Sveriges förslag till ny jordbrukspolitik har fått skarp kritik av EU-kommissionen för bristande ambition på miljö- och klimatområdet. Ändå vill inte regeringen ändra någonting. Det duger inte – regeringen måste göra något åt detta, anser WWF.
Åkerlandskapet idag saknar biologisk mångfald. Att införa en miljöersättning för vallodling, som på högra bilden, bidrar till kolinlagring i jorden- och biologisk mångfald. Foto: Getty Images och Ola Jennersten
EU-kommissionen har granskat Sveriges förslag till ny jordbrukspolitik, som omfattar drygt 60 miljarder kronor. Slutsats: icke godkänd.
– Regeringen måste ta kritiken från EU-kommissionen på större allvar och inse att även Sveriges skattebetalare förväntar sig en grönare, rättvisare och mer klimatvänlig jordbrukspolitik, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.EU-kommissionen skriver i sin granskning att Sverige behöver ändra sitt förslag och överväga nya åtgärder för att öka kolinlagringen, stärka biologisk mångfald och minska utsläppen från animalieproduktionen. WWF anser att det finns ett antal åtgärder som regeringen snabbt kan införa för att vässa miljö- och klimatprestandan i jordbrukspolitiken. Det handlar om att införa en miljöersättning för vallodling, som är den gröda som lagrar in mest kol i jorden av alla jordbruksgrödor.
– Vi behöver betala bonden för det klimatarbetet. På så sätt stärker vi även ekonomin för de företag som håller betande djur, vilket är viktigt för den biologiska mångfalden, säger Jenny Jewert.
WWF vill också att regeringen inför en miljöersättning för att odla blommor för pollinatörer.
– Det finns ett färdigt förslag från Jordbruksverket, så det skulle vara enkelt att införa. Vi blev väldigt förvånade över att det stödet ströks i regeringens förslag, säger Jenny Jewert.
Ytterligare stöd som skulle bidra till ökad hållbarhet och stärka beredskapen i svenskt jordbruk är odling av proteingrödor för både djurfoder och humankonsumtion. För att öka miljöprofilen på nötkreatursstödet borde det enbart betalas ut för djur som fått beta, och inte till djur som fötts upp i stall. Ersättningen till de biologiskt artrika naturbetesmarkerna måste höjas ytterligare. Sverige får också kritik för att inte mer kraftfullt omfördela direktstöd till mindre jordbruksföretag, och WWF menar att regeringen måste hitta sätt att motverka strukturomvandlingen mot färre och större produktionsenheter.
Regeringen har i ett första svar till EU-kommissionen avfärdat möjligheten att införa ytterligare miljöersättningar eller göra ändringar i övrigt, eftersom det skulle spräcka tidsplanen för att införa den nya jordbrukspolitiken från år 2023.
– Att skylla på att vi måste hålla tidsplanen duger inte. Det finns bra förslag på bordet och det finns tid att införa dem, om den politiska viljan finns, säger Jenny Jewert.
Regeringen ska innan sommarsemestrarna ge ett mer detaljerat svar till EU-kommissionens kritik.
Läs WWF:s öppna brev till Anna-Caren Sätherberg här.Fakta jordbrukspolitik:
-
År 2023 ska den nya jordbrukspolitiken börja gälla.
-
Budgeten omfattar cirka 60 miljarder totalt (år 2023-2027).
-
EU-kommissionen har granskat Sveriges förslag till ny jordbrukspolitik och regeringen ska svara på EU-kommissionens kritik innan sommaren.
-
Den nya jordbrukspolitiken väntas bli godkänd under hösten.
För mer information, kontakta:
Jenny Jewert, jordbruksexpert, Världsnaturfonden WWF tel: 073-642 32 02 Nina Schmieder, pressekreterare, Världsnaturfonden WWF nina.schmieder@wwf.se, tel: 0735-86 26 22