Skogsstyrelsens nya rapport Skogsskötsel med nya möjligheter visar att Skogsstyrelsens ledning och skogsbruksföreträdare utgår från en annan verklighetsuppfattning än vad flera samhällsaktörer uttryckte i sina remissvar.
– Istället för att utveckla ett miljöanpassat och motståndskraftigt skogsbruk föreslår man en tydligare inriktning mot ett plantageskogsbruk. Det är beklagligt, säger Peter Roberntz, skogsexpert på Världsnaturfonden WWF.
Skogsstyrelsens nya rapport visar att Skogsstyrelsens ledning och skogsbruksföreträdare bakom rapporten utgår från en annan verklighetsuppfattning än vad flera andra samhällsaktörer uttryckte i sina remissvar.
– Istället för att ta sig an utmaningen att utveckla ett miljöanpassat och motståndskraftigt skogsbruk föreslår man en tydligare inriktning mot ett plantageskogsbruk. Det är beklagligt, säger Peter Roberntz, skogsexpert på Världsnaturfonden WWF.
Sverige är i ett läge där trovärdigheten för förvaltningen av det svenska skogslandskapet står på spel. Det volymfokuserade skogsbruket har drivit på en dramatisk förändring av skogsmiljön och därmed undermineras den biologiska mångfalden och bredden av ekosystemtjänster. Även om skyddet och arbetet med miljöhänsyn i skogen har förbättrats jämfört med 1980-taletet återstår en hel del att göra. Men rapporten tar inte höjd för de utmaningar som fortsatt finns med att bevara den biologiska mångfalden.
Rapportförfattarna bortser ifrån att vi med dagens skogsbruk inte når miljömålet Levande Skogar. Det finns tydliga tecken på att allt inte står rätt till i skogen. Exempelvis så har blåbärsriset minskat med 20 procent på grund av allt mörkare och tätare skogar. Detta ris är bland annat viltet beroende av. Populationerna av flera fågelarter som lever i skogen minskar. Flera studier visar också på att vi får mer biologisk mångfald, fler ekosystemtjänster och motståndskraftigare skogar med mer varierad blandskog än virkesrika monokulturer.
– Det är svårt att tolka rapporten på annat sätta än att vi har skyddat tillräckligt med höga naturvärden, och istället ska vi nu intensifiera skogsbruket ännu mer än idag, vilket har en tydligt negativ effekt på skogens biologiska mångfald. Visserligen finns vissa ambitioner avseende naturvårdsåtgärder, men dessa står inte i paritet till produktionsförslagen, fortsätter Peter Roberntz.
Förslag läggs fram på ännu mer förädlade och snabbväxande plantor, dikesrensning, främmande trädslag och gödsling. Åtgärder som driver på mot ännu mer likåldriga bestånd med ett trädslag. Lövet hanteras styvmoderligt om man då inte satsar på snabbväxande poppel och hybridasp.
De mer kontroversiella förslagen ska enligt Skogsstyrelsen testas genom så kallad adaptiv förvaltning som på en högst ytlig nivå beskrivs på 2 sidor. En beskrivning som inte inkluderar civilsamhällsorganisationer och inte relaterar till befintligt regelverk och brister. Detta blir än mer svårförståeligt då en eventuell användning av dessa metoder kommer behöva ett stöd från miljö- och sociala organisationer inom ramen för det FSC-certifierade skogsbruket. Skogsstyrelsen menar att produktionsförslagen kommer kunna ge en produktionsökning på 20% till 2050 jämfört med idag.
– Vi tror inte på siffrorna, om vi ska utveckla hållbara och motståndskraftiga skogslandskap. Ska den svenska skogsindustrin konkurrera på en internationell marknad så är trovärdiga certifierade produkter en förutsättning. Det är inte konstigt att Naturskyddsföreningen reserverade sig mot rapporten, avslutar Peter Roberntz.
Har ni frågor, ring:
Peter Roberntz, skogsexpert tel 073-3423227, peter roberntz@wwf.se
Nina Schmieder, pressekreterare, tel 0735862622, nina.schmieder@wwf.se
