Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|16 jun, 2022|Pressmaterial

WWF: Stöd från lokalsamhällen nödvändigt för tigrarnas överlevnad

I juli inleds förhandlingar i New Delhi om det kommande globala tolvårsprogrammet för att bevara tigrar. WWF uppmanar regeringar i de länder där vilda tigrar finns att lyssna på de som bor närmast kattdjuren när nya planen görs. 


Mahua Pramanik och Ashima Halder bär biodlingshattar när de kontrollerar sina nya bikupor i Sundarban i Indien. Tidigare samlade de vildhonung i mangroveskogen och då riskerade de att hamna i konflikt med vilda tigrar. Foto: Thammai Bhadari

– Det är förstås goda nyheter att antalet vilda tigrar ökar, men det innebär också utmaningar för människor att kunna leva tillsammans med dem. Men möjligheterna är många när vi inkluderar de som bor nära tigrarna i besluten. Vi måste se till att deras behov och kunskap tas med i planerna framöver, säger Louise Carlsson, WWFs tigerexpert. 

Nästan 47 miljoner människor delar sina hem med tigrar i Asien. WWFs nya rapport uppmanar regeringarna i dessa länder att prioritera samexistensfrågor mellan människa och tiger när planerna ska göras för tigrar de kommande tolv åren. 

Även om tigern har utrotats i flera länder i Sydostasien, har siffran nästan fördubblats i vissa sydasiatiska länder. Framgången beror till stor del på det arbete som gjorts i byar för att skydda tigrarna, men WWFs rapport visar att detta stöd inte bör tas för givet.  

I Indien lever cirka 32 miljoner människor i tigerområden och där finns kanske över 70 procent av världens återstående vilda tigrar. Det finns flera lyckade projekt där byborna förändrat sina vanor till förmån för både sig själva och tigrarna. Ett exempel är ett samarbete mellan WWF, Sundarbans biosfärreservat och Discovery Communications India. 

Mahua Pramanik och hennes man är en av cirka 80 familjer som är engagerade i ett honungskooperativ som satt upp bikupor i säkra, stängslade områden i utkanten av skogen. De har tidigare samlat vildhonung i skogen, med fara för sina liv. Utanför Mahuas by strövar runt 100 tigrar i den djupa mangroveskogen. 

 – Det är mycket säkrare att göra på det här sättet och bina samlar fortfarande pollen från mangroveträden så honungen behåller sin höga kvalitet, säger hon. 

– Om tigrarna inte fanns skulle folk förstöra skogen genom att hugga ner alla träd för att försörja sig. Då skulle ekosystemen förstöras och skador från stormarna bli ännu värre, säger Mahua Pramanik.  

Rapporten visar att utrymmet för tigrarna minskar i takt med att antalet kattdjuren ökar. Det beror bland annat på att allt fler vägar byggs och de skär in och delar av tigerområdena. Klimatförändringar påverkar också genom att jordbruksmarker och våtmarker torkar ut. Torkan leder till en ökning av antalet konflikter mellan människor och vilda djur som då inte sällan söker sig närmre byarna i jakt på vatten.  

–   De länder som tidigare lyckats med att öka antalet tigrar genom skyddade områden behöver nu också säkra strategier för samexistens utanför dessa områden. Om de ​​kan få till det rätt, då har vi ännu en viktig lärdom för hur man kan leva tillsammans med stora rovdjur. Även i Sverige kan vi lära oss av detta –   om hur vi kan leva med stora rovdjur som vargar, avslutar Louise Carlsson, WWFs tigerexpert.  

WWFs rekommendationer för vad regeringar i länder med tigrar måste göra: 

  • Anta väldefinierade och mätbara mål för samexistens mellan människa och tiger i nästa tigerprogram (Global Tiger Recovery Program 2023-2034), och koppla strategierna till agendan för hållbar utveckling. 

  • Utöka möjligheten för lokalbefolkningen att vara med i beslutsfattandet om hur tigrarna ska bevaras  och skapa nya forum för direkt dialog med "tiger"-samhällen på alla förvaltningsnivåer (lokala, nationella, regionala). 

  • Utforma policys i samråd med de som bor nära tigrarna för att minska kostnaderna och öka fördelarna med att leva med tigrar. Erkänn den avgörande roll som urfolk och lokala samhällen spelar för att upprätthålla tigerpopulationerna. 

  • Öka investeringarna för att bevara tigrar utanför de traditionella skyddade områdena bland annat genom att skapa nya områden som skyddas och förvaltas av lokalbefolkningen. 

Om Global Tiger Recovery Initiative 

Global Tiger Initiative (GTI) lanserades 2008 som en global allians av regeringar, internationella organisationer, civilsamhället, naturvårds- och forskarsamhällen och den privata sektorn, med syftet att arbeta tillsammans för att rädda vilda tigrar från utrotning. Det strävar efter att ge tigerländer möjlighet att ta itu med hela spektrumet av hot, såväl inhemska som de som är gränsöverskridande till sin natur, och arbeta mot ökad ekonomisk hållbarhet genom att integrera bevarandemål i utvecklingen. 

Exempel på lyckade samexistensprojekt med tigrar, som vi har bilder och videos om:

1. SUNDARBANS 

Mahua och de andra honungssamlarna 

Mahua Pramanik bor med sin familj på den västra bengaliska sidan av Sundarbans. Hon kommer från en lång rad moulis – traditionella vilda honungssamlare. 

Tragiska berättelser om möten mellan människor och tiger är relativt vanligt förekommande. Så vad görs för att ge människor ett alternativt sätt att försörja sig? Ett som inte kommer att föra dem ansikte mot ansikte med de berömda Sundarbans "människoätare"? 

Lär dig hur Mahua och hennes moulis förändrar sin traditionella praxis för att skydda dem från tigrar och säkra deras framtid. 

VI HAR SKRIFTLIG BERÄTTELSE | VIDEO | 1 MIN TEASER | BILDER 

2. PILIBHIT TIGER RESERVAT

Atul Singh och hans Bagh Mitras (tigerns vänner) 

Hur kan miljontals människor leva sida vid sida med vår planets mäktigaste kattdjur? 

Ingenstans är denna fråga mer självklar än i Indien. I denna stora och mångfaldiga nation lever redan cirka 32 miljoner människor i tigerhabitat som rymmer över 70 % av världens återstående vilda tigrar. 

Vid foten av Himalaya finns Indiens Pilibhit tigerreservat. Här har antalet tigrar mer än fördubblats under det senaste decenniet, men med otydliga gränser mellan tigerområdena och mänskliga bosättningar blev området en hotspot för konflikter mellan människor och tigrar. 

Ett team av tigerspårare har vänt utvecklingen av konflikter och har hittat ett sätt att hjälpa människor och tigrar att samexistera. Det arbetet leds av den karismatiske Mr Atul Singh, vars farfar var en berömd tigerjägare – vilket inspirerar Atul att anta ett nytt förhållningssätt för att ta itu med besvärliga tigrar. 

År 2020 fick Pilibhit Tiger Reserve TX2 Award för sitt arbete med att skydda tigrar. Bagh Mitra-programmet startade samma år. Det finns nu 200 tigervänner som hjälper människor och tigrar att samexistera. 

VI HAR SKRIFTLIG BERÄTTELSE | VIDEO | 1 MIN TEASER | BILDER 

Vill du använda bilder, filmer eller intervjua Louise, kontakta:  

Louise Carlsson, tigerexpert WWF, louise.carlsson@wwf.se 
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 0735-862622 

Dela gärna:

Senast ändrad 16/06/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se