Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|07 sep, 2022|Pressmaterial

Kalhuggning hotar skogsarter i Uppsala län

Uppsala är ett av de län i Sverige med flest antal hotade skogsarter. Sedan 1850-talet har 31 arter försvunnit i länet och i dag listas 315 arter som hotade av SLU Artdatabanken. Av dessa missgynnas minst 159 av kalhuggning. Bland annat hotas orkidén knärot och fjärilen skägglavmätare till följd av dagens skogsbruk.

Foto 17_Orkide Knärot_Ola Jennersten.jpg
Knärot är en av de hotade arterna.

– Vi behöver en skogspolitik och en skogsnäring som i helhet utgår från fakta och inte bara från tyckanden eller förhoppningar. För att bevara den biologiska mångfalden måste insatser till nu. Skyddsvärda skogar får inte kalhuggas och ett mer naturnära skogsbruk måste utvecklas, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.

SLU Artdatabanken har på uppdrag av WWF tagit fram information över hur många av landets hotade skogsarter (de Artdatabanken klassar som sårbara, nära hotade eller starkt hotade) som bevisligen påverkas direkt negativt av dagens kalhyggesbruk. De har också sett över vilka skogsarter som kan antas ha försvunnit till följd av skogsbruket.

Av Sveriges i dag 999 hotade skogsarter påverkas 394 direkt negativt av svenskt kalhyggesbruk. Nio av dessa bedöms ha försvunnit till följd av skogsbruket varav sex sedan 1950-talet. I Uppsala handlar det om 13 arter som försvunnit sedan 1850-talet, vilket kan kopplas till kalhyggesbruket, och 159 redan hotade arter som påverkas negativt av detsamma.

–Vi tolkar detta som en pågående utdöendeskuld, det vill säga att flera av dessa arter fortfarande finns men att de har dåliga förutsättningar att leva vidare som population i Uppsalas län såvida inte några insatser görs, säger Peter Roberntz, skogsexpert vid WWF.

Bland de arterna som hotas i Uppsala finns orkidén knärot, den naturskogsberoende fjärilen skägglavmätare och raggtaggsvamp som lever i symbios med tall och gran.

– Vi ser att delar av skogsnäringen har börjat att ta detta på allvar, men långt ifrån alla. Svenska politiker måste samtidigt ta sitt ansvar om de på allvar vill bevara den biologiska mångfalden, säger Peter Roberntz.

– Regeringen måste tydligt peka ut vilka myndigheter eller institutioner som har ansvar att samordna uppföljningen om skogens biologiska mångfald. Information och data som är utspridd behöver samlas och analyseras, säger Peter Roberntz.

När samhället förlorar arter som svampar, lavar, skalbaggar och fjärilar, riskerar det att skapa obalans i ekosystemet och kostnader för hela samhället.

– Svampar är naturens doldisar som spelar en stor roll för andra arter men också för skogsekosystemens kol- och näringsomsättning. Vissa bryter ned organiskt material medan andra bildar rotsystem (mykorrhiza) med träd. Svampen tillför vatten och näringsämnen som i gengäld ger kolhydrater från växtens fotosyntes. Skogar på våra breddgrader är beroende av dessa mykorrhizasvampar, säger Peter Roberntz.

Fakta:

Uppsala läns landareal består till 66 procent av skog. I Uppsala finns det 315 hotade skogsarter varav 159 är direkt hotade av kalhyggesbruket. I länet har 31 arter försvunnit sedan 1850, varav minst 13 inte skulle kunna återetablera sig med dagens kalhyggesbruk.

I Sverige har kalhyggesbrukets dominans drivits på av den industriella utvecklingen. Först genom en framgångsrik sågverksindustri och sedan en omfattande massa- och pappersindustri.

Enligt senaste bedömning av SLU Artdatabanken från 2020 har Sverige idag 2041 rödlistade arter för vilka skogen är en viktig livsmiljö. Det är en ökning med 13 procent jämfört med bedömningen 2015.

Kartläggningen har utförts av SLU Artdatabanken på uppdrag av WWF.

För mer info om rödlistan och hur hotnivån bedöms för våra svenska arter, läs här: Hur blir en art rödlistad? | SLU Artdatabanken

För frågor kontakta: Peter Roberntz, senior skogsexpert på WWF, tel 073 34 23 227, peter.roberntz@wwf.se Elisabet Ottosson, mykolog SLU Artdatabanken, tel 018 67 27 45, 076 426 36 27 Troy Enekvist, pressekreterare WWF, tel 076 06 85 006, troy.enekvist@wwf.se

Dela gärna:

Senast ändrad 07/09/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se