Allt fler människor flyttar in till städer och för att möta ett ökat befolkningstryck byggs städerna allt tätare. Men samtidigt måste städer också möta utmaningar som klimatförändringar och minskad biologisk mångfald, vilket de gör bäst genom att bevara grönska och vattenytor i stadsbilden. Hur löser vi den ekvationen, tätare men grönare städer?
Det finns flera fördelar med tätare städer, fler människor får plats samtidigt som vi minskar trycket på omkringliggande jordbruks- och skogsmark. I en tätare stad kan också transporter och infrastruktur fungera mer effektivt. Men risken med en alltför tät stad är att värdefulla vatten- och grönytor och försvinner, vilka är mycket viktiga för stadens klimat, dagvattenhantering, biologiska mångfald och inte minst för människors hälsa och välmående. Det gäller därför att på olika sätt utveckla grön och blå infrastruktur i staden. Detta görs både genom att värna och vårda det vatten och gröna ytor som redan finns, men också genom att på andra sätt öka ytor av vatten och grönska. Ett sätt för att bevara de vatten- och grönytor som redan finns är att utveckla och förbättra spårbunden trafik mellan städer för att på så sätt minska trycket på framförallt storstadsområden. Ett annat sätt som istället kan fungera som ett komplement till redan existerande gröna ytor är att placera parker och grönytor på byggnader, så kallade gröna tak, på så vis kan städerna både behålla och öka grönskan.
Med gröna tak menas vegetationstäckta tak och kan innebära allt från ett tunt lager med växter till hela parker med buskar, träd och blommor. Gröna tak är inget nytt men har fallit i lite glömska sedan 1800-talet. Men under slutet av 1900-talet började vi återigen få upp ögonen för gröna tak i och med urbanisering, klimatförändringar och minskad biologisk mångfald.
De gröna taken ger flera fördelar, både miljömässiga, ekologiska, ekonomiska, estetiska och hälsofrämjande:
- Gröna tak gynnar biodiversitet. Gröna tak kan designas med inspiration från olika naturtyper såsom torrängar och återskapa platser för växter och djur som försvunnit från staden. Viktiga pollinerare som humlor, bin och fjärilar är vanliga besökare på blomsterrika gröna tak.
- Gröna tak förbättrar regnvattenhanteringen. Vegetation och växtbädd på tak tar upp regnvatten som sedan avdunstas. De gröna taken minskar trycket på stadens dagvattensystem och kan reducera den årliga avrinningen av regnvatten från tak med 40 – 90 procent.
- Gröna tak fångar upp skadliga partiklar. Grönska i städer fungerar som ett filter för skadliga partiklar i luften.
- Gröna tak ger bättre stadsklimat. Torra och varma stadsmiljöer får högre luftfuktighet och svalare temperatur ju mer grönska som finns i stadsbilden. På gröna tak omvandlas inte solenergin till värme eftersom växterna använder en del av solenergin till att växa. Växterna reflekterar också mer solenergi än ett vanligt tak, vilket gör att det gröna taket har en avkylande effekt på hela byggnaden.
- Gröna tak gör att vi mår bättre. Flertal studier visar på att vi människor mår bättre när vi har mycket grönska runt om oss. Gröna tak är ett sätt att öka växtligheten i städer som annars har mycket hårda ytor. Gröna tak kan fungera som parker och trädgårdar och ha en lugnande och hälsofrämjande effekt på människor. Växtligheten reducerar dessutom bullernivån vilket också har en hälsofrämjande effekt.
- Gröna tak kan med fördel kombineras med solpaneler. Gröna tak har en lägre temperatur än vanliga tak, vilket kan bidra till att solpanelernas verkningsgrad är något högre på ett grönt tak gentemot om de stod på ett vanligt tak. Samtidigt kan solpaneler ge viss fördelaktig skuggning och ett varierat mikroklimat vilket i sin tur gynnar en mångfald av växtarter på taket bland både torktåliga sedumarter och en mängd olika blommande ängsväxter.
Finns det då några nackdelar med gröna tak?
Ett grönt tak väger mer än ett vanligt tak och det är viktigt att det byggnadstekniskt säkras att byggnaden klarar tyngden av ett grönt tak. Att anlägga ett grönt tak kräver också mer jobb och underhåll och kostar mer än att anlägga ett vanligt tak. De extra kostnaderna som anläggningen innebär kan dock sparas in under takets livslängd då ett grönt tak är mindre känsligt för temperaturskiftningar än vad ett vanligt tak är. Det i sin tur kan leda till färre reparationskostnader och en ökad livslängd för de gröna taken jämfört med vanliga. Växtligheten kan också leda till ett minskat energibehov i byggnaden, då tjocka växtbäddar har en isolerande förmåga som ger en avkylande effekt.
Gröna tak bör inte användas för att ersätta naturliga vatten- och grönytor i städer men kan fungera som ett viktigt komplement då grönare städer gynnar biologisk mångfald, ger ett bättre stadsklimat, renare luft och bättre dagvattenshantering samt ökar människors välmående.
Läs mer om gröna tak i Gröna tak-handboken eller på www.greenroof.se.
