Nyheter|17 nov, 2021

WWF om kritiken mot kycklingen i Köttguiden

AnnaRichert_Kottguiden

I den uppdaterade versionen av WWF Köttguiden får bland annat en del svensk kyckling rött ljus. Detta har fått mycket uppmärksamhet, och exempelvis branschorganisationen Svensk Fågel är kritiska. WWFs matexpert Anna Richert bemöter här några av de påståenden som framförts.

Påstående 1: WWF har dragit fel slutsatser angående svensk kycklings klimatpåverkan.

Svensk Fågel menar att svensk kyckling redan i dag ligger under det gränsvärde som WWF sätter som krav i Köttguiden. De hänvisar här till siffran 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött från det statliga forskningsinstitutet RISEs klimatdatabas för livsmedel 2020.

Anna Richert: Vi menar att kycklingens påverkan ligger på 3,6 kg CO2e per kg kött med hänvisning till vår rapport från SLU. Vad Svensk Fågel tycks ha missat är att grunddata till båda dessa två siffror är precis samma studie, som kommer från SLU 2019, där data för foderstater är äldre än så. RISEs siffra är lägre för att den inte inkluderar viktiga faktorer som markkol, livsmedelskedjan fram till butiksgrind eller förpackningar.

Svensk Fågel har inte kunnat visa någon färskare studie än vad vi har fått fram genom SLU och deras påstående att vi har gammal data är fel. Det som skulle bidra i denna situation är om Svensk Fågel faktiskt skulle vilja publicera den aktuella data som vi vet att de har tillgång till, i stället för att kritisera oss för gamla uppgifter.

Varför skiljer sig WWFs siffra gällande kycklingens klimatpåverkan från den som Svensk Fågel hänvisar till?

AR: Anledningen till att vi har en högre siffra på svensk kyckling är att systemgränserna för livscykelanalyser utvecklas i takt med att ny kunskap kommer fram. Det är lättare idag att inkludera viktiga faktorer som markkol än vad det var för ett par år sedan. Vi är överens med branschorganisationerna för dagligvaruhandeln och livsmedelsföretagen då de i en ny rapport menar att förändringar i markanvändning och markkol bör inkluderas, liksom relevanta delar av livsmedelskedjan. Vi uppmanar dem att faktiskt ta fram en aktuell livscykelanalys med systemgränser som går i linje med den samordnade livsmedelsbranschens krav. Det är olika metodval som är gjorda och det går inte att slänga upp olika klimatsiffror utan att gräva djupare i vad de faktiskt inkluderar eftersom det skiljer mycket om man bara tittar på exempelvis gårdsnivå eller ända till butiksled. I Köttguiden har vi nu jämfört alla köttslag på samma sätt.

Påstående 2: Tillväxthastigheten är inte en nyckelfaktor för god djurvälfärd.

Svensk fågel menar att WWF baserar sitt ställningstagande på gamla och utländska studier, och att de därmed inte går att överföra till svenska förhållanden. De påstår även att deras uppfödning inte har problem med benhälsa och att vi har gamla uppgifter gällande det.

AR: WWFs underlag är till exempel en forskningsrapport från 2019 från Danmark, där uppfödningen liknar den svenska och där djuren kommer från samma globala leverantör av kycklingar som i Sverige. Mycket av problemen med benhälsa är kopplade till avelsfrågan, därför är uppgifterna från den danska rapporten relevanta och kan överföras till svenska förhållanden. Det svenska fothälsoprogrammet för kycklingar fångar inte upp problemen med benen som beror på snabbväxande raser. Det finns en svensk studie från branschen från 2007 som bekräftar att det då fanns problem med benen för de snabbväxande raserna, och det finns ingen mer aktuell rapport än så. Det är snarare Svensk Fågel som rör sig med gamla uppgifter och vi välkomnar att de tar fram nya rapporter som bygger på forskning där de belägger sina påståenden istället för att kritisera WWF.

Påstående 3: Svensk kyckling är mer klimatsmart idag än för två år sen – det är konstigt att svensk kyckling går från grönt ljus till gult på klimatbedömningen i Köttguiden.

AR: WWF säger inte att svensk kyckling har blivit sämre klimatmässigt, men i Köttguiden har klimatkriteriet blivit striktare då vi befinner oss mitt i en klimatkris. Och då faller kycklingen ner på gult i klimatbedömningen. Anledningen till att Svenskt Sigill Klimatcertifierad kyckling får grönt ljus är till största del de krav som finns gällande kolinlagring som börjar gälla 2022. Vi har svårt att se att hela den svenska kycklingindustrin når upp till detta, men om så är fallet så inkluderar vi gärna det i guiden! Men, i dagsläget finns det ingenting publicerat kring detta. Det är såklart jättebra att 97 procent av Svensk Fågels gårdar värms upp med förnybar energi. Energianvändningen i SLUs siffror baseras på den studie som togs fram 2019 (Moberg 2019), när denna studie togs fram fördes en dialog mellan Svensk Fågel och SLU men inga uppdaterade data gick att få fram, om det nu finns publicerade data på detta så är vi glada att uppdatera detta. Detta skulle dock inte förändra klimatbedömningen till grönt ljus.

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 18/11/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se