Pressmeddelande|18 Apr, 2019|Pressmaterial

EU:s fiskeripolitik klarar inte målen till 2020

EU:s fiskepolitik är inte hållbar och klarar inte att bevara fiskbestånd eller biologisk mångfald. Bara en av 46 åtgärder – ett administrativt system för att registrera fiskefartyg – har genomförts av alla 28 medlemsländer. Det visar WWF i en färsk granskning inför EU-valet.     

– Förväntningarna har varit stora på att EUs fiskepolitik skulle bryta den negativa trenden och bidra till ett mer hållbart fiske. Sorgligt nog är 50 procent av fiskbestånden överfiskade i Östersjön, 41 procent i Nordostatlanten och 90 procent i Medelhavet[1]. Ländernas politiska vilja att förverkliga målen har varit alldeles för dålig, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.

EUs gemensamma fiskeripolitik (GFP) som EU- parlamentet var med och förhandlade fram 2013 ska se till att allt fiske och fiskodling bedrivs miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart senast 2020. Det innebär bland annat att bestånden av fisk ska vara hållbara och att fisket enbart får ske på ett sätt som inte skadar havsmiljön och de arter som lever där.

Ett hållbart fiske kan endast uppnås med en effektiv förvaltning och fungerande fiskerikontroll. WWF har länge påtalat den bristande kontrollen till havs. Trots att det finns EU-medel att söka för kontrollåtgärder har endast 28 procent av dem använts runtom i Europa[2]. WWF har även granskat hur många inspektioner som genomförts i Sverige. 2018 kontrollerades 0,9 procent av fisketurerna[3], vilket kan jämföras med andelen kontrollerade fisketurer i Danmark[4] och Tyskland[5] 2017 som var 0,8 procent respektive 0,3 procent.
– Det är uppenbart att medlemsländerna inte tar den gemensamt bestämda fiskeripolitiken på allvar. Här behöver EU se till så att alla länder skärper till sig och ökar kontrollerna ute till havs, säger Karin Glaumann, sakkunnig fisk och marknad på WWF.

Att oönskad fisk slängs tillbaka i havet och dör (så kallat utkast) har länge varit ett problem. Från och med 1 januari i år gäller krav på landningsskyldighet i alla fisken. Det innebär att fiskefartyg måste ta alla fiskarter som regleras med kvot in till hamn. Men trots det fortsätter utkast att ske[6]. Utkastnivåer varierar mycket mellan olika fisken, från nära noll i pelagiskt fiske (fiske i den fria vattenmassan) till upp till 50 procent i fisket på bottenlevande arter[7].

Länder kan ansöka om stöd från EU:s havs- och fiskefond för att utveckla mer selektiva fiskemetoder och införa kameraövervakning på båtarna. Men hittills har en mycket liten andel av de öronmärkta pengarna använts. De flesta länder har utnyttjat mindre än 10 procent av de tillgängliga medlen.

För att säkra återväxten av fiskbestånd behöver lek- och uppväxtområden för fisk skyddas. Hittills har inga gemensamma förslag om fiskefria områden lämnats in till EU-kommissionen[8]. En del medlemsländer, bland annat Sverige, har infört tidsbegränsade geografiska fiskerestriktioner på nationellt vatten[9], vilket är bra. Men det behövs även större regionala områden som skyddas gemensamt av EUs medlemsländer. Fiskefria områden är inte bara bra för fisken, utan för ekosystemen som helhet eftersom de även skyddar fiskens livsmiljö och andra arter som finns där.

EU-parlamentet har nyligen röstat för ett förslag om att återinföra subventioner för att förnya och modernisera fiskeflottan[10]. Om förslaget går igenom strider det mot målet i den gemensamma fiskeripolitiken att minska överkapaciteten i EUs samlade fiskeflotta. Fångsterna i EU är två till tre gånger större än vad som anses vara långsiktigt hållbart.

–Det är hög tid att våra politiker inser att en ekonomiskt, socialt och ekologiskt bärkraftig fiskesektor och levande kustsamhällen inte kan uppnås om man inte slutar att lägga skattemedel på nya, effektivare fiskebåtar som riskerar fortsatt överfiske, säger Karin Glaumann.

Den kommande mandatperioden blir den första då den gemensamma fiskeripolitiken ska vara helt genomförd. Med ett knappt halvår kvar till deadline är det bråttom. De nya EU-parlamentarikerna blir delaktiga i lagstiftnings- och budgetarbetet och kan spela en viktig roll i utvecklingen mot ett hållbart fiske.

WWF uppmanar politikerna i EUs medlemsländer att:

•          Följa den bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet (ICES) när fiskemöjligheterna beslutas

•          Ta hänsyn till hur förbudet mot utkast efterlevs när fiskekvoterna sätts.

•          Införa moderna elektroniska övervakningssystem på båtarna

•          Säkerställa att landningsskyldigheterna (utkastförbud) genomförs och införa sanktioner mot fartyg som bryter mot dem.

•          Inrätta effektiva fiskefria områden nationellt och regionalt för att skydda lek- och uppväxtområden.

•          Investera mer i utveckling av selektiva och skonsamma fiskeredskap.

FAKTA FISKERIPOLITIK I EU

WWF har granskat centrala delar (artiklar) i EUs gemensamma fiskeripolitik med anledning av att medlemsländerna ska nå målet om hållbara fiskebestånd till 2020.

Nedan följer en kort förklaring av de utvalda artiklarna samt länkar till de källor som WWF använt som underlag för sin granskning.

Artikel 2 anger de övergripande målen med fiskeripolitiken inklusive ett stort antal operativa principer och några mycket specifika mål. Det handlar bland annat om att successivt återställa och bevara populationer av fiskbestånd som kan ge långsiktigt hållbar avkastning genom att begränsa fiskedödligheten till 2015 om möjligt, och senast till 2020.

Källa: Scientific, Technical, Economic Committee for Fisheries STECF (2018) Monitoring of the performance of the Common Fisheries Policy https://stecf.jrc.ec.europa.eu/reports/cfp-monitoring/-/asset_publisher/oz5O/document/id/2092147?inheritRedirect=false&redirect=https%3A%2F%2Fstecf.jrc.ec.europa.eu%3A443%2Freports%2Fcfp-monitoring%3Fp_p_id%3D101_INSTANCE_oz5O%26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3Dcolumn-2%26p_p_col_pos%3D1%26p_p_col_count%3D2

Artikel 8: EU ska identifiera lämpliga återhämtningsområden för fisk. Utanför 12 nautiska mil från kusten (22 kilometer) måste fiskerestriktioner förhandlas fram gemensamt mellan alla länder i zonen samt med EU- kommissionen.

Källa: http://www.europarl.europa.eu/sides/getAllAnswers.do?reference=E-2017-000640&language=EN

Fiskefria områden i Sverige: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/radgivning/fiskefria-omraden/

Artikel 15: Obligatorisk landningsskyldighet gäller för alla arter som har kvotplikt (en infasning har skett successivt sedan 2015). Fångsterna ska tas ombord och behållas på fiskefartygen, registreras, landas och räknas av från kvoterna.
Källa: SWD (2017) 256 final, Commission Staff Working Document Accompanying the document Communication for the Commission on the State of Play of the Common Fisheries Policy and Consultation on the Fishing Opportunities for 2018 (COM(2017) 368 final) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52017SC0256&from=EN

Uhlmann et al (2019), The European Landing Obligation –

Reducing Discards in Complex, Multi-Species and Multi-Jurisdictional Fisheries, https://www.springer.com/us/book/9783030033071

Artikel 36, 37 och 39 berör fiskerikontrollen och dess genomförande.

Kontrollen ska samordnas mellan länder, vara riskbaserad och inbegripa användning av effektiv teknik för att kontrollera tillgången till och kvaliteten på uppgifter om fisket.
Källor: Fiskerikontroll till havs, Sverige: https://www.kustbevakningen.se/globalassets/documents/media/trycksaker/arsredovisningar/kustbevakningens-arsredovisning-2017pdf

Danmark: https://fiskeristyrelsen.dk/media/10276/fisheries-inspection-2017.pdf
Tyskland: https://kleineanfragen.de/bundestag/19/5863-auswirkungen-der-gemeinsamen-fischereipolitik-auf-die-meeresumwelt

Länk till EU parlamentets betänkande och slutomröstning om fiskesubventioner: http://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-8-2019-0176_SV.html

För frågor, kontakta: 

Karin Glaumann, sakkunnig fisk och marknad, 073-159 94 15

https://www.wwf.se/personer/karin-glaumann/

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

—————————————————————————————

LÄNKAR

[1] https://stecf.jrc.ec.europa.eu/reports/cfp-monitoring/-/asset_publisher/oz5O/document/id/2092147?inheritRedirect=false&redirect=https%3A%2F%2Fstecf.jrc.ec.europa.eu%3A443%2Freports%2Fcfp-monitoring%3Fp_p_id%3D101_INSTANCE_oz5O%26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3Dcolumn-2%26p_p_col_pos%3D1%26p_p_col_count%3D2

[2] https://cohesiondata.ec.europa.eu/funds/emff

[3]https://www.kustbevakningen.se/globalassets/documents/media/trycksaker/arsredovisningar/kustbevakningens-arsredovisning-2017pdf

[4] https://fiskeristyrelsen.dk/media/10276/fisheries-inspection-2017.pdf

[5] https://kleineanfragen.de/bundestag/19/5863-auswirkungen-der-gemeinsamen-fischereipolitik-auf-die-meeresumwelt

[6] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52017SC0256&from=EN (sida 21)

[7] https://www.springer.com/us/book/9783030033071 (sida 31)

[8] http://www.europarl.europa.eu/sides/getAllAnswers.do?reference=E-2017-000640&language=EN

[9] https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/radgivning/fiskefria-omraden/

[10] http://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-8-2019-0176_SV.html

Senast ändrad: 2019-04-25

Dela den här artikeln

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se tills vidare om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.