Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|01 jul, 2022|Pressmaterial

Ökad press på dagfjärilar – flera arter har försvunnit regionalt

Hoten mot dagfjärilarna och den biologiska mångfalden fortsätter. Veronikanätfjäril och kronärtsblåvinge befaras vara nationellt utdöda och många andra har minskat kraftigt. Nästan en tredjedel av dagfjärilsarterna är rödlistade och bland dem har apollofjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril gått ned kraftigt. Det är tecken som måste tas på allvar, säger SLU Artdatabanken och WWF.

Apollofjäril fastlandet Foto Ola Jennersten WWF.PNG
Apollofjäril på fastlandet. I Sverige finns arten främst på Gotland, enligt Artdatabanken. En underart finns även i Stockholms södra skärgård och i skärgården mellan Västervik och S:t Anna. Foto: Ola Jennersten

Insekter som bin, fjärilar och skalbaggar är viktiga pollinatörer och många växter är helt beroende av dem. Dagfjärilarnas livsmiljöer har successivt minskat under 1900-talet genom omställningen till ett mer storskaligt jord- och skogsbruk. En stor del av de blomrika gräsmarker som är viktiga för dagfjärilarna har försvunnit. Bara en procent av ängarna och tio procent av naturbetesmarkerna finns kvar.

– Både forskning, data från Svensk Dagfjärilsövervakning och spontanrapportering till Artportalen bekräftar minskningen. Vissa har försvunnit från stora delar av sitt tidigare utbredningsområde och sju arter från fem eller fler län. Det handlar bland annat om apollofjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril, säger Mikael Svensson, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken.

 

De nya uppdaterade rönen om läget för dagfjärilarna finns i en ny rapport, ”Utarmning och utdöende – tillståndet för rödlistade dagfjärilar och bastardsvärmare”, som släpps idag av Artdatabanken och WWF.

Att jobba med landskapsplanering och grön infrastruktur är viktigt för att bevara dagfjärilarnas livsmiljöer.

– Innan en art försvinner nationellt har regionala minskningar skett, så vi måste ta läget på stort allvar, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

Stora insatser på landskapsnivå och konkreta åtgärder lokalt krävs för att vända den negativa trenden, inte minst genom ett miljöinriktat jordbruksstöd. Bin, fjärilar, skalbaggar och fladdermöss spelar stor roll för produktionen av mat och människans överlevnad. Pollineringen är oerhört viktig för matproduktionen, böndernas försörjning och den biologiska mångfalden.

– Restaurering och skötsel av ängs- och naturbetesmarker är viktigast. Flexibla miljöstöd behövs så att åtgärderna kan anpassas till de mest hotade arterna. Det krävs ett bra utformat och välfinansierat nationellt restaureringsstöd som just nu håller på att tas fram, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF.

Den 22 juni presenterade EU-kommissionen ett förslag till restaureringslag med tydligare krav för bland annat gräsmarker. Att storskaligt återskapa natur är helt nödvändigt för att vända trenden för biologisk mångfald.

– EUs förslag till regelverk kan få stor betydelse för gräsmarkerna och gynna ett stort antal arter, inte minst dagfjärilar, säger Emelie Nilsson.

Ladda ned rapporten här: https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/38.-utarmning-och-utdoende/utarmning-och-utdoende.pdf

Hur står det till med våra rödlistade dagfjärilar och bastardsvärmare? | SLU Artdatabanken

Fakta: I Sverige finns cirka 2 700 bofasta arter fjärilar, varav 110 är dagfjärilar. Av världens cirka 160 000 beskrivna fjärilsarter är bara cirka 17 300 dagfjärilar. Var femte fjärilsart och nästan var tredje dagfjärilsart i Sverige är rödlistad. 18 dagfjärilsarter (16 procent) är hotade och finns i någon av kategorierna Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) eller Akut hotad (CR) enligt SLU Artdatabanken 2020.

Skåne har störst antal rödlistade arter men också Östergötland och länen runt Mälaren har många. I Skåne har nio dagfjärilsarter försvunnit, vilket är högst i landet. Även mellan- och skogsbygderna i södra och mellersta Sverige – främst Sydsvenska höglandet och Bergslagen – har förlorat påfallande många arter. Endast Norrbottens och Västerbottens län har ännu inte förlorat rödlistade bofasta dagfjärilar.

WWF jobbar med att bevara mnemosynefjäril i projekt Roslagshagar tillsammans med Upplandsstiftelsen och Naturbeteskött i Sverige som får stöd av KF Stockholm. Nordens Ark är med i ett uppfödningsprogram för mnemosyne- och fetörtsblåvinge.

Varför är pollinerarna så viktiga?

Cirka 30 procent av det vi äter är beroende av pollinerande insekter och andra djur. Bin, humlor, fjärilar, skalbaggar, getingar och flugor spelar stor roll liksom fåglar, fladdermöss och andra däggdjur i andra delar av världen. Utan pollinatörer skulle en mängd växter inte kunna föröka sig.

Rapporten finns här: Utarmning och utdöende – rapport från SLU Artdatabanken & WWF

För frågor, kontakta: Emelie Nilsson, sakkunnig svensk naturvårdspolicy WWF, 0763-147 958

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

Mikael Svensson, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken, 070-684 27 14

Sofia Blank, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken, 072-5667889

Karin Ahrné, miljöanalysspecialist och ansvarig för fjärilar vid SLU Artdatabanken, 073-823 76 34

Dela gärna:

Senast ändrad 04/07/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se