President Biden meddelade den 22 april under “Leaders Climate Summit” att USA sätter ett nytt klimatmål på 50-52 procents minskning till 2030, jämfört med nivåerna från år 2005. WWF anser att det är positivt med en kraftig skärpning av nuvarande klimatmål. Dock skulle vi behöva en minskning på 57-63 procent för att USA ska vara i linje med det globala 1,5-gradersmålet.
– Vi välkomnar USAs nya klimatplan, som är en väsentlig ambitionshöjning jämfört med tidigare. Men ännu mer skulle ha behövts för att vara i linje med 1,5°C-målet. Tillsammans med bland annat EUs och Storbritanniens nya klimatmål ligger nu pressen på Kina att agera kraftfullt, säger Ola Hansén, klimatexpert på WWF.
I Parisavtalets femårscykel ska alla världens länders klimatplaner nu uppdateras och helst skärpas i linje med 1,5-gradersmålet. EU har gjort en kraftig skärpning, som dock inte ligger i linje med 1,5-gradersmålet. Nu måste övriga länder - i synnerhet de stora utsläpparna som Kina och Indien - också skärpa sina ambitioner.
Det är inte bara mål och planer som är viktiga, utan det behövs konkreta satsningar, åtgärder och styrmedel, här och nu i alla länder. För EU som redan lämnat in sin klimatplan, blir det stora åtgärdspaketet ”Fit for 55%” som väntas i sommar, helt avgörande för om EU ska nå och helst överträffa sina klimatmål. Flera EU-länder försöker dock bromsa ambitionen i åtgärdspaketet.
– Sverige behöver tillsammans med andra ambitiösa EU-länder ligga på, för att EU ska göra verkstad av sitt påstådda globala klimatledarskap. Biden har flaggat för ett rekordstort åtgärdspaket, med stort fokus på energi, klimat och miljö, och EU riskerar att bli omkörda och tappa de fördelar som finns med att ligga först i omställningen, fortsätter Ola Hansén.
Städer och företag är centrala för genomförandet av Parisavtalets mål, menar WWF. Det är viktigt att deras roll synliggörs och att de inkluderas i processen, när det gäller framtagning av klimatplaner och åtgärder för att nå målen. Ambitiösa företag och städer sätter redan idag klimatmål i linje med vetenskapen. Här finns flera svenska exempel. Samtidigt behövs från regeringarnas sida tydliga sektorsstrategier så att alla företag, städer och övriga delar av samhället bidrar på vägen till nollutsläpp.
Den globala klimatfinansieringen både från offentliga och privata källor behöver öka, särskilt när det gäller stöd till de fattigaste länderna. En viktig del av den offentliga finansieringen är den gröna klimatfonden - här står Europa för ca 80 procent. Nu behöver andra stora länder utanför Europa, exempelvis USA, komma med betydande bidrag. Sverige ligger i täten när det gäller att bidra till fonden och har varit en av de största bidragsgivarna per capita, men vi behöver ändå fortsätta bidra till övriga former av klimatfinansiering.
