Nr 1 – 2024
TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN
Hållbarhet
Naturens egna lösningar
Städers tillväxt skapar sår i naturen och bidrar till klimatkrisen. Bästa metoderna för att motverka skadorna är ofta naturen själv.
Naturbaserade lösningar sprids nu över hela jordklotet.
Dagvatten ger trivsam grönska i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.
Kanaler och fördröjningsdammar tar hand om regnvatten vid skyfall.
Per-Arne Nilsson är hållbarhetsstrateg i Malmö stad.
Augustenborgs gröna lösningar mer aktuella än någonsin
På nittiotalet byggdes en översvämningsdrabbad stadsdel i Malmö om till en ekostad, där naturens egna lösningar skulle hjälpa både människa och natur. Trettio år senare är lösningarna högaktuella - och precis vad som behövs i hela världen.
– Om vi ska bo tätt och hitta sätt att bo på som ger goda livsmiljöer måste vi bygga in natur i staden. Människor vill leva i en miljö med biologisk mångfald, säger Per-Arne Nilsson, hållbarhetsstrateg Malmö stad.
I Augustenborg löste Malmö stad och Malmös kommunala bostadsbolag problemen med ständiga översvämningar i källare, till följd av otillräckliga vattenledningsrör, genom att skapa ett naturbaserat dagvattensystem. Gröna tak, rännor och kanaler och fördröjningsdammar i marknivå möjliggjorde för regnvattnet att rinna av och sugas upp på vägen till avloppssystemet. En botanisk takträdgård på 9 500 kvadratmeter anlades på hustaken, där de gröna taken, förutom att göra sitt biologiska jobb, även fungerar som sevärdhet och arena för forskning.
2014 testades det nya systemet skarpt. Då kom det värsta skyfall som någonsin drabbat Malmö och delar av staden fick 120 millimeter regn på bara 6 timmar. Efter regnet var andelen försäkringsskadeansökningar bara en tiondel i Augustenborg jämfört med resten av Malmö.
– Stadsdelen var mycket mer motståndskraftig mot översvämningar vid regn än resten av staden, säger Per-Arne Nilsson.
I Augustenborg har det med åren visat sig att de gröna strukturerna bidragit till ökad biologisk mångfald i form av till exempel fler fåglar och insekter – och träden har även hjälpt till att kyla under de senaste årens värmeböljor. Kommunen jobbar nu med skyfallshantering och gröna lösningar när det är möjligt.
– I stadens nyaste stadsdel Sege park bygger vi nu till exempel ett stort parkeringshus och mobilitetshus i trä, med solfångare på taket och gröna fasader som bevattnas med återcirkulerat dagvatten, säger Per-Arne Nilsson.
Lekotoper – så kallas naturbaserade lekplatser.
Högst 300 meter till ett grönområde
– Alla som bygger städer måste ställa sig frågan hur grönskan kan ta för sig i städerna, tycker Mattias Gustafsson, Urbio landskapsarkitektbyrå, som arbetar med naturbaserade lösningar.
Landskapsarkitektbyrån Urbio startade sin verksamhet med målet att föra in grönska och vatten i den byggda miljön. De ser ett ökat sug från samhällsbyggnadsbranschen att använda naturbaserade lösningar.
– Branschen har utvecklats. Det vi var ganska ensamma om att missionera för när vi var nya är numera nästan mainstream, säger Mattias Gustafsson.
Det som kallas grönytefaktor förekommer allt oftare i byggprojekt. Det handlar om att avgöra hur mycket grönska som behövs med hänsyn till fastighetens storlek och bebyggelse. Det talas också om begreppet 3-30-300, som står för att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, varje kvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad, alltså skuggas av trädkronor, och att alla medborgare ska ha högst 300 meter till en park eller ett grönområde.
Ekosystemtjänster, det vill säga produkter och tjänster som ekosystemen ger människan, är numera ett begrepp som många som bygger städer har koll på och till och med kan sätta ett pris på. Begreppet ”rödgrönblå stadsbyggnadskonst” har etablerats, där grönt står för grönska och blått för vatten och röd för hållbar mänsklig aktivitet.
Just nu hjälper Urbio Sundbybergs kommun att skapa en aktivitetspark med inbyggd dagvattenfördröjning, bygger in grönska i Nacka kommuns nya ”naturbana” kvarter. Urbio har också hjälpt Örebro kommun att ta fram lekotoper – lekplatser där grönskan har både biologisk och pedagogisk funktion.
Men det finns mycket mer att göra. Alla som bygger städer måste ställa sig frågan hur grönskan kan ta för sig i städerna, tycker Mattias Gustafsson.
– I stadsmiljöer med en balans mellan det byggda och mellanrummen kan grönskan finnas invävd överallt – i gaturummen, på tak och fasader samt som mikroparker.
Skyfallsparken i Rålambshovsparken i Stockholm, ritad av Urbio.
Mattias Gustafsson, vd Urbio landskapsarkitekter.
Vattenspeglar i Norra Djurgårdsstaden i ett kvarter ritat av Urbio.
Grönska finns insprängd överallt bland husen.
I kampen mot klimatförändringarna är naturen vår främsta resurs
Städernas utbredning riskerar driva på utsläpp och förlust av biologisk mångfald – men städerna kan också gå före med lösningar.
I dag lever 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen ökar. En dubbel kris följer i människans spår: klimatkris och biologisk mångfaldskris. Men samtidigt kan städerna vara en del av lösningen på framtidens utmaningar.
– Med klok planering och förvaltning av naturbaserade lösningar kan stadsutveckling och naturbevarande gå hand i hand, säger Carina Borgström Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF.
Runtom i världen sprudlar det nu av inspirerande exempel på naturbaserade lösningar, som att bevara gröna korridorer av natur genom staden, öppna upp täckta dagvattenkanaler, återställa våtmarker och bygga in växtlighet i nybyggda miljöer. Det ger hopp, tycker Carina Hansson Borgström.
– Naturbaserade lösningar är en ”win win”, vi ökar vi inte bara biologiska mångfalden, vi ökar också stadens motståndskraft mot översvämningar och värmeböljor – och vi ökar välbefinnandet hos stadsborna genom mer grönområden för rekreation och kontemplation.
Sprängsten blir nya rev i Stockholms MASSA-projekt.
Gröna tak på väntkurerna i Göteborg.
Naturbaserade lösningar
Här händer det i Sverige:
Urban våtmark i Järfälla
I nya stadsdelen Barkabystaden i Järfälla minskar en urban våtmark översvämningsrisker och avrinning från närliggande bebyggelse, genom att fördröja och magasinera vattnet.
Dagvatten tas tillvara i Norra Djurgårdsstaden
I Norra Djurgårdsstaden, Stockholms mest omfattande stadsutvecklingsområde, jobbar Stockholms stad med att ta tillvara dagvatten, att skapa en mångfunktionell grönstruktur och att förstärka spridningssamband mellan norra och södra Djurgården.
Vattenpark i Västerås
Västerås stad och Mälarenergi har anlagt en multifunktionell vattenpark som renar förorenat vatten innan det släpps vidare ut i Mälaren. Miljön gynnar den biologiska mångfalden i området och erbjuder fin naturmiljö för rekreation och friluftsliv.
Gröna tak på busskurerna
100 busskurer i Göteborg har fått nya så kallade “gröna tak” med fetbladsväxter. Syftet är att gynna biologisk mångfald och till viss del minska risken för översvämningar.
Regnbäddar som farthinder
I Ängelholm har kommunen byggt regnbäddar på vägar för att minska översvämningsrisk, samtidigt som de blir ett farthinder för att öka trafiksäkerheten.
Skolgården buffrar regnvatten
I Vellinge kommun har Sandplaneskolans skolgård byggts om till multifunktionell yta med amfiteater och utrymme för rekreation och idrott och en trädgård för naturpedagogik, som samtidigt kan buffra regnvatten.
MASSA-projektet i Stockholm
Sprängsten från tunnelbaneutbyggnaden används för att utveckla undervattensrev och göra sjöbottnar i staden mer levande igen.
En bilväg blev park i Tåsinge Plads i Köpenhamn när staden rustar för att möta skyfall.
Bosco Verticale i Milano.
Fler fjärilar i Singapore – här riddarfjärilen Papilio palinurus.
Här händer det i världen:
Bosco Verticale Milano
Arkitekten Stefano Boeris två bostadstorn i italienska storstaden Milano, klädda i tät vegetation, har kraftigt ökat den biologiska mångfalden på platsen och ökat motståndskraften mot skyfall och värmeböljor. Arkitektfirman har senare bidragit till flera liknande projekt som har byggts i Nederländerna, Schweiz och Kina och fler är på gång – bland annat i Dubai och Kairo.
Frodigare i Singapore
Ett stormflodsavlopp i betong har utvecklats med frodiga gröna banker. Antalet fågelarter, fjärilar och trollsländor har ökat kraftigt och gjort staden mer motståndskraftig mot regn, hetta och torka.
Gröna korridorer i Medellín
I colombianska Medellín har naturområden länkats ihop med 36 gröna korridorer av stadsträd och regnträdgårdar. Staden blev därmed mer motståndskraftig mot regn, värmeböljor och översvämningar.
Skogsrestaurering i Salvador Capital da Mata Atlântica
I brasilianska regnskogsstaden Salvador har stadens skogar restaurerats. Offentliga utrymmen har omvandlats med nya plantor, skogsområden, fåglar, fjärilar och insekter.
Strömmande vatten och mer grönska i Seoul
Cheonggyecheon-strömmen som tidigare var övertäckt till bilväg, har återställts och fler gröna offentliga utrymmen i staden har skapats, med fler arter och bättre översvämningsskydd som följd.
The Great Green Wall
Ett av världens mest utmanande trädplanteringsprojekt. Elva afrikanska länder, från Senegal till Djibouti, försöker plantera en ”vägg av träd” som ska motverka Saharaöknens spridning, öka biologisk mångfalden, skapa djurhabitat och suga upp koldioxid ur atmosfären.
Köpenhamns Klimakvarter klarar skyfallen
I skyfallsdrabbade Köpenhamn har hela kvarter byggts om med naturbaserade lösningar för att klara stora regnmängder. På Tåsinge Plads har till en tidigare bilväg blivit park. Vid Bryggervangen har en traditionell gata omvandlats till ett grönt stråk, och på Sankt Kjelds Plads har en asfalterad rondell ersatts med genomträngligt markmaterial och grönska som främjar biologiska mångfald.
