Sedan WWF började arbeta i det lilla samhället Enego i Kenya har invånarnas inkomster ökat avsevärt samtidigt som belastningen på närmiljön minskat. Hör byföreningens ordförande Peter Chengo berätta om byns utveckling i den här filmen.
– Vi har utvecklat vår by till ett hållbart samhälle med ett helhetstänk. Idag använder vi de resurser vi behöver, men vi använder dem på ett hållbart sätt, utan att förstöra miljön. Vi bevarar resurser för våra barn och för framtiden.
Det berättar Hosea Bett, ungdomsgruppens ordförande i det lilla teodlarsamhället Enego som ligger i högländerna kring Nandi Hills, några mil från Victoriasjön i Kenya. Här ligger vidsträckta kullar och dalar inbäddade i varmt gulgröna teodlingar, inrutade av rödbruna vägar som fått sin färg från den järnrika jorden.
Det har gått tio år sedan Enego påbörjade sin stora omställning. Byn kom att bli den första, ”pilotbyn”, i WWFs satsning där man stött samhällen på landsbygden att ställa om mot ett ekologiskt helhetstänk som samtidigt genererar inkomster. Genom att erbjuda rådgivning och utbildningar har WWF bidragit till att Enegos invånare har ökat sina inkomster avsevärt, samtidigt som belastningen på närmiljön minskat.
Mindre avskogning och inkomst från timmer
Avskogning är ett globalt och allvarligt miljöproblem som förutom erosion även orsakar utarmning av den biologiska mångfalden och leder till ökad växthuseffekt. Afrika är särskilt drabbat, och även om det är stora skogsföretag som står för den värsta avverkningen, så bidrar även lokalsamhällenas behov av ved och jordbruksmark till problemet. I Nandi Hills tog man till flera strategier för att spara på skogen.
– Vi fick lära oss hur vi kan plantera träd som försörjer oss med ved utan att förstöra skogen, berättar byorganisationens ordförande Peter Chengo. Nu odlar alla egna träd vid sina hus, ingen går längre till skogen för att hämta ved. För att bidra till den biologiska mångfalden har vi dessutom planterat utrotningshotade träd.
Invånarna har också fått utbildning i att tillverka energisparspisar. Hela 90 procent av hushållen använder nu spisar som reducerar behovet av ved.
– Med den här modellen går det bara åt ett par vedträn vid varje matlagningstillfälle, fortsätter Peter Chengo. Tack vare det räcker vår egenodlade skog numera också till att producera timmer som vi använder till att förbättra våra hus. Dessutom tjänar vi pengar på det, eftersom vi säljer stockar till elbolaget, som de gör elstolpar av.
Nya jordbruksmetoder och grödor som kan säljas
Inte långt från Nandi Hills ligger Victoriasjön, världens näst största sötvattensjö, som försörjer 27 miljoner människor i Kenya, Uganda och Tanzania med vatten och fisk. Sjön hotas av svåra miljöproblem, främst övergödning till följd av utsläpp från jordbruket.
I Nandi Hills finns ett stort våtmarksområde som bönderna länge använde som åkermark. Härifrån rinner vattnet rakt ut i Victoriasjön. I samarbete med WWF har medlemmarna i Enegos byorganisation arbetat hårt för att sprida information och kunskap för att förmå invånarna att flytta sina odlingar till andra platser.
– Istället har vi satsat på köksträdgårdar, där vi odlar för eget bruk och för att sälja, berättar Peter Chengo. Vi har introducerat nya grödor som till exempel kål och bananer, och så passionsfrukt som ger bra betalt.
Nu har de flesta hushåll i Enego sin egen köksträdgård. I byn finns ett levande engagemang och massor med aktivitet. Ungdomsgruppen har startat en tomatodling och en kycklingfarm. Kvinnogruppen träffas varje vecka för att spara små summor pengar tillsammans, som de sedan turas om att få ta lån av, genom ett system som kallas för Table Banking. Några har engagerat sig i att producera biogas av kodynga, andra har arbetat med att bygga ett slags bad för boskapen som håller dem rena från ohyra som sprider sjukdomar.
Tack vare ny kunskap – och möjligen ett ökat självförtroende – har samhällets teodlare bytt uppköpare och förhandlat till sig ett bättre pris för teet. Peter Chengo berättar stolt att de ökande inkomsterna i samhället har bidragit till många nybyggda hus, och att allt fler har fått råd att låta något av sina barn studera på universitetet.
Emanuel som hållit utbildningar i byn säger:
– Det allra bästa med det här projektet är att invånarna har gått samman och börjat arbeta tillsammans för ett gemensamt mål.
– Vi fick lära oss hur vi kan plantera träd som försörjer oss med ved utan att förstöra skogen.
Peter Chengo Byorganisationens ordförande
Kämpa med oss mot naturkrisen
På drygt 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent i genomsnitt* och ofattbara 1 miljon arter är riskerar att försvinna**. Men det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen.
Stötta vårt arbete för en levande planet – bli Planetfadder!
*Visar undersökningar av 31 821 populationer hos 5 230 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2018. Källa: Living Planet Report 2022. **Källa: IPBES Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019
