Lyckligtvis blev situationen på Borneo inte lika allvarlig som vi hade 2015/2016 då det brann väldigt mycket. Borneo och även Sumatra (där vi har liknande situation) består till stora delar av torvmarker med torvlager på många meter. I naturligt tillstånd är dessa täckta med ett frodigt täcke av träd och växter, alltså en riktig regnskog. Dessa torvskogar är bra på att hålla vatten och är för det mesta också helt täckta av vatten.
Det som gör att vattnet kan hållas kvar är alla rötter från träd och växter. Ett sådant fungerande ekosystem klarar en El Niño-torka utan några större problem och omfattande bränder är extremt sällsynta. Många av dessa känsliga torvmarker har man dock försökt ställa om till odlingsbar mark, till exempel för ris eller oljepalmer. Då tas träden bort och torvmarken dikas ut. Med det menas att man gräver diken för att föra bort vatten så att det ska bli möjligt att odla. Detta har man i Indonesien gjort på enorma arealer och det finns i dag tusentals kilometrar med kanaler och diken. Det är alltså denna förstörelse som ligger till grund för att det så ofta och omfattande brinner på Borneo och Sumatra.
Hur vi förbereder oss
Nationalparken Sebangau, där mycket av WWFs arbete med att rädda orangutangerna utförs, är ganska oförstörd. Men områdena runt omkring är kraftigt avskogade och utdikade. Mycket av våra insatser går ut på att försöka att återställa ekosystemen och få tillbaka vattennivåerna i skogen. Det gör vi på flera olika sätt. Bland annat genom trädplantering men också genom att helt enkelt bygga dammar i de största kanalerna. På så vis kan man dämpa avvattningen och med tiden kommer träden tillbaka och ekosystemet återbildas. Men det tar lång tid.
Att bygga dammar är kostsamt och komplicerat men under det senaste året har WWF tillsammans med flera lokala byar lyckats bygga 308 dammar, något som vi är väldigt stolta över och kommer att fortsätta med. Det här hjälper långsiktigt till att minska bränderna och återställa ekosystemet. Andra mer direkta åtgärder vi arbetat med under året för att skydda Sebangau från brand är att vi grävt och konstruerat 155 vattenkällor att ta vatten ifrån vid eventuella bränder. Vi har även tillsammans med lokalbefolkningen organiserat brandbekämpningsberedskap, typ lokala brandkårer. Vi har också hållit flertalet utbildningar för lokalbefolkningen om hur man hanterar eld och bekämpar den. Allt detta har gjorts möjligt med hjälp av insamlade medel från er faddrar och andra givare.
Vi hoppas att WWF även kommande år ska kunna försvara Sebangau så att den kan fortsätta att vara ett tryggt hem åt de cirka 6 000-7 000 orangutanger som bor här.
