Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|19 jun, 2019|Pressmaterial

Nu börjar algblomningen – bottendöden rekordstor

Enligt SMHI har nu den första algblomningen drabbat Östersjön. Höga halter av fosfor från framförallt lantbruket och döda bottnar i kombination med sommarvärmen är drivande faktorer. Algblomningen är ett tydligt och allvarligt tecken på att Östersjön inte mår bra, men lösningar finns inom räckhåll om vi arbetar tillsammans, säger WWF.


Algblomning i Östersjön. Foto: Pävi Rosqvist, WWF Finland.

– Att Östersjön är ett sjukt hav blir kanske allra tydligast för oss varje sommar när vi möts av algblomning och igenslammade vikar. Länderna runt Östersjön måste arbeta tillsammans och leva upp till sina löften. Vi måste kraftigt minska utsläppen av övergödande ämnen om vi ska kunna rädda Östersjön, säger Peter Westman, biträdande generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Algblomningen har nu börjat i området runt Gotland och en viss ytansamling har bildats. När blomningen når kusten är i dagsläget oklart då tillväxt och spridning är beroende av väder och vind.

Näringsläckaget från främst lantbruket är den största källan till övergödningen, som i sin tur leder till ökad algblomning och bottendöd. Det är sedan länge känt att Östersjön nu har en bottenyta dubbelt så stor som Danmark som är helt syrefri. Enligt SMHI är nu omkring 60 000 kvadratkilometer av botten helt syrefri, vilket är den sämsta siffran någonsin.

Ett sätt att minska jordbrukets näringsläckage till Östersjön är att återskapa och anlägga våtmarker som fångar upp fosfor och därmed bidrar till att minska övergödningen. Även anläggning av kantzoner för att skilja åkermarken från vattendrag samt mindre gödsling bidrar till att minska näringsläckaget.

– Det är viktigt både för miljön och den ekonomiska utvecklingen i regionen att vi ställer om till ett mer östersjövänligt lantbruk. Men för att lyckas med det måste politiker, företag och konsumenter uppmuntra och stötta de bönder som ställer om. Förändring måste ske på alla nivåer om vi vill se mindre av algblomningarna under framtida somrar, säger Anders Alm, östersjöexpert på WWF.

Övergödningen i kombination med ett för hårt fisketryck och parasiter har gjort att torsken i Östersjön är under stark press och riskerar att försvinna för alltid. WWF ser mycket positivt på regeringens förslag att stoppa torskfisket under 2019, så att beståndet får chans till återhämtning. Rovfiskar som torsken spelar en viktig roll i näringskedjan och bidrar till att hålla ekosystemet i balans och algblomningen på en lägre nivå.

Läget i Östersjön är allvarligt men mycket arbete görs för att vända utvecklingen. Våra reningsverk blir allt mer effektiva och kan ta bort uppemot 97 procent av all fosfor i avloppsvattnet, vilket lett till att utsläppen från land har minskat. Sedan i år är det också förbjudet för passagerarfartyg att dumpa sitt avloppsvatten i havet.

FAKTA:

Om Östersjön 
Östersjön är ett innanhav med bräckt vatten som gränsar till nio länder. Östersjön bidrar med mat, jobb och turism – men räknas idag till ett av världens mest förorenade hav. Bland hoten finns övergödning, överfiske, ökande sjöfart och utsläpp av miljögifter, där övergödningen ses som det största hotet.

Läs mer om bottendöden här.

Så jobbar WWF för Östersjön
WWF arbetar för att stoppa övergödningen och farliga utsläpp, skydda viktiga områden, stoppa ohållbart fiske, skapa säkrare sjöfart och minska oljeutsläpp.

WWF arbetar för att öka medvetenheten om de problem Östersjön står inför, och för att skydda från överfiske, nedskräpning, klimatförändringar, föroreningar och exploatering. WWF arbetar med att engagera våra politiker i Östersjöfrågan, inte bara i Sverige utan i alla Östersjöländerna. Det krävs att alla som lever och verkar kring vårt unika innanhav ändrar beteende och förhållningssätt. Läs mer om här.

WWF vill att:

  • Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten tar fram en handlingsplan för att minska påverkan från jordbruket, som står för största bidraget till övergödningen.
  • Östersjöländerna lever upp till sina åtaganden i den gemensamma aktionsplanen för Östersjöns miljö (Baltic Sea Action Plan) och kraftigt minskar sina utsläpp av växtnäringsämnen och minskar användningen av handelsgödsel.
  • Östersjöländerna gör mer för att stoppa jordbrukets näringsläckage och minska avloppsvatten från mindre samhällen och enskilda hushåll som rinner ut i havet.
  • EU:s Avloppsreningsdirektiv från 1991 uppdateras till dagens tekniknivå.

Detta kan du som privatperson göra för Östersjön:

  • Använd endast miljömärkt bottenfärg till båten
  • Se till att tömma toalettvattnet från din båt i hamn
  • Har du enskilt avlopp till huset eller sommarstugan? Se till att det följer de senaste bestämmelserna.
  • Skrubba rent klippor undervatten som är bevuxna med fintrådiga alger. Då får blåstångslarverna en ren plats att sätta sig fast på. Blåstången är Östersjöns viktiga skogar och bidrar till att vattnet renas.
  • Var noga med att slänga skräp i papperskorgen och panta dina flaskor och burkar.
  • Bli Östersjöfadder hos WWF och hjälp oss i vårt arbete med att väcka liv i Östersjön

För bilder och mer info:

www.wwf.se/pressrum

För frågor, kontakta:

Anders Alm, Östersjöexpert WWF, 072-501 04 87,
anders.alm@wwf.se

Cecilia Gustavsson, pressekreterare WWF, 073 514 34 98
cecilia.gustavsson@wwf.se

Dela gärna:

Senast ändrad 12/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se