Hösten 2021 skärpte WWF kriterierna i Köttguiden, för klimat och djurvälfärd, på basis av forskning. Konventionell svensk kyckling hamnade då på rött ljus, medan den KRAV-märkta fick grönt ljus. Efter det lät Svensk Fågel göra en ny så kallad livscykelanalys, som visar på klimatpåverkan av kycklingproduktionen. Den nya analysen gör att vanlig svensk kyckling hamnar på gult ljus igen.
– Först vill jag säga att vi är mycket glada att kycklingbranschen delat med sig av sin data. Transparens är en viktig hållbarhetsfråga och med den nya rapporten har kunskapen om kycklingproduktionen ökat på flera sätt, säger Anna Richert, matexpert Världsnaturfonden WWF.
WWF har därför uppdaterat resultatet för den konventionella kycklingen i Köttguiden med det nya resultatet för klimatpåverkan. Det görs på basis av den livscykelanalys som presenterades av RISE under hösten 2022. Därmed får svensk kyckling åter gult ljus i totalbedömning. Däremot så kvarstår det röda ljuset gällande djurvälfärd i Köttguiden för all svensk kyckling utom den KRAV-märkta.
Forskningen visar att de snabbväxande kycklingraser som används i dag har högre risk att drabbas av smärtsamma benproblem. Därför ställer djurvälfärdskriteriet krav på att producenterna använder raser som växer långsammare.
– Det finns ett ökat intresse bland livsmedelskedjor och restauranger att köpa kyckling som inte är framavlad för att växa så snabbt som möjligt, så vi hoppas att marknaden kommer att driva på en förändring här, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF.
En ny rapport från den Europeiska Myndigheten för Livsmedelssäkerhet (EFSA) rekommenderar ett antal brådskande åtgärder för att öka slaktkycklingars välbefinnande. En viktig punkt är just långsammare tillväxt, men även minskning av djurtäthet, tillhandahållande av täckta verandor med mera. Här ligger svensk kycklingproduktion långt efter.
– Konsumenterna kan bidra genom att efterfråga och vara beredda att betala mer för kycklingen som produceras med bättre djurvälfärd, säger Anna Richert.
Tre av fyra som vill äta mindre mängd konventionell kyckling anger dåliga djurförhållanden som anledning, enligt en Kantar Sifo-undersökning som WWF lät göra under mars 2022. Fyra av tio anger klimat- och miljöskäl.
FAKTA Livscykelanalys (LCA) är en vetenskaplig metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel. Med en LCA kan du ta reda på i vilket skede av en produkts livscykel en viss miljöpåverkan är som störst.
FAKTA Köttguiden
Köttguiden granskar olika köttslag, ost och ägg utifrån fem kriterier: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Svensk vanlig kyckling får grönt ljus för klimat och rött ljus för djurvälfärd. Den sammanvägda bedömningen ger gult ljus.
Klimatkriteriet
I Köttguiden bedöms klimatpåverkan i kilo koldioxidekvivalenter (CO2e) per kilo produkt. De olika gränserna är satta för att kunna skilja ut mer klimatbelastande köttslag från de med mindre påverkan. Gränsen mellan grönt och gult ljus ligger på 3 kg CO2e per kg benfritt kött.
Djurvälfärdskriteriet
Djurvälfärd bedöms inom tre områden: frihet från smärta, god stallmiljö och skötsel samt utevistelse, som inkluderar bete eller möjligheten att picka eller böka. Inom varje övergripande område finns olika kriterier som rör respektive djurslag. Inom området frihet från smärta bedöms bland annat risken för benskador som resultat av användningen av snabbväxande raser.
Läs mer om Köttguiden här.
