Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|01 jun, 2023|Pressmaterial

Ny rapport efterlyser nya mått på ekonomisk utveckling

Den 1 juni släpper Världsnaturfonden WWF en rapport som belyser dagens sätt att mäta ekonomisk utveckling och som lyfter naturens betydelse för ekonomin och samhället. Rapporten är en del av WWFs ekonomiska forum, en ny satsning för att främja kunskapsutbyte mellan ekonomer, företagsledare, politiker, forskare och naturvetare om sambanden mellan ekonomin och naturen.

_WW1253296.jpg
Styggforsens naturreservat. Fotograf: Ola Jennersten

– All ekonomisk aktivitet är beroende av och har påverkan på naturen, men den kopplingen görs inte i det ekonomiska systemet eller beslutsfattandet idag. Det innebär allvarliga finansiella risker för Sverige. Om vi ska ha en stabilsamhällsutveckling över tid måste dagens sätt att mäta och definiera ekonomi utmanas, säger Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF.  

Rapporten ”Ekonomin och naturen – Hur mäter vi ekonomisk utveckling?” menar attde ekonomiska och finansiella mått som samhället idag förlitar sig på inte tar tillräcklig hänsyn till de värden som naturen tillhandahåller, och därför riskerar att ge oss en falsk bild av den ekonomiska utvecklingen. 

Det handlar bland annat om finansiella institutioners exponering mot risker som inte är synliggjorda i deras portföljer, trots att de kan leda till stora ekonomiska förluster. Till exempel kanlivsmedelsproducenter få råvarubrist ochfastigheter bli översvämmade.På längre siktkanklimat- och naturrelateraderisker leda tillkonsekvenser för Sveriges BNP, vår finansmarknad, för företag såväl som för enskilda hushåll. 

 – Flera av de experter som vi intervjuat för rapporten gör paralleller till tidigare finansiella bubblor, som bland annat orsakatsav ofullständiga nyckeltaloch chocker till följd av oförutsedda händelser. Vi behöver hitta sätt som synliggör beroenden av och skador pånaturen – även om de inte alltid syns idag – eftersom de annars kan orsaka enorma kostnader och instabilitet i samhället, säger Magnus Emfel, chefsekonom, WWF. 

 I rapporten lyftsett antal hinder till att mäta naturens risker och påverkan; som att ingen ”äger” naturens resurser och att tidshorisontenför negativa miljöeffekter oftast är längre än den traditionellaresultatredovisningens tidshorisont. Samtidigt omnämns data som en möjliggörare –även om det är svårt att kvantifiera naturen sitter Sverige på stora mängder miljödata och redan idag används kvalitativa mått ifinansiella prognoser, ett ”bevis” på att data inte behöver vara perfekt. 

 Vidare pekar rapporten på behovet av politiska incitament och styrmedel för att få igång rapportering och mätning som inkluderar naturen i de finansiella nyckeltalen. Initiativ som CSRD och EUs taxonomi lyfts fram som positiva sett till transparens,mendet är tveksamt hur mycket de bidrar till att styra om finansmarknadens kapital, som idag i stor utsträckning går till verksamheter med betydande natur- och klimatrisker. Rapporten visar även på behovet av att ekonomiska experter och miljörörelsenbehöver öka sin förståelse för varandras områden. 

 – Rapporten ger inte nödvändigtvis alla svaren på hur en ”optimal” ekonomisk utveckling ser ut, men den pekar på luckorna i dagens befintliga system, ger rekommendationer och visar på åtgärder som ekonomiska beslutsfattare kan vidta för att hitta lösningar framåt, säger Magnus Emfel. 

För att få igången dialog om framtida åtgärder med experter och beslutsfattare inom näringsliv, politik och akademi, startar WWF nuett årligt återkommande ekonomiskt forum, där rapporten utgör årets diskussionsunderlag. Ambitionen är att få allt offentligt och privat kapital att bidra positivt till både naturen och samhället. 

 

 

Några av rapportens rekommendationer: 

 

Till aktörer som Finansdepartementet, Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet: 

  • Integrera mått för klimat och natur i redovisning av ekonomisk utveckling på samma sätt som i traditionell redovisning.Följ länder som Nya Zealandsom inkluderar ekosystemtjänster i nationella mått på ekonomisk utveckling. 
  • Redovisningen bör ge implikationer på prognoser och värderingar: Om företag gör något bra eller dåligt så bör det få ekonomiska konsekvenser, från marknaden och/eller från politiken. 
  • Ta till vara data som redan finns. Förbättra och utöka statistik på nationell nivå, till exempel företagsrelaterade data och data inom miljömålssystemet. 
  • Fördjupa arbetet med alternativa tillväxtmått. Driv denna utveckling i globala forum som IMF, EU och OECD. 

Till finanssektor och näringsliv: 

  • Integrera mått för klimat och natur i redovisning av ekonomisk utveckling på samma heltäckande sätt som traditionell redovisning. 
  • Använd tillgängliga och innovativa metoder och verktyg för att mäta påverkan på naturen, somWWFsRisk Filter Suite och CorporateBiodiversityFootprint. 
  • Mått och redovisning av klimat och naturen behöver inte vara monetära. Även icke-monetära mått inom andra områdenän klimat och natur bidrar till investeringsbeslut idag. 
  • Svenskt Näringsliv, genom BusinessEurope, stödjer gröna indikatorer till BNP. Bidra aktivt till dess vidare utveckling. 

 

Om rapporten ”Ekonomin och naturen – Hur mäter vi ekonomisk utveckling?”

Rapporten har tagits fram av Per Strömberg (fil dr), miljöekonom med mer är 20 års erfarenhet från bland annat UNDP och Naturvårdsverket,på uppdrag av WWF Sverige under oktober 2022 – maj 2023. Rapporten undersöker hur dagens sätt att mäta ekonomisk utveckling kan medföra risker för Sverige, på makro- och mikronivå. I rapporten sammanställs rön från tidigare rapporter, och resultat från tretton djupintervjuer med beslutsfattare och experter från politiken, finanssektorn och forskningen. 

Bland intervjupersonerna ses: Klas Eklund - Mannheimer Swartling, Jens Magnusson – SEB, Svante Mandell – Konjunkturinstitutet,Cecilia Hermansson - Klimatpolitiska rådet,John Hassler - Stockholms universitet, Johanna Farelius – Naturvårdsverket, Beatrice Crona – Stockholms universitet, Fredrik Nordström – Fondbolagens Förening, Susanne Arvidsson – Biopath, Susanna Roth – Statistiska Centralbyrån, Susanne Spector – Nordea, Marcus Svedberg – Folksam, Martin Ådahl -Centerpartiet. 

Ladda ner rapporten i sin helhet under "Dokument".

 

Om WWFs ekonomiska forum: 

Ett årligt återkommande forum, som startats av WWF juni 2023, där forskare, ekonomer, företagsledare, politiker och naturvetare bjuds in för att diskutera ekonomiska frågor ur ett svenskt perspektiv. 2023 kommer forumet att bestå av en serie rundabordssamtal där rapporten ”Ekonomin och naturen – Hur mäter vi ekonomisk utveckling?” ligger till grund för diskussionen. 

 

För mer information, kontakta: 

Magnus Emfel, chefsekonom på WWF, på +46705419802eller magnus.emfel@wwf.s

Anna Almberg, press, WWF, +46709816782 eller anna.almberg@wwf.se  

WWFs pressteam på 08-546 575 00 eller press@wwf.se 

 

 

 

Dela gärna:

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

Stöd oss

Gåvan som gör skillnad för djur och natur

Din gåva går till projekt för att stoppa utrotningen, verka för biologisk mångfald och göra insatser för att stoppa klimatförändringarna. För djuren, för naturen och för människan!

Ge en gåva

Bli WWF-vän medlem

Tack vare våra trogna naturvänner kan vi fortsätta kampen för djur och natur. Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

Bli medlem

Senast ändrad 01/06/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se