I samband med COP28 lämnade en delegation av storföretag och WWF över ett öppet brev till klimatministern med önskemål att regeringen höjer klimatambitionerna. WWF, UN Global Compact Network Sweden och en rad svenska storföretag har också skrivit en gemensam debattartikel som publicerats i Dagens Industri, och här nedan.
Läs öppna brevet till klimatminister Romina Pourmokhtari här.
Publicerad i Dagens Industri den 1/12-2023
Vid FN:s 28:e årliga klimatkonferens (COP28) som just nu pågår avslutas den första översynen av hur världen presterar i förhållande till Parisavtalets målsättningar. Det är uppenbart att länderna har bakläxa att vänta för om utsläppen följer nuvarande klimatåtaganden kommer den globala utsläppsbudgeten som är förenlig med 1,5-gradersmålet att vara helt förbrukad inom tio år.
Det huvudsakliga temat för COP28 är global ambitionshöjning. Parisavtalet innehåller en mekanism som innebär att varje land (eller region i EU:s fall) successivt ska skärpa sitt klimatåtagande så att det hela tiden avspeglar den högsta möjliga ambitionsnivån, givet landets förutsättningar. Inom EU ska EU-kommissionen presentera förslag till 2040-mål för unionen senast sex månader efter COP28. EU ska därefter under 2025 lämna in ett nytt klimatåtagande till FN. EU:s beslutsprocess för nya klimatmål är således direkt kopplad till de internationella klimatförhandlingarna om en global ambitionshöjning. Ett annat huvudtema för COP28 är utfasning av fossila bränslen.
Den globala marknaden för varor och tjänster som bidrar till den gröna omställningen växer snabbt vilket utgör en enorm möjlighet för svenska företag som ofta leder omställningen inom sina branscher. För att kunna ta vara på detta krävs dock att politiken skapar rätt förutsättningar och incitament för näringslivet genom högt ställda klimatmål och styrmedel som premierar företag i framkant.
Företag kan göra - och ska göra - mycket på egen hand men politiken måste dra åt samma håll för att omställningen ska lyckas. Exempelvis behöver EU:s klimatmål och styrmedel ta sin utgångspunkt i Parisavtalet, principen om att förorenaren ska betala behöver tillämpas fullt ut inom EU och förutsättningar måste komma på plats för ökad elproduktion samtidigt som fossila bränslen fasas ut.
Förbränning av fossila bränslen ger upphov till nästan 90 procent av alla koldioxidutsläpp. En fastställd tidsram för utfasning av fossila bränslen inom samtliga sektorer inom EU skulle bidra till ökad tydlighet och mer förutsägbara spelregler för näringslivet och samhällets övriga aktörer. Rysslands invasion av Ukraina har också understrukit den sårbarhet som följer av fortsatt europeiskt beroende av fossila bränslen. Beslut om att fasa ut fossila bränslen inom EU gynnar energisäkerhet, folkhälsa samt framväxten av ett hållbart och livskraftigt näringsliv som är konkurrenskraftigt även på sikt.
Vi företag vet att en klimatomställning av våra verksamheter inte bara är nödvändig för vår planet - den är också en nyckel till lönsamhet i framtiden. Vi investerar för att minska utsläppen, bland annat genom direkt och indirekt elektrifiering, ökad cirkularitet och effektivare användning av energi och material. Men för att klimatomställningen och vi som företag ska lyckas behöver Sverige vara en pådrivande kraft för höga europeiska klimatambitioner. Inför COP28 och de kommande förhandlingarna inom EU och FN vill vi därför uppmana den svenska regeringen följande:
- Verka för ett klimatneutralt EU till 2040. Sverige bör verka för att EU siktar mot klimatneutralitet senast 2040 och som minst minskade nettoutsläpp med 90–95 procent. EU uppnår klimatneutralitet när utsläppen av växthusgaser inom unionen inte längre överstiger upptagen. Regeringen bör också ta fasta på att EU:s klimatpolitiska råd konstaterat att EU behöver minska utsläppen snabbare än vad nuvarande 2030-mål kräver för att EU ska uppfylla sin del av Parisavtalet.
- Fasa ut all användning av fossila bränslen inom EU. Sverige bör verka för en fullständig utfasning av fossila bränslen inom EU genom beslut som innebär att användningen av kol upphör omkring 2030, naturgasen fasas ut på mitten av 2030-talet (ej biogas) och oljan till 2040. All subventionering av fossila bränslen inom EU bör också skyndsamt upphöra, samtidigt som sårbara grupper i samhället som på kort sikt drabbas av ökade kostnader till följd av klimatåtgärder kompenseras.
EU har starka skäl att sätta ambitiösa klimatmål och bli den första regionen i världen som fasar ut fossila bränslen. De europeiska företagens globala konkurrenskraft kommer att stärkas av att de ställer om i linje med 1,5-gradersmålet. Att näringslivet utvecklas i den riktningen är således avgörande för att säkra jobben och välfärden både i Sverige och inom EU. Om politiken skapar rätt förutsättningar kan näringslivet bli den effektiva och fossilfria motorn i klimatomställningen.
Philip Thormark, Executive Director, UN Global Compact Network Sweden
Gustaf Lind, Generalsekreterare, WWF Sverige
Christina Friborg, Hållbarhetsdirektör, SSAB
Fredrika Klarén, Hållbarhetschef, Polestar
Andreas Follér, Hållbarhetschef, Scania
Karen Pflug, Chief Sustainability Officer, IKEA (Ingka Group)
Åsa Domeij , Hållbarhetschef, Axfood
Henrik Henriksson, VD, H2GS
Pär Larshans, Hållbarhetschef, Ragn-Sells Group
Kerstin Lindvall , Hållbarhetsdirektör, ICA Gruppen
Annika Ramsköld, Hållbarhetschef, Vattenfall
Maria Häger, Kvalitets- och hållbarhetsdirektör, HKScan Sweden AB
Kajsa-Lisa Ljudén, Head of Sustainability, Löfbergs
Fredrik Hellman, Miljöchef, AstraZeneca AB
Emelie Hansson, Hållbarhets- och kvalitetschef, Martin & Servera Gruppen
Luisa Book , Hållbarhetschef, Axel Johnson AB
Magnus Kuchler, Styrelseordförande och Sverigechef, EY Sweden
Henrik Tegnér, Strategi- och hållbarhetschef, AFRY
Erik Wottrich, Hållbarhetschef, Tele2
Christoffer Carlsmose, Hållbarhetschef, Menigo
Elisabeth Schylander, Hållbarhetschef, Building Sweden NCC
Karin Brinck, Global hållbarhetschef, H&M brand
