Gå till huvudinnehållet
Småfläckig rödhaj

FRIDLYST SMÅFLÄCKIG RÖDHAJ

HAJAR VIKTIGA FÖR HAVETS EKOSYSTEM

Idag är det helt förbjudet att fånga alla slags hajarter i svenska vatten. Beståndet av småfläckig rödhaj klassas numera som livskraftigt men kunskapen om arten är knapp. Sedan 2003 föder Havets Hus upp småfläckig rödhaj som ska öka kunskapen om arten samtidigt som de förstärker den fridlysta stammen.

Under många år har Havets Hus släppt ut märkta småfläckiga rödhajar i havet, de senaste åren i samarbete med WWF. Totalt har ett hundratal märkta hajar släppts ut, något som bidragit till att öka kunskapen om hajarnas genetik och levnadsmönster.

STÄRKA DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN

Att föda upp och släppa ut hajar är en viktig del i arbetet med att stärka havens biologiska mångfald. Hajar är idag starkt hotade, till stor del för att de hamnar som bifångst i nät och andra fiskeredskap.

Data från de hittills drygt hundra utsläppta hajarna har använts i forskningssyfte för att kartlägga genetik och rörelsemönster. Utsläppta hajar har återsetts i tex Gullmaren, Fjällbacka, Olsofjorden och Vestfold i Norge.

Hajar är viktiga för havens ekosystem då de är i toppen av näringskedjan. Men flera hajarter kan utrotas på grund av för hårt fiske. I svenska vatten är det främst bottentrålning efter andra arter som orsakar hajarnas nedgång. Småfläckig rödhaj lever nära botten och förökar sig långsamt, vilket gör den extra känslig.

Havets Hus och WWF samarbetar för att lyfta värdet av och stärka den biologiska mångfalden. Samarbetet fokuserar på bevarandeprojekt för hotade arter i haven och har pågått sedan 2015. Förutom småfläckig rödhaj arbetar man även tillsammans för den starkt hotade knaggrockan, med en första födsel på Havets Hus 2016.

RESULTAT

  • Projektet bidrar till att stärka känsliga och hotade arter som småfläckig rödhaj och knaggrocka.
  • Totalt har drygt hundra märkta hajar släppts ut, något som bidragit till att öka kunskapen om hajarnas genetik och levnadsmönster.
  • Märkningen av hajar ger möjlighet till information som gör att vi kan förbättra naturvårdsarbetet och bidra till bevarandet av biologisk mångfald i haven.
  • Av hundra hajar som släppts ut har sju återfunnits. De flesta i trakterna kring norra Bohuskusten, men det finns även de som har simmat betydligt längre.
  • Den äldsta hajen som har hittats hade en ålder av 14 år, vilket är ovanligt, då småfläckig rödhaj vanligtvis blir cirka nio år. Den hade dessutom simmat väldigt långt, ända till Oslofjorden. Att hajen levt så länge och simmat så långt är ett gott tecken på att programmet fungerar.
Knaggrocka. Fotograf: Roger Jansson Havets Hus

Senast ändrad 24/03/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se