Nyheter|18 feb, 2021

Ska vi sluta dammsuga när det är kallt ute för att hjälpa klimatet?

ola-hansen-klimatexpert-wwf_2_hr
Ola Hansén, senior klimatexpert WWF Sverige.

Februari månad har varit den kallaste på många år. Debatten har rasat om allt från elbrist till import av smutsel. Hur står det till med vår elförsörjning? Vi frågade Ola Hansén, senior klimatexpert på WWF Sverige.

Ska vi sluta dammsuga när det är kallt för att rädda klimatet?

– Ha, ha, det är alltid bra att tänka till och använda elen mer effektivt under vissa toppar, då sparar du både pengar och miljö. Men det är klart att du kan dammsuga om du verkligen måste. Ju fler åtgärder vi genomför för energieffektivisering och nya lösningar för att flytta elanvändning bort från ”topplast-timmarna” (när elanvändningen är som störst), ju bättre är det för plånboken, miljön och energisystemet i stort.

Har vi elbrist på grund av att ett par kärnkraftverk tagits ur drift?

– Nej, förra året hade vi en nettoexport på över 20 procent till våra grannländer. Med vindkraften har vi mer produktion än någonsin. Klimatnyttan är större nu än för tio år sedan när fler kärnkraftsreaktorer var igång. Den stora exporten tränger ut annan elproduktion i våra grannländer som exempelvis kol med högre klimatutsläpp. Även när vi hade fler reaktorer i gång och i princip ingen vindkraft, fick vi köldknäppar och högre elpriser än idag och var tvungna att starta oljedrivna reservkraftverk. Att just nedstängningen av kärnkraft lett till en generell elbrist stämmer helt enkelt inte. Kärnkraften producerar nästan lika mycket idag som den gjorde för 10 år sedan, trots att Vattenfall valt att stänga två äldre reaktorer (Ringhals 1 och 2) på grund av skador och dålig lönsamhet.

Det är också värt att poängtera att Sverige har bland de lägsta priserna på el i Europa. Vi har också en hög leveranssäkerhet av el i jämförelse med många andra länder, vilket gör att många stora företag väljer att förlägga sina serverhallar här.

Men elnätet orkar väl inte alltid med att överföra el dit den behövs?

– Ja, det stämmer. Det är kapaciteten att överföra el mellan olika delar av landet som är det huvudsakliga problemet idag. Mycket produceras i norr och används i söder. Nya ledningar är på gång, men det kommer behövas ännu mer investeringar. Lokala utmaningar finns framförallt i Skåne och Mälardalen. Elbehovet kan inte öka så mycket framöver om inte mer överföringskapacitet och lokal produktion byggs.

Vid förbrukningstoppar, som när det är riktigt kallt, så behövs en högre effekt i ledningarna. I dessa lägen kan vi importera el till vissa delar av landet och om det är riktigt hög användning så startas reservkraftverken. Genom att koppla samman elnäten inom och mellan länder i Europa så kan man undvika att bygga onödigt mycket produktion lokalt. Eftersom elen vanligtvis är billig i Sverige köper andra länder från oss. Ibland är det dyrare här och då köper vi el i andra länder. Systemet utnyttjas på detta sätt mer effektivt, pengar sparas och miljöpåverkan blir lägre.

För att skapa ett modernare energisystem och öka elektrifieringen i transportsektorn och andra sektorer behöver vi främja och investera i lösningar som gör systemet mer flexibelt. Utöver generell energieffektivisering och ökad kapacitet i elnäten, så handlar det om nya sätt att lagra el och anpassa elanvändningen. Det behövs exempelvis smarta digitala och automatiska lösningar för att sprida ut hushållens elanvändning över större delar av dygnet.

Hur allvarligt är det att vi ibland får dra igång reservkraften och importera el från länder som använder kolkraft?

– Det svenska reservkraftverket i Karlshamn som går på olja används i genomsnitt någon dag per år. De årliga utsläppen från verket var större 2008-2012 än under de senaste åren. Naturligtvis vore det bästa att ha en effektreserv som inte går på fossila bränslen, men jämfört med koldioxidutsläppen i till exempel transportsektorn så är dessa försumbara.

Över året har vi en stor nettoexport av el med väldigt låg klimatpåverkan som delvis tränger ut produktion med större påverkan. Det ger en stor klimatnytta på Europanivå. Att då och då importera el är i detta sammanhang inget stort problem

Är det svårare att planera förnybar energi från vatten och vind jämfört med el från kolkraft och kärnkraft?

– Vattenkraft är det kraftslag som både går att planera och reglera om användningen snabbt ökar eller minskar. Med dammar så kan energin också lagras och produceras när den behövs. Kärnkraft och kolkraft går att planera men är svårare att använda för att snabbt reglera produktionen.

Vindkraft och solel är så kallad variabel kraft som beror på väder, vind och för solelens del, även årstid. Det finns tekniska lösningar som kan göra dessa kraftslag mer reglerbara, till exempel genom batterier och andra typer av lagring. Vi behöver satsa mer på detta. I dagsläget är det framförallt vattenkraften som hjälper till att anpassa den totala elproduktionen.

Hur stora är klimatutsläppen av koldioxid från sol, vind, vatten respektive kol och kärnkraft?

– Klimatutsläppen från sol-, vind-, vatten- och kärnkraft ligger ur ett livscykelperspektiv alla under på 40 g koldioxidekvivalenter (CO2 e) per producerad kilowattimme (kWh). Kolkraft ligger minst 20 gånger så högt, 900-1000 g CO2e/kWh, olja ca 700-800 g/kWh och naturgas ca 400-500 g CO2e /kWh. Det är således betydligt mycket mindre klimatutsläpp från de förnybara kraftslagen och kärnkraften jämfört med de fossila.

Det bästa är om hela världen satsar mer på solkraft. Foto: Kevin Schafer/WWF

Är det bättre att installera solpaneler utomlands, där man har smutsig el, än här i Sverige?

– Det bästa är om hela världen satsar mer på solkraft, speciellt i länder närmare ekvatorn som har många soltimmar året om. Där kan det räcka med några timmars eller dagars lagringskapacitet för att bygga ett energisystem baserat på solkraft. Också i Sverige är det bra och kostnadseffektivt att förse tak som har bra sollägen med solpaneler. Även om det framförallt produceras el på vår, sommar och höst är det bra för systemet att kunna stänga ner och renovera andra delar. Solel kommer dock alltid utgöra en mindre del av Sveriges elproduktion.

Elbilarna blir allt fler på våra gator, hur ser WWF att man kan säkra en fossilfri fordonsflotta?

– Vi måste gå över till en mycket större andel elbilar om vi ska klara av att nå våra klimatmål. Men samtidigt kan vi inte fortsätta att öka antalet bilar på våra gator då nya bilar ger utsläpp från produktionen och kräver ny infrastruktur för bilar. Därför är det viktigt att minska bilflottan och att vi köper så små och energieffektiva bilar som möjligt. Från statens sida behöver man gå in och stödja utbyggandet av laddstolpar i hela landet så att det inte blir en flaskhals som stoppar utvecklingen. Särskilt möjligheten att ladda hemma är viktig för att folk ska välja elbil.

Skulle vi i ett slag elektrifiera alla personbilar i Sverige skulle elanvändningen öka med ca 10 procent. Det är betydligt mindre än vår nuvarande nettoexport på nästan 20 procent. Elen räcker således gott och väl för detta. Däremot kan det behövas mer el om vi ska elektrifiera stålproduktionen och andra sektorer. Det är därför det så viktigt med energieffektivisering.

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 19/02/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se